Arkiv för taggen: avfall

Grupp glada människor

Det sprider sig! 1 000 sätt att påverka

4,5 miljoner engångsmuggar per år. Ja, det är något av det vi fyller vårt göteborgska sopberg med. Är det nödvändigt för vårt välstånd? Finns det andra lösningar? Hur kan vi göra skillnad?

I Tyskland har man funnit på råd. Där finns frivilliga pantsystem i flera städer. I Hamburg deltar till exempel ett dussin kaféer i systemet ”Refill it” där man kan köpa sitt kaffe i en pantmugg för cirka 15 kr. Pengarna får man tillbaka när muggen lämnas in på något av kaféerna för att diskas och återanvändas. Både i Berlin och Hamburg finns nu politiska beslut om att skapa gemensamma pantsystem för kaffemuggar.

Vad gör Sveriges tre största kafékedjor för att få ner engångsanvändningen? Beda kontaktade huvudkontoren. I likhet med de svenska butikskedjorna har kafékedjorna fortfarande mest fokus på vad engångsprodukterna är gjorda av: miljömärkt papper och bioplast. Ingen har planer på att skippa engångsmuggar, men alla tre kedjorna säljer flergångsmuggar och två av dem ger rabatt på dryck i flergångs. Wayne´s Coffee tror dock att pantmuggar kommer inom några år.

Igår fick jag reda på att Göteborgs Stad har beviljat medel för att utveckla och testa system för att servera mat och dryck utan engångsmaterial på Kulturkalaset nästa år. Senare ska det spridas till andra kommunala och privata verksamheter.

Goda exempel är ett sätt att påverka

Visa att det är möjligt genom att peka på någon som faktiskt gjort det. Eller att själv skapa det goda exemplet. Så gjorde Sekelbo, det kommunala äldreboendet i Kortedala som genomförde 40 åtgärder. De minskade matsvinnet, bytte ut engångsartiklar mot flergångsprodukter och minskade avfallet med 4,5 ton per år, klimatpåverkan med 10 ton koldioxidekvivalenter per år och sina kostnader med 140 000 kr per år. Nu ska alla Göteborgs Stads 55 äldreboenden följa efter och göra samma sak. Tillsammans ska de minska klimatpåverkan med över 800 ton CO2e. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen vill också hänga på och kommuner i övriga Sverige är jätteintresserade av vad som händer i Göteborg.

Allt börjar någonstans och det finns tusen sätt att påverka och göra skillnad. Men ibland är det tungt att göra allt själv. Det blir roligare om man är fler. Och vissa beslut behöver vi verkligen vara många för att påverka.

På Facebook finns flera grupper som delar avfallsminskningstips till individen, till exempel Plastbanta och Minimeringsmästarna. Men vilka grupper arbetar aktivt med att påverka besluten högre upp för minskade avfallsmängder? Beda har kollat med miljöorganisationerna.

Naturskyddsföreningen har projekt för att öka återanvändningen av textil, miljömärker secondhand-affärer, påverkar politiker och företag och jobbar med kommunikationskampanjer gentemot medborgarna. De rekommenderar alla som vill bidra att ta kontakt med sin lokala krets.

Jordens Vänner arbetar med att lyfta problematiken med ett ekonomiskt system som är baserat på evig tillväxt vilket genererar avfall och mot de internationella handelsavtalen CETA och TTIP som kan komma att försvaga miljölagstiftning och människors inflytande. Arbetssättet är kampanjer riktade mot beslutsfattare, folkbildning och aktioner för att skapa opinion. Medlemmar kan till exempel gå med i föreningens arbetsgrupp mot handelsavtalen. De som vill engagera sig i avfallsfrågor i Göteborg uppmuntras att engagera sig i lokalgruppen Jordens Vänner Göteborg.

Fältbiologerna jobbar just nu inte specifikt med avfallsfrågor, men den som är mellan 6 och 25 år och vill engagera sig i frågan är välkommen som medlem. Greenpeace arbetar inte heller med avfallsfrågan, men har tidigare varit engagerade mot sopförbränning och import av sopor för förbränning.

Zero Waste Europe är en rörelse för att eliminiera avfall i samhället och stöder lokalgrupper i EU-länder samt påverkar EU och andra beslutsfattande organ. Det finns ingen nationell organisation i Sverige men vill man bilda en så är det säkert välkommet liksom grupper i olika städer. På nätet pågår mycket aktivitet under namnet Zero Waste, mest i form av enskilda personer som delar erfarenheter av att minska sitt avfall.

Beda är ingen anhängare av slitna citat, men det ligger något i det Martin Luther King sa om att det är de goda människornas tystnad som är problemet. Så du som vill förändring, vad är ditt sätt att påverka?

/Karin Nielsen, alias Beda, kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:
Beda köper äpplen i butik

Det är du som är efterfrågan

Gratis plastpåsar för frukt och grönt. Plastkassar som är billigare än flergångskassar. Varor förpackade i lager på lager som kunden inte kan välja bort. Ja, det finns lite kvar att göra för våra dagligvarukedjor om konsumenten ska få en möjlighet att minska sitt avfallsberg. En dryg tredjedel av hushållsavfallet består ju faktiskt av förpackningar.

Efter en runda i de tre stora dagligvarukedjornas butiker i Göteborg hör Beda av sig till de nationella huvudkontoren för Ica, Coop och Axfood. Kan de plocka bort plastkassar och plastpåsar? Eller åtminstone ta mer betalt för dem än flergångspåsar? Vad gör de för att minska överförpackningen? Kan de öka lösviktsförsäljningen och införa stålkossor? För den som inte vet är en stålkossa en automat där man kan fylla på mjölk i egen flaska. I Skövde har till exempel Coop Extra, Coop Forum och Ica Maxi infört stålkossa där kunderna kan köpa mjölk från en lokal bonde utan att skapa förpackningsavfall.

Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij tycker också att det kan vara värt att prova stålkossa i vissa av deras butiker. Coop och Axfood ser dock risker med att ökad lösviktsförsäljning kan leda till ökat matsvinn. Coop menar att efterfrågan på mjölk i stålkossa är låg hos kunderna, vilket gör att det är svårt att i dagsläget rulla ut det i en större skala. Axfood menar att utvecklingen går mot mer lösvikt. Ica hävdar att man tar kliv i den riktningen och lyfter förutom några stålkossor att man gått över till lasermärkning av ekologisk frukt och grönt vilket gör att den kan säljas i lösvikt. Det finns dock inget centralt beslut hos Ica om att avveckla plastpåsarna som lösviktsfrukten köps i. Men de fristående Ica-handlarna beslutar själva om sortiment och prissättning. Ica Kvantum i Gislaved har till exempel helt slutat med plastkassar. Sprid ordet säger Beda!

Både Coop- och Axfoodkoncernerna har börjat titta på alternativ till engångspåsarna för frukt och grönt. Bedas lokala Ica i Majorna sa sig på stående fot vilja kolla upp om de kan ta in ekologiska tygpåsar för lösviktsfrukt och grönt. Ica Kanonen ska också höja priset på plastkassarna till 15 kr! Ett lovvärt initiativ.

Coop har sänkt priset på flergångskassar. Axfood har höjt priset på plastbärkassar och infört pant på plastkassar till återvinning i vissa butiker. Annars pratar kedjorna mycket om att ändra material i kassar och påsar. Att skifta till mer papper och plast av förnybar råvara. Bättre, säger Beda, men för att minska avfallet och minimera miljöpåverkan så är det bäst med flergångspåsar – och kassar. Bort med engångs- och korttidsanvändning och in med kassar, påsar och prylar som kan användas länge. Träd till papperskassar måste avverkas, pappret produceras, sockerrör och majs till bioplast måste odlas. Den största miljöpåverkan i en produkts liv sker vid tillverkningen och utvinningen av råvaror. Därför är det bäst att minska förbrukningen och förebygga att avfall uppstår. I en värld där många inte har mat för dagen är det dessutom klokare att använda livsmedelsgrödor till just mat än till engångsplastpåsar.

På frågan om Ica, Coop och Axfood kan minska intaget av överförpackade varor är svaret att det jobbar de ständigt med, men att mycket redan är gjort. Håller du med? Om inte kontakta: louise.konig@coop.se, asa.domeij@axfood.se och maria.smith@ica.se.

Sammanfattningsvis tycker Beda att frågorna är heta hos handeln. Det finns en insikt om att de måste göra någonting. Frågan är bara vad. Här kommer du och jag in. Det är vi som är efterfrågan. Vill vi ha mindre förpackningar och engångspåsar? Vill vi ha mer lösvikt och stålkossor? Då måste vi fråga efter det. Handeln rör på sig nu, det är vi som måste se till att den rör sig i rätt riktning. Prata med din butik, hör av dig till huvudkontoret, gå med i en organisation som trycker på – makten är din!

/Karin Nielsen, alias Beda, Göteborgs Stad kretslopp och vatten

Foto: Johanna Montell

Dela:

Får fisken plast?

Välkommen till en föreläsning om plast i havet och vad du själv kan göra för att minska din plastkonsumtion.

Dela:

Siktade mot stjärnorna och nådde trädtopparna – tankar från en avfallsfri månad

Avfallsfria Ada har gått i mål. 31 dagar med den mest extrema utmaning under mars månad är över. Det har varit en rolig, men krävande utmaning, att leva avfallsfritt. Och det är lika bra att erkänna det med en gång – jag har inte lyckats till hundra procent. En vanlig månad har jag 15-20 kilo sopor, exklusive matavfall.  (Genomsnittet ligger på 26 kilo.) I mars fick jag cirka 5 kilo sopor, förutom organiskt avfall. Jag siktade på stjärnorna, men nådde trädtopparna. Här är mina slutsatser:

Avfall som är lätt att undvika:avfalllätt

När det gäller matinköp, som jag befarade skulle bli den svåraste och mest akuta utmaningen att göra avfallsfritt, var det inte så svårt som jag trodde. Frukt och grönt har i många fall en naturlig förpackning, nämligen skal. Därför tog jag inga små plastpåsar när jag handlade apelsiner, bananer, potatis, lök med mera, utan lade helt sonika dessa livsmedel direkt på vågen hos kassörskan.

Sedan avstod jag givetvis från att köpa plastpåse och packade allt i mina tygkassar istället. I Sverige använder vi en miljard plastpåsar per år. Den genomsnittliga användningstiden är 20 minuter. Det är mycket olja, energi och koldioxidutsläpp för liten nytta.

Bröd köpte jag på bageri eller i butikernas brödskåp och lade det direkt i min medhavda tygkasse.

Fisk, kaffe, te med mera gick ypperligt att köpa över disk och lägga i medhavda burkar. Olja var lite svårare att hitta, men det gick bra.

Tvål, deodorant, schampo- och balsamtvål köptes förpackningsfritt i medhavd tygpåse. Bomullspinnar, bomullstussar, hushållspapper och annat engångsmaterial ersatte jag med tvättlappar i frotté (små handdukar) och toalettpapper som blir biogas och gödsel.

Kläder som gått sönder i sömmarna lagade jag med mammas symaskin och strumpor som fått ett litet hål gick lätt att nästa ihop.

Regelbundna räkningar i kuvert var lätt att undvika genom att istället skaffa autogiro.

Avfall som är medelsvårt att undvika:avfallmedel

Torrvaror som gryn, ris, linser, pasta med mera köpte jag i lösvikt i burk och tygpåsar. Men, mig veterligt, är det få butiker som erbjuder detta. Det kan alltså vara krångligt att undvika förpackningarna när det gäller torrvaror.

När det gäller dryck och andra vätskor kan man givetvis strunta i vinet då det inte finns returglas längre, men fisksoppan blir inte lika god utan vitt vin i och till, så smaken och njutningen blev överordnat målet en fredag.

Och visst kunde jag använt glasögon hela månaden istället för mina engångslinser, men glasögonen är i vägen på dans- och gymträningen, så några endagslinser blev det.

En del varor och produkter är av dålig kvalitet och kan vara svåra att laga eller reparera. Kläder som blir urtvättade och förlorar form och färg är svåra att återställa. De kan dock bli damm- eller mattrasor. På så sätt förlänger man i alla fall livet på dem innan de slutligen blir avfall.

Elektronikavfall är det mest miljöpåfrestande avfallet. Här handlar det om att avstå för nyköp så länge den gamla TV:n, datorn, mobilen med mera fungerar. Men också att ta väl hand om sina prylar, byta batteri och hårddisk istället för att köpa helt nya produkter. Tyvärr uppmuntrar producenterna sällan detta, då de vill att vi köper den nya versionen istället.

Avfall som är omöjligt att undvika:avfallsvårt

Trasiga lampor, uttjänta batterier, medicinförpackningar, inplastade toalettpappersbalar, maskindiskmedel i plastförpackning och samhällsinformation i brevlådan. Det blev en del avfall under mars ändå.

Lampor, batterier och annan trasig och uttjänt elektronik är farligt avfall och måste tas om hand på rätt sätt. Om detta ska undvikas får man använda stearinljus och fotogenlampor. Men syftet var ju att testa om det går att leva avfallsfritt i en modern tid och då är det elektriskt ljus som gäller.

Mediciner är ofta väl förpackade. Detsamma gäller toalettpappret som var svårt att få hem utan plasten runtomkring. Jag lyckades hitta rengöringsmedel och diskmedel att fylla på egen flaska, men inte tvättmedel och tandkräm.

Mjölk, grädde och smör var svårt. Visserligen hade jag kunnat dricka mjölken jag köpte på bondgården och kärnat smör av grädden som bildas på ytan om man låter den feta komjölken stå ett tag, men det skulle varit mycket tidskrävande. Då hade det varit svårt att samtidigt arbeta heltid, i detta fall att skriva, fota, göra film och på andra sätt kommunicera GreenhackGBGs avfallstema.

Kontentan:

Kanske är det just detta det handlar om: tid, pengar och livsstil.

Den genomsnittlige svensken har mycket pengar och lite tid. Våra grundläggande fysiska behov av mat, kläder, hygien, värme och skydd har vi lagt ut på andra. Vi odlar eller fångar inte längre vår föda, vi bygger inte vårt eget hus eller hämtar vårt vatten. När andra ska leverera dessa varor och tjänster till oss, och allt blir mer specialiserat, centraliserat och globaliserat, ja då uppstår avfall.

Lägg därtill att vi inte tycker oss ha tid att odla vår mat, laga den, ja inte ens handla den – de senaste åren har hemleverans matkassar och färdigmat ökat stort – och att vi är bekväma till naturen, så blir slutsumman att förpackningar och annat avfall ökar. Vi är också del av en samhällsutveckling och ett system som vi som individer har svårt att vända. Men om individerna går samman finns möjlighet till förändring, såväl ekonomiskt som politiskt.

Men redan nu finns saker du lätt kan göra: använd tygpåsar istället för plastpåsar, avstå engångsmaterial, ordna autogiro eller e-faktura så slipper du räkningar på posten, handla lokalt i mindre butiker som bagerier, fiskhandlare, köttbutiker, kaffe- och tebutiker. Där går det ofta lätt att få varorna i medhavd burk. Använd presso- eller espressobryggare med kaffepulver i lösvikt, istället för filter eller separata kaffekapslar. Använd menskopp istället för tamponger, handduk istället för tops, tvättlappar av frotté istället för engångs. Laga, uppdatera och reparera kläder, prylar och elektronik istället för att köpa nytt.  Om du dessutom köper avfallssnåla tjänster och upplevelser istället för prylar minskar du din miljöpåfrestning rejält. Kanske kan du också byta pengar mot tid, genom att arbeta mindre?

Avfallet är förknippat med vår livsstil, vanor och mönster. Det innebär också att vi, inom vissa gränser, kan vara med och påverka framtidens avfallsmängder!

Hej hopp från en trädtopp!

/Avfallsfria Ada

Dela:

Häng med på avfallssafari – till konsumtionens ändhållplats

Taggar: ,

Låt dig guidas in i den hierarkiska ordning som styr all planering och politik i avfallets förunderliga värld. Följ med matavfallspåsen Matinas resa till Marieholm där hon förvandlas till något helt annat. Sen drar vi till Sävenäs avfallskraftvärmeverk för att se sopan gå upp i rök. En del i alla fall.Till sist landar vi i den mest brännande frågan – kan vi förhindra att avfall uppstår? Vi garanterar att det blir en resa för alla sinnen. Kanske framför allt luktsinnet?

Våra guider bjuder på matig macka, frukt och kaffe/te. Meddela ev specialkost.

När och var: Bussen rullar från Gustav Adolfs torg kl 17:00 torsdagen den 21 maj. Vi är åter på Gustav Adolfs torg kl 20.30.

Anmälan och frågor: stina.moberg@kretsloppochvatten.goteborg.se, 031-368 27 25

Tänk på att: Safarin är gratis men om du uteblir utan avbokning faktureras du 500 kr. Antalet platser är begränsat så anmäl deltagande så fort som möjligt, men senast 7 maj.

Övrigt: Tänk på att klä dig i oömma kläder och skor. Observera att safarin har en åldersgräns på 15 år.

Dela:
MENY