Arkiv

Jag lovar att fira en hållbar jul

Julen nalkas och det kan vara en utmaning att få till ett hållbart julfirande. Hur gör du för att skapa hållbara traditioner?

Vad är en hållbar jul? Vi har bjudit in Linus Bergström från Göteborgs Stadsmission som veckans instagrammare för att ge sin bild av hållbarhet och jul. Kolla in vad Stadsmissionen gör för aktiviteter nu i jul och få tips om vad du kan göra för att hjälpa till i juletider på instagram.com/greenhackgbg.

Men om julen ska bli en hållbar tradition för oss alla måste vi bland annat tänka till. Vad ger vi bort? Varför? Vad äter vi? Och så vidare! Det finns många aspekter att tänka på, här är några tips:

Ge bort dig själv i julklapp! Ge en vegetarisk måltid du själv har lagat eller gå på restaurang. Eller gör den aktivitet som du vet att personen som ska få julklappen tycker om; gå på teater, bio eller ta färjan till en ö i skärgården.

Vill du ge bort någonting grönt som kan så ett nytt frö av odlingsintresse kan du ge bort en fönsterbrädeodling. Kolla in tips på vad som är enkelt att odla här, så några frön i en fin kruka tillsammans med en instruktion hur julklappen ska skötas.

Second hand, gåvoklappar från till exempel Göteborgs Stadsmission, mat och egengjorda julklappar som chokladpraliner är också gåvor som både uppskattas och är hållbara. Om du kan undvika omslagspapper så spar du på miljön men blir det ändå papper och frigolit på golvet efter att julfesten är över, eller är du osäker på hur granen och julgransbelysningen som gått sönder ska källsorteras så kan du läsa dig till hur skräpet efter julen ska sorteras här.

Vad lovar du?

Dela:

Jag lovar att låna, byta och dela mera

Prylar, kläder och grejor produceras, konsumeras och slängs. Ta tillvara på resurserna och lova att låna, byta och dela mer!

Har du en borrmaskin som du knappt minns när du använde sist? Och om du behöver en borrmaskin, är det egentligen borrmaskinen eller hålet i väggen du är intresserad av? Vi är många som äger mycket som andra skulle kunna använda sig av!

Spara in på energi, material och avfall genom att ta tillvara på vad vi redan har i Göteborg. Du hittar kollaborativa verksamheter på kollekogbg.se. Det finns gratisbutiker, klädotek, bytesgrupper, fritidsbank och mycket mer som vi kan hjälpas åt att använda och uppmuntra andra till att använda! Vad vill du dela med dig av? På torsdag 17 november presenterar Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs Stad Smarta kartan – en tjänst som vill underlätta för göteborgare och besökare att leva hållbart, genom att uppmuntra till gemenskap, nya möten och tillgång framför ägande. Finns ditt behov med på kartan?

Temat för oss den här veckan är alltså delningsekonomi, ta chansen att lära dig mer om hur du kan ta tillvara på alla prylar den här veckan på vår Instagram. Där kan du följa Tove Lund, Anna Hjort och Nina Wolf som skapar plattformar i staden som du som göteborgare ska kunna använda för att låna, byta och dela mera prylar.
– Vi behöver återanvända och återvinna våra resurser, i strävan mot en hållbar relation mellan natur och samhälle men också mellan människor. Vi vill möjliggöra för människor att dela mera! säger de i en intervju på facebook.com/greenhackgbg.

Vad lovar du?

Dela:

Jag lovar att läsa 15 minuter om dagen för ett barn i min närhet

Veckans instagrammare Malin Omland är projektledare för Staden där vi läser för våra barn, en del av Jämlikt Göteborg. Tillsammans med Helena Nymark, kommunikatör Jämlikt Göteborg, skriver de om att vi behöver läsa mer för barnen. Barnens läsförmåga är avgörande för att Göteborg ska minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa.

En jämlik stad innebär inte att alla är lika. Det innebär lika förutsättningar till ett bra liv oavsett exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst eller var i staden man bor. Tyngden i ett jämlikhetsarbete ska ligga på insatser tidigt i barns liv, ju tidigare desto bättre. Att läsa för och med barn bidrar till goda uppväxtvillkor och ett liv som kan präglas av möjligheter och inkludering. Sagostunden är också ett sätt att komma nära och samtala om de funderingar som barn kan ha.

Att läsa för barnen idag är en investering för framtiden och det kostar nästan ingenting. Vi kan läsa forskning som visar att daglig läsning påverkar barnets verbala förmåga, skolmognad och skolresultat. De barn med vuxna i sin närhet som tidigt börjar läsa för dem ligger avsevärt bättre till än de som inte blir det.

Nationella enkäter och resultat ger bilden av en verklighet där färre och färre barn blir lästa för och att svenska elevers läsutveckling har försämrats. I Göteborg finns stora skillnader i skolresultat både mellan elever och mellan skolor. Skillnaderna har ökat över tid. I flera skolor är färre än hälften av eleverna behöriga till gymnasiet. Var femte elev går ut grundskolan utan tillräcklig förmåga att läsa och förstå en dagstidning.

Men vi kan göra något åt det här. Vi kan vända trenden och vi kan ge alla barn ord och läslust. Föreställ dig en stad där vi läser för våra barn. Där är fler behöriga till gymnasiet, fler kan tillgodogöra sig en längre utbildning och fler får lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att läsa högt eller uppmuntra till läsning kan vi bidra till att de villkor som sätter ramar för människors liv blir mer rättvisa och hälsan är mer jämlikt fördelad.

Berättelserna finns i bilderböcker utan ord, i böcker om känslor, i böcker om hur saker fungerar, i böcker om vår historia, i böcker med rim, i minnet och i fantasin. Ge bort böcker, en bokgåva är bland det finaste du kan ge ett barn. Tipsa dina nära om det lokala biblioteket. Det är en fantastisk möjlighet vi har att kunna påverka och lägga grunden för ett Göteborg som staden där vi läser för våra barn. Det vinner vi alla på, inte minst barnen.

Vad lovar du?

/Helena Nymark och Malin Omland, Jämlikt Göteborg.

Läs mer om projektet Staden där vi läser för våra barn här och följ arbetet Jämlikt Göteborg på Facebook och Twitter

Dela:

Jag lovar att söka nya perspektiv på hållbarhet i kulturen

Ta ett djupdyk i kulturens värld för att få nya perspektiv på hållbarhetsfrågor och ny kraft till förändring för ett mer hållbart samhälle.

Veckans löfte kommer från Pernilla Stammler Jaliff  från Organisationen Fair Trade Återförsäljarna som tävlade i Poetry Climate Challenge under FAIR, den hållbara marknadsplatsen under Göteborgs Kulturkalas. Pernilla är också vår gästinstagrammare den här veckan och presenterade sitt löfte i intervjun på Facebook om att hon ska publicera en dikt om hållbar utveckling. Du kan tolka det här löftet fritt och djupdyka i den kulturform du tycker mest om. Kulturens värld kan belysa frågor på ett sätt som får oss att tänka kreativt utanför boxen. Den sätter oss in i någon annans perspektiv och gör att vi får uppleva någonting vi i verkligheten aldrig tidigare upplevt.

Själv gillar jag böcker så jag vill tipsa om romaner som tar upp människans förhållande till naturen. Här finns en litteraturgenre som passar särskilt bra, klimatfiktion, eller den klatschiga engelska benämningen Cli-Fi. Det är växande litteraturgenre som har utvecklats ur hotet från klimatförändringar och katastrofer vi ser runt om i världen. Begreppet myntades 2007 och innebär att böckerna har ett katastrofscenario som tema. Här är mina tips på böcker i genren. Klicka på boktitlarna i texten för att komma till Göteborgs biblioteks lånesida.

Min favorit-romanserie är Margret Atwoods Oryx och Crake, Syndaflodens år och MaddAddam som sätter in läsaren i vad en naturkatastrof kan göra med ett samhälle. I en bisarr och dystopisk värld har människorna byggt bort naturen från städerna. Konsumtionen utgör glädjen i samhället och det mesta är kemiska substitut i produkterna. Läsaren får följa hur kampen för överlevnad kan se ut för en grupp individer som överlever katastrofen och som är med om en ny skapelseberättelse. Trots att världen är långt ifrån hur verkligheten ser ut idag tycker jag den ändå känns väldigt trovärdig.

En mer realistisk naturkatastrof beskriver Mikael Neimis i sin roman Fallvatten. Ett intensivt regn drabbar Luleälven där kraftverkens enorma vattenmagasin ligger på rad och en dag brister dammarna. En enorm flodvåg sveper undan allt i sin väg. Människor vars öden flätas samman under den här dagen visar på vad för krafter som släpps lösa när katastrofer drabbar oss. Jag tycker det är otäck läsning!

Nästa roman på min lista över böcker som jag vill läsa är Jeanette Winterssons roman Stengudarna. Boken undersöker människans förmåga att börja om på nytt när vi överutnyttjat naturen. Romanen verkar göra en spännande tidsresa som börjar med att de upptäcker en planet (jorden) som skulle kunna rädda deras döende och överbefolkade planet Orbus. Tiden går framåt och avslutas i en framtid där mänskligheten kämpar för sin överlevnad i ett världskrig. Jag tror det går att göra paralleller till konflikter som utspelar sig i verkligheten idag och får en att tänka till om vad vi skulle göra om vi hittade en planet B att flytta till.

Kulturen kan ge dig nya perspektiv på det som du själv inte upplever i din vardag. Utforska människors berättelser världen över, i historia, nu och i framtiden. Kulturen ställer nya frågor som kan leda till nya tankebanor och ge kraft till förändring. Och visst är det precis vad som behövs när det gäller hållbarhetsfrågor?
/Ann-Catrine, kommunikatör GreenhackGBG.

Vad lovar du?

Dela:

Jag lovar att plocka #ettskräpomdagen

Vi vet alla att nedskräpning skadar vår miljö. Var med och gör någonting åt det genom att plocka ett skräp om dagen och var med i kampanjen #ettskräpomdagen.

– För havens skull lovar jag att plocka ett skräp om dagen! säger veckans gästinstagrammare Lotta Silfver som är miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.

Supermiljöbloggen och Håll Sverige Rent drog igång kampanjen #ettskräpomdagen förra året för att synliggöra nedskräpningsfrågan i sociala medier. Det är enkelt att själv bli en del av kampanjen – plocka upp ett skräp i naturen eller på gatan och fotografera det. Skräpet lägger du i återvinningen och fotot kan du lägga upp i sociala medier med hashtagen #ettskräpomdagen. Följ kampanjen på Facebook, Instagram och Twitter.

Köpenhamns kommun har haft en liknande kampanj i sommar där de uppmanar invånarna att plocka ett skräp om dagen. Supermiljöbloggen skriver om kommunens initiativ och tillhörande tävling här.

Om du hittar nedskräpning som du inte har möjlighet att plocka upp själv kan du rapportera in det med hjälp av Håll Sverige Rent. De bildades på 1960-talet och arbetar för ett skräpfritt Sverige. De uppmuntrar allmänheten att rapportera in nedskräpning, illegal tippning, skrotbilar och båtvrak genom sin app. Här kan du läsa mer om den och få instruktioner om hur du laddar ner den.

I ett hållbart samhälle tar vi tillsammans ansvar för vår närmiljö och återvinner vårt avfall. Plocka ett skräp om dagen du också.

Vad lovar du?

Dela:
MENY