Stoppa inte huvudet i påsen – använd din röst för att påverka

Hej! Beda här, Avfallsfria Adas kompis. På bilden ser ni Göteborgs avfallsberg, 220 000 ton hushållsavfall som produceras i Göteborg varje år. Lägger vi det på Ullevi blir berget 170 meter högt. Den genomsnittlige göteborgaren står för 400 kg av berget. Politikerna i Göteborgs kommunfullmäktige har beslutat att avfallet per göteborgare ska minska med minst 30 procent per göteborgare, jämfört med 2010. En avfallsbantning på 100 kg per person från idag! Klarar vi det?

 

Beda lever visserligen avfallssnålt och slänger långt under 400 kg sopor, men det räcker inte. För att minska avfallet så mycket som krävs för att klara klimatet och miljön behövs mer än en handfull superengagerade –det blir lätt att leva hållbart för den breda massan. Det är här du kan göra din viktigaste insats! Det bästa du kan göra är att påverka så det skapas förutsättningar för den breda massan att leva hållbart.

Och det är inte så svårt som man kan tro. Fem telefonsamtal är en folkstorm brukar det heta. När det kommer till kritan är det inte så många som brukar höra av sig till politiker, prata med butiksägare och ställa krav på företag. En liten insats kan du göra mer skillnad än du tror. Ta till exempel problemet med plast i haven. Om vi inte gör något kan det komma att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Vi svenskar använder 1,3 miljarder plastpåsar varje år. Undersökningar visar att 90 procent av alla plastpåsar bara används en enda gång! Enligt EUs plastpåsdirektiv ska användningen av plastpåsar i EU minska från cirka 198 påsar per person och år till 90 påsar år 2019 och 40 påsar år 2025.

Men den svenska tillämpningen av EUs plastpåsdirektiv blev bara ett krav på att de som tillhandahåller plastbärkassar är skyldiga att informera om kassarnas miljöpåverkan, medan andra länder gått längre. Flera svenska butikskedjor har ändå frivilligt börjat ta betalt för påsarna vilket halverat användningen i dessa butiker. Två av tre svenskar är positiva till ett förbud mot engångsartiklar av plast enligt en färsk opinionsundersökning beställd av WWF. Så, varför inte följa länder som Costa Rica, Kenya, Rwanda, Bangladesh, Frankrike och Sydafrika och införa styrmedel som begränsar plasten på riktigt?

Beda kontaktade miljöministern på miljödepartementet och ställde frågan: När kommer det svenska plastförbudet (kassar, påsar och övrigt engångsmaterial) eller lagen om obligatorisk avgift på alla påsar? Miljöministerns kansli ger svar om pengar fördelade till strandstädning, rening av mikroplaster i dagvatten och liknande. Men det är end of pipe-lösningar som inte angriper källan till problemet. Vad görs åt orsakerna? Regeringskansliet hänvisar till två utredningar: en om att föreslå åtgärder och styrmedel för att minska de negativa miljöeffekterna från plast (direktiv 2017:60). Utredare är Åsa Stenmarck på IVL, asa.stenmarck@ivl.se och utredningen ska vara klar 31 december 2017. Naturvårdsverket, registrator@naturvardsverket.se, och Havs- och vattenmyndigheten, havochvatten@havochvatten.se, har också fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska nedskräpningen av plastavfall. Bland annat ska man se över om det är lämpligt med nya pantsystem utöver de för flaskor och burkar som finns idag. Uppdraget ska redovisas senast 1 augusti 2019.

Hör av dig till utredarna, lämna dina förslag och säg din mening. Vem som helst kan också lämna remissvar på utredningarna när de är färdiga.

Använd din röst – den är viktig!
Karin Nielsen, alias Beda

Dela:
MENY