Arkiv för kategorin: Hav och vatten

Vatten på flaska – fullständigt onödigt

Vi har världens bästa dricksvatten. Säkert, gott och färskt direkt ur kranen. Ändå ökar försäljningen av flaskvatten. Detta trots att vatten på flaska ger mer än 1 000 gånger så mycket klimatutsläpp som samma mängd kranvatten.

Enligt Naturskyddsföreningen belastar svenska flaskvattenkonsumenter miljön med lika mycket koldioxid som 16 000 oljeeldade villor. Trots detta har försäljningen av vatten på flaska mer än fördubblats i Sverige sedan 1990. Medelsvensken dricker i dag 24 liter per år. Under åren 2007–2009 uppmärksammades miljöproblematiken och försäljningen sjönk, men nu har den tagit fart igen. Det som delvis drivit den buteljerade vattentrenden är utbudet av smaksatt vatten som ökat under de senaste åren. Gullvy Hedenberg som arbetar med dricksvatten och vattenskydd på Svenskt Vatten tror också att det hör ihop med felaktiga hälsoråd.

– Folk har fått för sig att man ska dricka vatten på flaska hela tiden, det är fullständigt onödigt. Kroppen säger till när du är törstig och då ska du dricka. Du behöver inte fylla på med vatten i tid och otid. Och tänk på att det finns vatten i den mat du äter och i allt annat som du dricker, säger hon.

På svenska Livsmedelsverket ger man inga råd alls om hur mycket vatten man bör dricka, eftersom det inte finns tillräckliga vetenskapliga underlag för det. Globalt sett dricker vi omkring 30 liter buteljerat vatten per person och år. På vissa platser i världen beror det på att kranvattnet smakar illa, på andra platser är dricksvattnet för kontaminerat för att dricka.

– Sedan beror det på att man gillar smaksatt eller kolsyrat vatten, säger Gullvy Hedenberg.

Flaskvattnet kommer i år att gå om marknaden för läsk i USA för första gången någonsin, enligt statistik från marknadsundersökningsföretaget Euromonitor. Medan läskförsäljningen per capita gått ner med omkring 30 procent på 15 år, har motsvarande försäljning av buteljerat vatten ökat med över 130 procent.

– Även om vattnet är drickbart så smakar det helt enkelt inte gott i vissa länder. Dricker du kranvatten utomlands kommer du ibland att känna att det smakar simbassäng eftersom de tillsätter så mycket klor till vattnet, säger Gullvy Hedenberg.

I Sverige är kranvattnet både rent och gott. Så varför dricker vi buteljerat vatten då? Fredrik Sörbom som är projektledare och tekniskt ansvarig på Sveriges Bryggerier tror att vatten på flaska främst är en livsstilsfråga.

– När vi skulle åka någonstans när jag var liten så gjorde vi matsäck och tog med oss mackor, kaffetermos och vatten. Nu köper de flesta mackan, kaffet och vattnet längs vägen.

I Göteborg kostar en liter vatten fyra öre, en liter buteljerat vatten kostar omkring 20 kronor.

– Det är en väldigt smart affärsidé att kunna sälja vatten med så mycket påslag, säger Gullvy Hedenberg. Flaskvatten transporteras med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av en liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.

– Miljöpåfrestningen per liter flaskvatten är väl inte så farlig. Men det blir många flaskor för hela befolkningen och vi ska ju inte släppa ut så mycket koldioxid. Vi har ett bra vatten i Sverige och det transporteras dessutom till våra hem. Tycker man om kolsyrat eller smaksatt vatten så tycker jag att man ska kolsyra kranvattnet och smaksätta det själv med exempelvis gurka, säger Gullvy Hedenberg.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, hösten 2016. Text: Fredrik Fermén. Bild: Johanna Montell

 

Dela:

Medicinrester hamnar i vattnet – Fiskarna blir inte friskare

Taggar: ,

Hormoner gör fiskar tvåkönade och psykofarmaka gör dem glupska. Läkemedelsrester kan vara förödande för vattenlevande djur. Nu föreslås att läkemedelsrening införs på vissa reningsverk.

De flesta vet att man inte får spola ner mediciner i toaletten. Ändå hamnar de i avloppsvattnet, via urin och avföring. Dessutom har användningen av läkemedel ökat. I dag använder vi 1 000 ton läkemedel per år i Sverige. – Vi blir allt äldre och läkemedel är en möjlighet att höja vår livskvalitet. Men det kan bli problem när de kommer ut i vattendrag eftersom substanserna även kan påverka  djuren där, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska Akademin.

Dagens avloppsreningsverk byggdes för att ta bort övergödande ämnen från kiss och bajs. Syftet var att minska övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag, inte för att oskadliggöra läkemedel och kemikalier. Men så, på 1990-talet, hittade forskarna tvåkönade mörtar utanför reningsverk i England. Några år senare satte Joakim Larsson och hans kollegor ut fisk utanför dåvarande Gråbo reningsverk och upptäckte att östrogen från p-piller gjorde att han-fiskarna blev mer feminina. – Forskningen om läkemedels miljöpåverkan är relativt ny. Eftersom det finns mer än 1 000 läkemedelssubstanser på den svenska marknaden är det många som inte är testade.

Ett problem med läkemedel är att de inte är en homogen grupp. De är olika med avseende på potens, giftighet, vattenlöslighet och nedbrytbarhet. Många är också stabila eftersom de inte ska brytas ner innan de når sitt mål i kroppen. En del läkemedel bryts dock ner i reningsverket, andra följer med det renade avloppsvattnet ut i sjöar och hav eller fastnar i slammet som man lägger på åkern som näring.

2014 gav regeringen anslag till ett antal forskningsstudier om tekniker för rening av läkemedel och andra föroreningar. Flera projekt fick pengar och i Göteborg valde man att testa rening med ozon. – Alla reningsverk har olika förutsättningar. I vårt projekt valde vi ut cirka 40 läkemedelssubstanser och mikroföreningar som är vanliga i samhället. Sedan testade vi hur effektivt olika reningstekniker verkade på dessa, berättar Ann Mattsson, utvecklingschef på Gryaab som driver Ryaverket, Göteborgsregionens avloppsreningsverk.

Substansen Diflofenak  som finns i antiinflammatoriska läkemedel, bröts ner till 90 procent av ozonet, medan vissa typer av antibiotika nästan inte påverkades alls. – Ozonbehandling följt av aktivt kol är energikrävande och kostsamt, men det är en metod som fungerar bra. Därför kan den vara lämplig att införa på stora reningsverk som släpper ut avloppsvattnet i små vattendrag. Att receptbelägga vissa läkemedel som gör stor miljöskada, till exempel Diklofenak, är en annan metod. Då kan vi minska överanvändningen.

Hur det blir i Göteborg  återstår att se. Här släpps det renade avloppsvattnet ut vid Göta älvs mynning. Läkemedelsrester späds snabbt ut och bryts så småningom ner. – Det finns ingen uppenbar risk att människor skulle påverkas genom att dricka kranvatten eller äta fisk, säger Joakim Larsson. Dessutom kissar vi, liksom fiskarna, ut läkemedelsresterna. De ansamlas inte i kroppen på samma sätt som miljögifter som PCB eller DDT. Däremot finns en indirekt risk att antibiotika skapar resistenta bakterier i avloppsvattnet och miljön.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, hösten 2017. Text: Ulrika Naezer, bild: Johanna Montell

 

Dela:
MENY