Arkiv för taggen: avfall

Får fisken plast?

Välkommen till en föreläsning om plast i havet och vad du själv kan göra för att minska din plastkonsumtion.

Hej!

Frukostföreläsningen Får fisken plast? med Ulrika Marklund och Ulrika Naezer är tyvärr fullbokad. Hör gärna av dig till greenhackgbg@goteborg.se om du vill bli uppsatt på kölistan, så hör vi av oss i mån av plats.

Vänliga hälsningar,
Elina Järkil, projektledare GreenhackGBG

Dela:

Siktade mot stjärnorna och nådde trädtopparna – tankar från en avfallsfri månad

Avfallsfria Ada har gått i mål. 31 dagar med den mest extrema utmaning under mars månad är över. Det har varit en rolig, men krävande utmaning, att leva avfallsfritt. Och det är lika bra att erkänna det med en gång – jag har inte lyckats till hundra procent. En vanlig månad har jag 15-20 kilo sopor, exklusive matavfall.  (Genomsnittet ligger på 26 kilo.) I mars fick jag cirka 5 kilo sopor, förutom organiskt avfall. Jag siktade på stjärnorna, men nådde trädtopparna. Här är mina slutsatser:

Avfall som är lätt att undvika:avfalllätt

När det gäller matinköp, som jag befarade skulle bli den svåraste och mest akuta utmaningen att göra avfallsfritt, var det inte så svårt som jag trodde. Frukt och grönt har i många fall en naturlig förpackning, nämligen skal. Därför tog jag inga små plastpåsar när jag handlade apelsiner, bananer, potatis, lök med mera, utan lade helt sonika dessa livsmedel direkt på vågen hos kassörskan.

Sedan avstod jag givetvis från att köpa plastpåse och packade allt i mina tygkassar istället. I Sverige använder vi en miljard plastpåsar per år. Den genomsnittliga användningstiden är 20 minuter. Det är mycket olja, energi och koldioxidutsläpp för liten nytta.

Bröd köpte jag på bageri eller i butikernas brödskåp och lade det direkt i min medhavda tygkasse.

Fisk, kaffe, te med mera gick ypperligt att köpa över disk och lägga i medhavda burkar. Olja var lite svårare att hitta, men det gick bra.

Tvål, deodorant, schampo- och balsamtvål köptes förpackningsfritt i medhavd tygpåse. Bomullspinnar, bomullstussar, hushållspapper och annat engångsmaterial ersatte jag med tvättlappar i frotté (små handdukar) och toalettpapper som blir biogas och gödsel.

Kläder som gått sönder i sömmarna lagade jag med mammas symaskin och strumpor som fått ett litet hål gick lätt att nästa ihop.

Regelbundna räkningar i kuvert var lätt att undvika genom att istället skaffa autogiro.

Avfall som är medelsvårt att undvika:avfallmedel

Torrvaror som gryn, ris, linser, pasta med mera köpte jag i lösvikt i burk och tygpåsar. Men, mig veterligt, är det få butiker som erbjuder detta. Det kan alltså vara krångligt att undvika förpackningarna när det gäller torrvaror.

När det gäller dryck och andra vätskor kan man givetvis strunta i vinet då det inte finns returglas längre, men fisksoppan blir inte lika god utan vitt vin i och till, så smaken och njutningen blev överordnat målet en fredag.

Och visst kunde jag använt glasögon hela månaden istället för mina engångslinser, men glasögonen är i vägen på dans- och gymträningen, så några endagslinser blev det.

En del varor och produkter är av dålig kvalitet och kan vara svåra att laga eller reparera. Kläder som blir urtvättade och förlorar form och färg är svåra att återställa. De kan dock bli damm- eller mattrasor. På så sätt förlänger man i alla fall livet på dem innan de slutligen blir avfall.

Elektronikavfall är det mest miljöpåfrestande avfallet. Här handlar det om att avstå för nyköp så länge den gamla TV:n, datorn, mobilen med mera fungerar. Men också att ta väl hand om sina prylar, byta batteri och hårddisk istället för att köpa helt nya produkter. Tyvärr uppmuntrar producenterna sällan detta, då de vill att vi köper den nya versionen istället.

Avfall som är omöjligt att undvika:avfallsvårt

Trasiga lampor, uttjänta batterier, medicinförpackningar, inplastade toalettpappersbalar, maskindiskmedel i plastförpackning och samhällsinformation i brevlådan. Det blev en del avfall under mars ändå.

Lampor, batterier och annan trasig och uttjänt elektronik är farligt avfall och måste tas om hand på rätt sätt. Om detta ska undvikas får man använda stearinljus och fotogenlampor. Men syftet var ju att testa om det går att leva avfallsfritt i en modern tid och då är det elektriskt ljus som gäller.

Mediciner är ofta väl förpackade. Detsamma gäller toalettpappret som var svårt att få hem utan plasten runtomkring. Jag lyckades hitta rengöringsmedel och diskmedel att fylla på egen flaska, men inte tvättmedel och tandkräm.

Mjölk, grädde och smör var svårt. Visserligen hade jag kunnat dricka mjölken jag köpte på bondgården och kärnat smör av grädden som bildas på ytan om man låter den feta komjölken stå ett tag, men det skulle varit mycket tidskrävande. Då hade det varit svårt att samtidigt arbeta heltid, i detta fall att skriva, fota, göra film och på andra sätt kommunicera GreenhackGBGs avfallstema.

Kontentan:

Kanske är det just detta det handlar om: tid, pengar och livsstil.

Den genomsnittlige svensken har mycket pengar och lite tid. Våra grundläggande fysiska behov av mat, kläder, hygien, värme och skydd har vi lagt ut på andra. Vi odlar eller fångar inte längre vår föda, vi bygger inte vårt eget hus eller hämtar vårt vatten. När andra ska leverera dessa varor och tjänster till oss, och allt blir mer specialiserat, centraliserat och globaliserat, ja då uppstår avfall.

Lägg därtill att vi inte tycker oss ha tid att odla vår mat, laga den, ja inte ens handla den – de senaste åren har hemleverans matkassar och färdigmat ökat stort – och att vi är bekväma till naturen, så blir slutsumman att förpackningar och annat avfall ökar. Vi är också del av en samhällsutveckling och ett system som vi som individer har svårt att vända. Men om individerna går samman finns möjlighet till förändring, såväl ekonomiskt som politiskt.

Men redan nu finns saker du lätt kan göra: använd tygpåsar istället för plastpåsar, avstå engångsmaterial, ordna autogiro eller e-faktura så slipper du räkningar på posten, handla lokalt i mindre butiker som bagerier, fiskhandlare, köttbutiker, kaffe- och tebutiker. Där går det ofta lätt att få varorna i medhavd burk. Använd presso- eller espressobryggare med kaffepulver i lösvikt, istället för filter eller separata kaffekapslar. Använd menskopp istället för tamponger, handduk istället för tops, tvättlappar av frotté istället för engångs. Laga, uppdatera och reparera kläder, prylar och elektronik istället för att köpa nytt.  Om du dessutom köper avfallssnåla tjänster och upplevelser istället för prylar minskar du din miljöpåfrestning rejält. Kanske kan du också byta pengar mot tid, genom att arbeta mindre?

Avfallet är förknippat med vår livsstil, vanor och mönster. Det innebär också att vi, inom vissa gränser, kan vara med och påverka framtidens avfallsmängder!

Hej hopp från en trädtopp!

/Avfallsfria Ada

Dela:

Häng med på avfallssafari – till konsumtionens ändhållplats

Taggar: ,

Låt dig guidas in i den hierarkiska ordning som styr all planering och politik i avfallets förunderliga värld. Följ med matavfallspåsen Matinas resa till Marieholm där hon förvandlas till något helt annat. Sen drar vi till Sävenäs avfallskraftvärmeverk för att se sopan gå upp i rök. En del i alla fall.Till sist landar vi i den mest brännande frågan – kan vi förhindra att avfall uppstår? Vi garanterar att det blir en resa för alla sinnen. Kanske framför allt luktsinnet?

Våra guider bjuder på matig macka, frukt och kaffe/te. Meddela ev specialkost.

När och var: Bussen rullar från Gustav Adolfs torg kl 17:00 torsdagen den 21 maj. Vi är åter på Gustav Adolfs torg kl 20.30.

Anmälan och frågor: stina.moberg@kretsloppochvatten.goteborg.se, 031-368 27 25

Tänk på att: Safarin är gratis men om du uteblir utan avbokning faktureras du 500 kr. Antalet platser är begränsat så anmäl deltagande så fort som möjligt, men senast 7 maj.

Övrigt: Tänk på att klä dig i oömma kläder och skor. Observera att safarin har en åldersgräns på 15 år.

Dela:

Ökande förpackningar och returflaskans försvinnande

Ada fortsätter att utmana avfallet, men har haft svårigheter med att hitta både en naken gurka och returflaskor som tvättas. Varför ökar förpackningsmängderna och varför försvann returflaskan? Stina och Johanna, ansvariga för avfall i konsumtion- och avfallsutmaningen, har researchat kring frågorna.

Livsmedelsförpackningens viktigaste uppgift är att skydda sitt innehåll, för att vi ska få god hållbarhet och bra kvalitet på maten. Förpackningarna ska även möjliggöra transport av livsmedlen, den ska ge information om innehållet och sist men inte minst göra varorna attraktiva för dig som köpare.

Idag förpackas varor på ett annat sätt än de gjorde förr, då det var kortare avstånd mellan producent och konsument. Forskare nämner livsstil, förändrade matvanor, nya sätt att producera och transportera livsmedlen som bidragande orsaker till att varor förpackas i stor utsträckning. Man säger att vi vill ha ett brett utbud med mat från alla världens hörn och det ska dessutom helst vara hel- eller halv-fabrikat som man kan äta på språng. Allt detta kräver förpackningar.

När vi kommer till butiken bestäms majoriteten av våra köpbeslut och det innebär att varumärkena måste jobba stenhårt för att synliggöra just sin vara och i det spelet är förpackningen en viktig bricka.

Fram till 1994 var det Vin och Sprit AB som hade monopol på import, export och tillverkning av vin och sprit i Sverige. Vin och Sprit AB tillhandahöll returglasen. Under monopolet transporterades vinet till Sverige i stora behållare för att sedan buteljeras här. Monopolet underlättade möjligheten att tillhandahålla returglas, då de inte fanns några andra importörer som kunde konkurrera. Efter monopolets upphävande finns det idag fler leverantörer, och systembolaget köper in färdigbuteljerade engångsflaskor eftersom det inte längre tillhandahålls returglas i så stor utsträckning.

Systembolagets egen utredning visar att glasflaskor för engångsbruk har störst miljöpåverkan av de förpackningar som Systembolaget tillhandahåller. De gamla returglasen placerar sig tillsammans med bag-in-box och kartong som de bästa alternativen, följt av PET och sist glasflaska för engångsbruk.

Den röda läskbacken med returglas har sedan 2013 fasats ut ur livsmedelsbutikerna. Returglasflaskan finns kvar på restaurang, i butik finns den kvar för kolsyrat vatten och på systemet för vissa ölsorter, men läskedrycken levereras numera i en 33 cl PET-flaska. PET-flaskan är inte en returflaska utan den samlas in för materialåtervinning. I dagsläget framställs PET-flaskan till ca 60 procent av återvunnen plast och resten består av jungfrulig plastråvara.

Både Spendrups och Carlsberg motiverade indragningen av backarna med att försäljningen minskat under flera år, och Spendrups genomförde även en livscykelanalys vars resultat visade att det inte var någon större skillnad mellan PET-flaskorna och returglasen.

Tråkigt nog är det den lilla 33 cl PET-flaskan som drar ned återvinningsresultatet för PET, den är dyrare för konsumenten och dryck i dessa flaskor har hälften så lång hållbarhet som dryck i returglas.

Dela:

Utmaning till butikerna: Vem har den avfallssnålaste matkassen?

Avfallsfria Ada utmanar sig själv att leva en hel månad utan att skapa sopor. Nu utmanar hon och GreenhackGBG Göteborgs matbutiker, stora som små. Vem har den avfallsnålaste matkassen? Vågar din butik ställa upp?

Har du någon gång reflekterat över den stora mängd förpackningar vi stöter på varje dag? Eller förvånas du över hur ofta du behöver gå ut med ditt sorterade förpackningsavfall? Du är inte ensam.

Mellan år 2010 och 2012 ökade förpackningarna med 40 000 ton på den svenska marknaden. För ökningen stod främst plast som ökade med 15 000 ton och papper, papp, kartong och wellpapp som ökade med 14 000 ton.

Avfallssnåla Ada utmanar förpackningsmängden genom att leva en månad helt fritt från avfall. Men hon kan behöva lite hjälp. Därför utmanar vi nu Göteborgs matbutiker att presentera den mest avfallsnåla matkassen!

Vi kommer att bedöma kassen utefter den totala mängd förpackningar den innehåller. Inget fusk är tillåtet – varorna får inte ha plockats ut ur sina förpackningar innan de packas i matkassen. Om det blir lika lite förpackningsmängd hos två butiker kommer vi även att bedöma de olika förpackningarnas miljöpåverkan. Ytterligare information om butiksutmaningen finns i pdf:en nedan.

Nu ber vi er greenhackare om hjälp!

Skriv ut utmaningen, ta med den när du handlar och uppmana din butik att vara med. Dela utmaningen på din butiks facebooksida eller twitterkonto. Hjälp oss sprida butiksutmaningen och utmana och uppmana din butik att anta den och vara med! Vi vill givetvis att så många butiker som möjligt ska få information om den här utmaningen och möjlighet att delta, och med er hjälp kommer vi att nå många fler än vi kan göra ensamma.

GreenhackGBGs_butiksutmaning

/Annika, Stina och Johanna, ansvariga för konsumtion- och avfallstemat

Dela:
MENY