Arkiv för taggen: avfallsfria ada

Avfallsfria Ada mönstrar på R/S Astrid Finne för kampanjen Rescue the Sea

1 200 främmande föremål var hundrade meter. Så mycket sopor, mestadels av plast, hittas på västkustens stränder. Bohuslän är den mest drabbade kuststräckan i hela Nordsjön och mängderna ökar för varje år. Idag mönstrar jag, Avfallsfria Ada, på båten R/S Astrid Finne och kampanjen Rescue the Sea. Vi ska segla längs västkusten för att informera och utbilda, men också för att angripa problemet rent konkret genom strandstädning tillsammans med besökare.

Att några personer städar bort plastflaskor, plastnät och andra föremål från en strand ute i havsbandet kan tyckas som en droppe i havet mot all plast som finns där. Men om stränderna inte städas kommer skräphögarna att växa till stora berg – under fem år har en tiofaldig ökning setts. Därför måste kommuner och frivilliga städa. På så sätt hindras skräpet från att skada djur på stranden och från att sköljas tillbaka ner i havet och skada djuren där. Plasten kan också finfördelas till mikroplaster som suger åt sig gifter. Dessa kan senare hamna på våra egna mattallrikar i form av musslor och fiskar. Dessutom är västkusten viktig för rekreation och turism.

– Att städa stränderna är det enda sättet för att få tag i skräpet, säger Ulrika Marklund, kampanjledare och miljöstrateg på Orust kommun.

Under de fyra år som kampanjen bedrivits har hon inte bara sett hur skräpet har ökat, hon har även märkt en ökad medvetenhet bland besökarna.

– Idag känner alla till det gigantiska problemet med plast i havet. I Bohuslän ser man det extra tydligt. 70–80 procent av skräpet kommer inte härifrån, det förs hit av strömmar och vindar. Vi är som ett filter där Europas skräp fastnar, säger Ulrika Marklund.

Så vad är då roten till problemet? Varför ökar skräpet för varje år? En anledning är att plastanvändningen ökar. När föremål, engångsartiklar och förpackningar av plast ökar kommer en del av avfallet att hamna fel, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om dåligt skötta soptippar i Europa, fiskenät som har gått sönder eller lämnats kvar i havet eller helt enkelt nedskräpning på gator och torg.

– Vi måste införa ekonomiska styrmedel för plaståtervinning, säger Ulrika Marklund. Kommunerna måste få statligt stöd för strandstädning och vi konsumenter måste minska vår användning av plast.

Detta klingar ljuvt i Avfallsfria Adas öron. Att minska sin egen användning av engångsplast och förpackningar är någonting som alla kan börja med redan idag. Se Adas tidigare blogginlägg här för tips.
Likaså strandstädning. Välkommen att följa med på en strandstädartur med R/S Astrid Finne.
Anmäl dig till strandstädning och prova-på-segling här.
Eller varför inte städa själv eller tillsammans med några vänner? På Strandstädarkartan som du hittar här ser du vilka stränder som är i störst behov av städning.

Skepp o-hoj på er!
/Avfallsfria Ada

Här kan du läsa mer om kampanjen Rescue the Sea.

Här hittar du R/S Astrid Finne och kampanjen resten av veckan:
Onsdag 9/8 12–16 Hamnen Mollösund
Fredag 11/8 12–16 Kajen, Marstrandsön
Lördag 12/8 12–16 Hamnen Skärhamn

Dela:

Slutspurten och jakten på ett litet batteri

Så var jag inne på slutspurten. Fem dagar kvar på den extrema avfallsutmaningen. Det har inneburit mycket jobb med att handla hem mat, hygienartiklar och rengöringsmedel och andra basvaror utan förpackning, men också med att försöka hindra att saker överhuvudtaget blir avfall.

Som kläder till exempel. Hur lätt är det inte att slänga en socka med ett hål i tån? Om strumpparet kostat lika mycket som en kopp kaffe i inköp är de få som tar fram nål och tråd och syr igen hålet. Förutom Beda då. På 60-talet lanserades devisen slit- och släng. I dag är det köp- och släng som verkar gälla. Till och med när det gäller det mest miljöpåfrestande avfallet – elektronik.

Adas egen mobiltelefon har efter tre år börjat ladda ur efter bara några timmar. Det är lätt åtgärdat genom att byta batteriet. Eller, det var i alla fall vad jag trodde. Men icke. En lekman får inte öppna mobilen, då gäller inte garantin. Istället ska man lämna in den på en auktoriserad butik och betala 995 kronor. För ett batteri! Om man däremot lämnar in sin gamla, fungerande mobil och köper en ny får man 600 kronor i rabatt. Summa summarum får man en ny telefon för 2500 kronor minus 600, det vill säga 1 900 kronor, mindre är den dubbla kostnaden för att fräscha upp den gamla med ett nytt batteri. Man uppmuntras inte direkt till att vara avfallssnål… Och var hamnar då de mobiler vi inte längre vill ha? Jo, på andrahandsmarknader i Afrika.

Enligt Naturvårdsverkets undersökning om attityder till elavfall säger 58 procent att de byter mobil innan den gamla gått sönder. Motsvarande för datorer är 37 procent. Är det nya funktioner i mobilen som lockar? Eller har den blivit en accessoar som visar att man hänger med i modet?

Men det är inte bara mobiler och datorer som gör att mängden elektronik ökar med 4 kilo per år i svenska hem. Tv-apparater, espressobryggare, matberedare, juicepressar, slagborrar – ja våra hem är numera fyllda av elektronik som – när den kasseras – är farligt avfall. Det finns också elektronik som är mer dold, inbyggd i produkter och med batterier som är svåra eller omöjliga att avlägsna. Vad sägs som kuvert och sjunger och blinkar eller ballonger som lyser? Sorterar du det som farligt avfall när lampan slocknat?

Insamlingen av farligt avfall, där elektronik ingår, ökar för varje år. Förra året lämnade Kålle och Ada och alla andra goa göteborgare in 16 kilo farligt avfall var, 10 kilo av detta var just elavfall. Det är jättebra att det inte hamnar i den vanliga soppåsen, men kanske ökar också insamlingen för varje ny elpryl vi bär hem?

En annan sak som ökar är grovavfall. Det är sådant som möbler, cyklar, mindre renoveringsavfall och annat som är tungt och skrymmande. 80 kilo per göteborgare lämnades in förra året. När Adas mormor var ung var en soffa något man ärvde eller köpte på auktion, sedan hade man den resten av livet. I dag är heminredning och renovering något som styrs av modet snarare än behovet.

Själv satsar jag på renovering. Med hjälp av grannens slip blev det slitna köksbordet som nytt och på Cykelköket fick jag hjälp att vårfixa min cykel.

Nu fortsätter kampen för avfallsfrihet ända in i mål. Hoppas jag inte segnar ihop på upploppet. Men, alla ni greenhackare och göteborgare som följt mig – ni är hjärtligt välkomna att göra en Northug och köra om mig strax innan mållinjen!

Hej hopp!

/Avfallsfria Ada

Fakta elektronik

Elektronik innehåller ofta tungmetaller som bly, kvicksilver, krom och kadmium. Dessutom är plasten ofta behandlad med mjukgörare och flamskyddsmedel som kan vara hormonstörande. Sällsynta jordartsmetaller används ofta i skärmar. En del av dessa är snart slut, där av namnet, och brytningen av metallerna är skadar naturen.

Elavfall är det snabbast växande avfallet. Förra året lämnade göteborgarna in 10 kilo elavfall per person. Jämfört med andra länder samlar vi in mycket elavfall för återvinning. Det är bra att materialet tas till vara. Samtidigt är vår stora konsumtion av elprylar ohållbar. Det vore bättre om vi kunde använda sakerna längre.

Fakta grovavfall

Förra året nådde mängden lämnat grovavfall rekordhöga 80 kilo per göteborgare. Trenden med renovering och heminredning, samt ROT-avdraget, misstänks ligga bakom ökningen.

 

Dela:

Adas tredje vecka och hon undrar – sitter lyckan i kläderna?

Tre veckor har gått. Mitt avfallsfria liv gick ganska bra fram till den tredje veckans början. Frånsett några kuvert, tidningar i brevlådan, en trasig lampa och de små klisterlapparna på frukterna lyckades jag över förväntan. Sedan kom sonen.

Nu ska vi inte skyllda allt på ungdomen, men de är ena riktiga avfallsgeneratorer! Och mat ska de ha hela tiden. Även efter klockan sex på kvällen när bageriet, fiskaffären och ekobutiken med torrvaror i lösvikt stängt. Visserligen tog jag potatisen, grönsakerna, frukten och brödet utan påsar, men övriga varor… Ja, ja även den bästa kan misslyckas. Nu tar vi nya tag inför slutspurten.

Till helgen blir det galej. En svängom på dansgolvet är aldrig fel. Men för att få en snygg Kålle som kavaljer måste man ju piffa upp sig lite, så först besökte Ada Klädoteket. Det fungerar som ett bibliotek för kläder. Du betalar kvartalsvis och får låna hur mycket du vill i en månad. I stället för att köpa en finklänning som du använder en eller två gånger kan du hyra den. Smart för miljön. Textil är nämligen det avfall som, näst efter elektronik, har störst klimatpåfrestning. Odlade material kräver stora landområden, gödsel och vatten och animaliska material kräver foder, land, och vatten till djuren. Oljebaserade material förbrukar fossila råvaror. Vid klädtillverkning används stora mängder skadliga kemikalier och färger.

Att köpa second hand är ett annat sätt att minska nyproduktionen. Ada hittade en så gott som oanvänd blåsa på Stadsmissionens butik. Men var kommer alla dessa begagnade kläder ifrån? Jo, från våra överfulla garderober. Svenskarna köper i genomsnitt 12–15 kilo kläder varje år. 8 kilo slängs i soporna, 4 kilo blir kvar i garderoben och 3 kilo säljs eller skänks till välgörenhet. Men bara 0,3 kilo köps på second hand! Så var hamnar resten? Jo, de går till export till fattigare länder. Eller blir trasor och stoppning. Eller förbränns.

Ada har ingen walk-in-closet, men hon har säkert kläder för fem år framåt i garderoben. Varför? Är det någon samlargen som ligger bakom? Eller flockmentalitet? Eller möjligheten till parning om man visar upp en snygg fjäderdräkt?

Men nu säger sig många butikskedjor vilja ta ansvar genom att samla in textil för återanvändning och materialåtervinning. Detta har välgörenhetsorganisationer gjort länge. Om kunden kommer med en påse kläder får han eller hon en rabattkupong för att – köpa nya kläder! Ada tycker att det är som att först borra hål i båten och sedan ge passagerarna en tesked att ösa med.

Nej, tacka vet jag Beda. Hon lagar sina kläder och stoppar sina raggsockor. Vill du lära dig hur man gör? Se filmen på GreenhackGBG:s Facebook! Och varför inte starta en syjunta som lagar och lappar? Umgänge och praktiskt miljöarbete i ett!

Trevlig sopfri helg!

/Avfallsfria Ada

Fakta: Det har väl knappast undgått någon att vi i dag slänger saker innan de faktiskt gått sönder. Det gäller i synnerhet kläder. Vi slänger för att garderoben blivit full, för att de inte passar eller för att de inte är på modet längre. På tio år har våra klädinköp ökat med nästan 40 procent, samtidigt som våra utgifter för kläder varit desamma.

År 2011 lät förvaltningen kretslopp och vatten insamlingsorganisationen Emmaus-Björkå bedöma de kläder som göteborgare slängde i sina sopor. Resultat blev att cirka 40 procent av alla kläder som göteborgarna slängde var användbara.

Om du slänger kläder i soporna går de till förbränning. På senare tid har dock materialåtervinningen ökat något – vilket är bättre ur miljösynpunkt – men det handlar mestadels om att göra stoppning och trasor av textilen. Även detta är ett slöseri med oslitna kläder.

Kläder och textil har stor miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan sker vid produktionen, men även användningsfasen med regelbundna tvättar och avfallsfasen med förbränning eller återvinning påverkar miljön. På envarldutansopor.nu kan du läsa mer och få tips om hur du kan minska ditt klädavfall och se vår textilfilm.

Dela:

Ada slänger matavfall – och får oväntat besök

Det har gått lite över en vecka och jag, Ada, har lyckats över förväntan med mitt avfallsfria liv. Däremot har det blivit mer matavfall än vanligt, då all mat görs från grunden. Men vet ni? Det hände något mycket märkligt när jag gick ner i soprummet med min bruna matavfallspåse.

En arg Matina dök upp och kontrollerade min bruna påse. Hon berättade att man inte får slänga ätbar mat. Varför? Jo, mat står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Matproduktion kräver stora mängder vatten, olja och kemikalier och mycket av vår mat odlas utomlands och måste transporteras till oss med båt, flyg och lastbil.

Ändå slänger vi varje år 28 kilo ätbar mat per person i Sverige. Det blir 15 000 ton mat. Bara i Göteborg.

Men att samla in bananskal, ben, fiskrens och annat matavfall är positivt. Det blir nämligen biogas som ersätter bensin. På så sätt minskar behovet av fossilt bränsle och koldioxid, kolväte, kväveoxid och andra farliga gaser reduceras.

Så gör som Ada – ät upp allt på tallriken och sortera ut ditt matavfall. Då kanske du också får en kram av Matina i soprummet!

Läs mer om hur du kan undvika matsvinn på: envarldutansopor.nu.

Vill du komma direkt till en tänkvärd video om matsvinn, klicka HÄR. Nyfiken på matavfallets väg till biogas? klicka HÄR!

/Avfallsfria Ada

 

Fakta insamling av matavfall i Göteborg

2014 samlade vi in 36 kg matavfall per person i Göteborg, 2013 var siffran något lägre, 34 kg per person. Bra jobbat! Men vi har en stor möjlighet att samla in betydligt mer matavfall till biogas och gödsel, idag sorteras endast 37 procent av allt matavfall ut. Ni som bor i villa är något bättre på att sortera ut mataavfallet än ni som bor i lägenhet.  Har ni inte matavfallsortering i ert flerfamiljshus? Prata med din fastighetsägare. Fastighetsägaren kan beställa ett abonnemang från kretslopp och vattens kundservice 031-368 27 00.

Tänk på att det bara är det oundvikliga som ska hamna i påsen, resten ska du äta upp.

 

 

Dela:

Mötet med den nakna gurkan och en vit helg i antågande?

Jag har funnit den! Efter att ha letat på stormarknader, mindre affärer, grönsakshandlare och eko-butiker fann jag den äntligen – den nakna gurkan.

På ekobutiken i centrum låg den – den nakna gurkan, omgiven av fler oklädda gurkor och andra grönsaker. Tack till greenhackaren Alexandra som tipsade mig med en kommentar på Facebook.

Men varför är så mycket mat inplastad i dag? Från 1994 och 10 år framåt ökade den inplastade maten med 75 procent! Och mellan år 2010 och 2012 ökade förpackningarna med 40 000 ton.

Så har du känt precis som Ada före 1 mars, att du sorterar och sorterar och springer till soprummet eller återvinningsplatsen var och varannan dag, ja då stämmer känslan med fakta om ökningen.

Hur har första veckan gått? Helt klart över förväntan. Det enda som ligger i sophinken är kvitton och små klisterlappar som suttit på apelsiner och äpple. Annars har just frukt och grönsaker varit enkelt. Jag har bara stoppat dem – nakna så klart! – rakt ner i tygkassen utan plastpåsar. Jag har köpt olivolja tappad i min egen flaska och torkat fruktgodis i medhavd burk. Alla butiksägare och expediter hittills har varit mycket positiva och de lovar att följa Ada de med.

Visste du att vi använder 100 miljarder plastpåsar i EU årligen? I Sverige återvinner vi plastpåsar och andra plastförpackningar, men vissa av dem hamnar fel.

Plast ja. De där kaffemuggarna som alla springer omkring med har ju plastlock. Undrar om det återvinns, hamnar i en papperskorg eller blåser ut i Göta älv tillsammans med pappmuggen? Ada är lite förundrad över att folk vill springa runt med en pappmugg kaffe i mars. Kaffe ska ju vara svart som natten och hett som helvetet. Dessutom ger en pappmugg varje dag under ett år ett utsläpp på 3,3 kilo koldioxid. Det motsvarar 1 200 koppar kaffe. Och handen på hjärtat – hur lång tid tar det egentligen att dricka en espresso, cappuccino eller för den delen, en vanlig kopp bryggkaffe på kaféet?

Helgen är i antågande och Ada skulle gärna ha lite vin eller öl till middagen. Men hur ska det gå till? I Frankrike kan man visst köpa vin i egen flaska, tappad från stora tunnor, men Avfallsfria Ada bor ju i go’a, gla’a Göteborg. Det kunde varit härligt, men inte när det inte finns returflaskor längre. På Systembolaget finns inte en enda vinflaska som tvättas, däremot några PET-flaskor med retur. Men de tvättas inte. Blir det en vit helg för Ada? Efter hjälp av personalen hittar hon till slut fram till fem svenska ölmärken som har 0,5-liters returflaskor, ett märke har även en 33 cl. Flaskorna är inte lika flotta, har inte lika fräcka etiketter, men vad gör det? Det är ju avfallsfritt. Dessutom är det ju innehållet Ada vill åt. Vilka märkena är får hon inte säga, men fråga efter dem du också!

Nu ska Ada snart ligga på papiljotter och hoppas att den engelska flottan siktas vid Vinga!

Ha en sopsnål helg!

/Avfallsfria Ada

Dela:
MENY