Arkiv för kategorin: Mat

Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Dela:

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:
Målade ägg

Äggstra bra med naturliga färger

Nu är det påsktid och många vill ställa fram lite färggladare ägg på borden än vanligt. Det går att färga äggen med råvaror som finns i kylen, som du sedan inte behöver fundera på om du ska avstå från att äta.

Gör så här:

Börja med att koka upp 1 liter vatten med 2 teskedar vinäger eller ättika och tillsätt sedan den råvara du vill färga äggen med. Vinägern eller ättikan hjälper färgen att fästa på ägget. Låt sjuda i cirka 30 minuter. Låt svalna och sila sedan av vattnet. Därefter kokar du äggen som vanligt och låter dem svalna.

Exempel på råvaror att färga med är rödkål, röd- och gul lök, blåbär, kaffe, gurkmeja och rödbeta. Du kan även använda dig av karamellfärger som är livsmedelsgodkända.

Lägg i äggen i det färgande vattnet och låt stå i kylen i minst en timme. Ju längre tid, desto starkare färg. Om du vill ha blankare ägg kan du pensla dem med någon matolja.

Ett tips är att krackelera ägget lite innan du lägger i det i färgvattnet, då får ägget ett fint mönster även på insidan. (Dock kan ägget få lite smak från färgvattnet.)

Vill du dekorera äggen mer än att bara färga dem? Här är några tips på hur du kan göra roliga mönster:

Bind äggen med snöre eller gummisnoddar för att få till fräcka ränder.

Fäst ett spetsband runt ägget för att få ett batikinspirerat mönster.

Måla ett mönster med en vaxkrita så blir det mindre färg eller ingen där du ritat.

Måla och klipp ut en silhuett på ett papper med klistrig baksida som du gnuggar fast på ägget innan du lägger i det i färgvattnet. Klistret fäster något bättre när ägget fortfarande är lite varmt. När ägget är tillräckligt färgat pillar du loss pappret.

Glad påsk!

/Ann-Sofie Tönnesen, energi- och klimatrådgivare Göteborgs Stad.

Foto: Mostphotos/Haq.

Dela:

Trött på kött? Testa att äta veganskt i januari!

Oavsett om din anledning är omsorg om den egna hälsan, djuren eller miljön så bidrar du oftast till alla dessa aspekter när du äter mer vegetabilier. Kampanjen Veganuary som har fått 100 000 personer att äta mer veganskt har nu kommit till Sverige.

Vill du också få hjälp att prova äta veganskt i januari? Anta utmaningen här!

Dela:

Djupdykning i matavfallsbeteende

Taggar:

Vad är det egentligen som får människor att sortera sitt matavfall? I Göteborgs lägenheter sorteras 30 procent av matavfallet ut, resten hamnar i restavfallet och förbränns. Hur får vi fler boende i lägenheter att matavfallssortera? I projektet Matavfallspiloterna djupdyker vi i de här frågorna.

Vi som arbetar i det här projektet kommer från Kretslopp och vatten, Göteborgs stad. Genom att djupintervjua människor i deras hem och observera hur de löser sophanteringen i köket och i soprummet försöker vi få svar på vad som är drivkraften hos de som sorterar och vad som är hindren för de som inte sorterar.

Eftersom vi jobbar med avfallsfrågor till vardags så hade vi såklart många föreställningar om varför människor sorterar eller inte. Vissa föreställningar har blivit bekräftade genom projektet, andra inte. Så vad har vi upptäckt?

”Ingenting skulle få mig att sortera”, säger Mats.

Det personliga mötet påverkar. Flera av de icke-sorterare vi mött har efter vi träffat dem börjat sortera sitt matavfall. Det verkar som att själva mötet i sig är det lilla extra som krävs för att få en del icke-sorterare över tröskeln. Vi träffade Mats på en parkering i Rannebergen på väg hem från sitt arbete. Han jobbar med avfall, men är inte speciellt intresserad av att sortera sitt eget avfall. Trots hans ointresse gick han ifrån mötet med en matavfallshållare under armen.

Alla sorterar något. Vi har träffat både supersorterare och superointresserade minisorterare. Det som är slående är dock att alla faktiskt sorterar något. Vissa väljer att sortera det som de uppfattar är miljömässigt bäst att sortera, andra sorterar sånt som de får mycket utav eller sånt som de inte tycker ska förbrännas. Maj-Lis, som sorterar allt utom matavfall säger att ”det känns värre att slänga plast än matavfall i restavfallet för plast är ju fossilt.” Många sorterar sånt som de har vana av att sortera. Man bara gör helt enkelt. Att sortera är alltså ett beteende som redan finns hos de allra flesta människor.

Vill ni läsa mer om vårt projekt? Spana in vårat instagramkonto @matavfallspiloterna!

 

 

 

 

 

 

 

Dela:
MENY