Arkiv för kategorin: Mat

Djupdykning i matavfallsbeteende

Taggar:

Vad är det egentligen som får människor att sortera sitt matavfall? I Göteborgs lägenheter sorteras 30 procent av matavfallet ut, resten hamnar i restavfallet och förbränns. Hur får vi fler boende i lägenheter att matavfallssortera? I projektet Matavfallspiloterna djupdyker vi i de här frågorna.

Vi som arbetar i det här projektet kommer från Kretslopp och vatten, Göteborgs stad. Genom att djupintervjua människor i deras hem och observera hur de löser sophanteringen i köket och i soprummet försöker vi få svar på vad som är drivkraften hos de som sorterar och vad som är hindren för de som inte sorterar.

Eftersom vi jobbar med avfallsfrågor till vardags så hade vi såklart många föreställningar om varför människor sorterar eller inte. Vissa föreställningar har blivit bekräftade genom projektet, andra inte. Så vad har vi upptäckt?

”Ingenting skulle få mig att sortera”, säger Mats.

Det personliga mötet påverkar. Flera av de icke-sorterare vi mött har efter vi träffat dem börjat sortera sitt matavfall. Det verkar som att själva mötet i sig är det lilla extra som krävs för att få en del icke-sorterare över tröskeln. Vi träffade Mats på en parkering i Rannebergen på väg hem från sitt arbete. Han jobbar med avfall, men är inte speciellt intresserad av att sortera sitt eget avfall. Trots hans ointresse gick han ifrån mötet med en matavfallshållare under armen.

Alla sorterar något. Vi har träffat både supersorterare och superointresserade minisorterare. Det som är slående är dock att alla faktiskt sorterar något. Vissa väljer att sortera det som de uppfattar är miljömässigt bäst att sortera, andra sorterar sånt som de får mycket utav eller sånt som de inte tycker ska förbrännas. Maj-Lis, som sorterar allt utom matavfall säger att ”det känns värre att slänga plast än matavfall i restavfallet för plast är ju fossilt.” Många sorterar sånt som de har vana av att sortera. Man bara gör helt enkelt. Att sortera är alltså ett beteende som redan finns hos de allra flesta människor.

Vill ni läsa mer om vårt projekt? Spana in vårat instagramkonto @matavfallspiloterna!

 

 

 

 

 

 

 

Dela:
Vegetarisk mat

Vegetariska världsdagen 1 oktober – inspireras av Göteborgs skolbarn

För att uppmärksamma den vegetariska världsdagen 1 oktober och köttkonsumtionens effekter på miljön så åt Göteborgs Stads förskole- och skolbarn vegetariskt under hela förra veckan. Även i vanliga fall serveras vegetariskt minst en dag varje vecka. Med de cirka 80 000 portioner som serveras dagligen gör en sådan satsning stor skillnad för stadens utsläpp av växthusgaser. Visste du till exempel att en portion nötköttsgryta med ris har nästan 15 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som en linsgryta med potatis? Förutom miljönyttan så är det ju både gott och nyttigt med mer vegetabilier på tallriken, och det blir en vana för barnen att äta vegetariskt.

– De som var negativa i början och bland annat klagade på att de inte skulle bli mätta, har istället ändrat sig, säger Gunilla Williander, köksmästare på Johannebergsskolan, som har varit med och tagit fram menyn.

Är du sugen på att testa vegetariska recept? Här finns några tips:

vegetariskvardag.se
vegoeco.se
javligtgott.se
coop.se
ica.se

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Dela:

Dags att skörda!

Nu är det dags att ge sig ut i svampskog och fruktlundar för att skörda höstens läckerheter. Är du osäker på vilka svampar som är ätliga? Låt en svampexpert undersöka innehållet i din svampkorg! Experterna hittar du vid växthusentrén i Botaniska trädgården måndagar klockan 18-20 med start 14 augusti. Undersökningen kostar 20 kronor/korg. Genom att lära dig nya sorter kan du förhoppningsvis också utöka antalet goda matsvampar i din korg framöver.

Har du äppel- eller päronträd i din trädgård, men vet inte vilka sorter? Då är du välkommen till Stolpboden i Botaniska trädgården med fyra frukter av varje sort så får du till en kostnad av 20 kronor veta vad de heter och hur de ska tas om hand. I Stolpboden finns också en utställning med flera hundra olika sorters äpplen och päron. Utställningen har öppet från 23 september till 1 oktober klockan 12-16.

Missa inte heller Botaniska trädgårdens event Höstens skafferi den 24 september klockan 11-15. Där får du förutom ovanstående aktiviteter bland annat lära dig konservering och andra metoder för att ta hand om höstens skörd på bästa sätt. Mer information hittar du i Botaniska trädgårdens program här.

Och du vet väl om att det finns flera fruktlundar i Göteborg där du gratis kan plocka frukt för eget bruk?
Här hittar du dem.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Dela:
NordForsk: Agneta Hörnell, projektledare ProMeal

Skolmat kan minska socioekonomiska skillnader

Visste du att skolmat kan bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor? Jämlikt Göteborg arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. Det kan handla om att jobba för ökad närvaro eller att alla skolor i staden har samma kvalitet på utrustning. Men även måltiden är faktiskt en viktig del i lärandet för att nå godkända betyg. Strategigruppen inom Måltid Göteborg arbetar med frågan genom allt från gratis frukost till matråd.

Måltiden är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Inte minst i skolan. Måltid i Göteborg – som utgår från Jämlikt Göteborg – arbetar med inventering, dokumentation och att sprida goda exempel. I fjol gjorde man en stor workshop, och man arbetar med en rad saker som gratis skolfrukost i Angered, frukostföreläsningar i Centrum, fler lunchalternativ i Lundby.

– Och både Lundby och Centrum bjuder in vårdnadshavare till träffar med barn, föräldrar och ofta syskon. Då pratar vi om mat, näring och matsalsmiljön, till exempel ljudvolymen, och föräldrarna får smaka på skolmaten, säger Anna Rombin Sundbäck, områdeschef Intern Service i SDF Centrum.

Internationell forskning visar att måltider påverkar skolelevernas resultat: bättre mat i skolan kan leda till bland annat förbättrad koncentration, ökad närvaro och ökat välbefinnande. I förlängningen kan det bidra till att utjämna socioekonomiska skillnader. Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet, är projektledare för ProMeal – en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data som samlats in, och redan nu ser forskarna klara tendenser:

– Vi ser till exempel samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen, säger Agneta Hörnell.

Det finns mycket man kan jobba med kring skolmåltider: koppla ihop dem med undervisning, schemalägga lunchrasten som ett lärarlett pass (det har man gjort i Finland med lugnare lunchmiljö som resultat), fruktstund, separera uterast och matrast för att minska stressen i matsalen.

– Skolmaten är en väldigt outnyttjad resurs – vi lägger ju stora pengar på det. Det är väldigt bra om man vill satsa på att använda den ordentligt, säger Agneta Hörnell.

Strategigruppen i Måltid Göteborg vill framöver bland annat arbeta mer med matsalsmiljön, undersöka möjligheter till schemalagda luncher, och involvera pedagoger i måltiden.

– Skolmat handlar om så mycket mer än matönskemål. Det finns massor man kan göra! säger Anna Rombin Sundbäck.

/Johanna Westlund

Läs mer om arbetet med Jämlikt Göteborg här.
Här hittar du Jämlikt Göteborg på Facebook.

Bild: NordForsk, via Flickr.com, CC-licens CC BY 2.0

På bilden: Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet.

Dela:
Pedagogisk odling

Lek och lärande för biologisk mångfald

I Göteborg har ett tjugotal skolor pedagogiska odlingsträdgårdar på sina skolgårdar. Det ger barnen möjlighet att lära sig odla, ta hand om växter och se hur odlandet bidrar till en bättre miljö.

På den pedagogiska odlingsträdgården får barnen odla sin egen mat. Men det planteras också fruktträd, bärbuskar och en fjärilsrabatt. Då blir även odlingsträdgården även en plats för pollinerare och andra insekter som är beroende av blomrika miljöer för sin överlevnad. Odlingarna drivs givetvis ekologiskt utan bekämpningsmedel och konstgödsel, allt för att främja den biologiska mångfalden såväl under som över jordytan.

Skolgården blir plötsligt inte bara en plats för lek på raster och lediga stunder, utan en plats för hälsa och utveckling. Utemiljön integreras naturligt i barnens lärande. I arbetet med odlingsträdgårdarna strävar vi efter att sätta barnens delaktighet i fokus och öka miljömedvetenheten hos både barn och vuxna. Att odla i staden bidrar dessutom till att påverka flera av Göteborgs Stads miljömål i en positiv riktning, bland annat Ett rikt växt- och djurliv och Giftfri miljö.

Är du nyfiken på pedagogiska odlingsträdgårdar hittar du mer information och kontaktuppgifter här.

/Ingrid Bohlin, miljöförvaltningen

Dela:
MENY