Arkiv för kategorin: Hav och vatten

Medicinrester hamnar i vattnet – Fiskarna blir inte friskare

Taggar: ,

Hormoner gör fiskar tvåkönade och psykofarmaka gör dem glupska. Läkemedelsrester kan vara förödande för vattenlevande djur. Nu föreslås att läkemedelsrening införs på vissa reningsverk.

De flesta vet att man inte får spola ner mediciner i toaletten. Ändå hamnar de i avloppsvattnet, via urin och avföring. Dessutom har användningen av läkemedel ökat. I dag använder vi 1 000 ton läkemedel per år i Sverige. – Vi blir allt äldre och läkemedel är en möjlighet att höja vår livskvalitet. Men det kan bli problem när de kommer ut i vattendrag eftersom substanserna även kan påverka  djuren där, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska Akademin.

Dagens avloppsreningsverk byggdes för att ta bort övergödande ämnen från kiss och bajs. Syftet var att minska övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag, inte för att oskadliggöra läkemedel och kemikalier. Men så, på 1990-talet, hittade forskarna tvåkönade mörtar utanför reningsverk i England. Några år senare satte Joakim Larsson och hans kollegor ut fisk utanför dåvarande Gråbo reningsverk och upptäckte att östrogen från p-piller gjorde att han-fiskarna blev mer feminina. – Forskningen om läkemedels miljöpåverkan är relativt ny. Eftersom det finns mer än 1 000 läkemedelssubstanser på den svenska marknaden är det många som inte är testade.

Ett problem med läkemedel är att de inte är en homogen grupp. De är olika med avseende på potens, giftighet, vattenlöslighet och nedbrytbarhet. Många är också stabila eftersom de inte ska brytas ner innan de når sitt mål i kroppen. En del läkemedel bryts dock ner i reningsverket, andra följer med det renade avloppsvattnet ut i sjöar och hav eller fastnar i slammet som man lägger på åkern som näring.

2014 gav regeringen anslag till ett antal forskningsstudier om tekniker för rening av läkemedel och andra föroreningar. Flera projekt fick pengar och i Göteborg valde man att testa rening med ozon. – Alla reningsverk har olika förutsättningar. I vårt projekt valde vi ut cirka 40 läkemedelssubstanser och mikroföreningar som är vanliga i samhället. Sedan testade vi hur effektivt olika reningstekniker verkade på dessa, berättar Ann Mattsson, utvecklingschef på Gryaab som driver Ryaverket, Göteborgsregionens avloppsreningsverk.

Substansen Diflofenak  som finns i antiinflammatoriska läkemedel, bröts ner till 90 procent av ozonet, medan vissa typer av antibiotika nästan inte påverkades alls. – Ozonbehandling följt av aktivt kol är energikrävande och kostsamt, men det är en metod som fungerar bra. Därför kan den vara lämplig att införa på stora reningsverk som släpper ut avloppsvattnet i små vattendrag. Att receptbelägga vissa läkemedel som gör stor miljöskada, till exempel Diklofenak, är en annan metod. Då kan vi minska överanvändningen.

Hur det blir i Göteborg  återstår att se. Här släpps det renade avloppsvattnet ut vid Göta älvs mynning. Läkemedelsrester späds snabbt ut och bryts så småningom ner. – Det finns ingen uppenbar risk att människor skulle påverkas genom att dricka kranvatten eller äta fisk, säger Joakim Larsson. Dessutom kissar vi, liksom fiskarna, ut läkemedelsresterna. De ansamlas inte i kroppen på samma sätt som miljögifter som PCB eller DDT. Däremot finns en indirekt risk att antibiotika skapar resistenta bakterier i avloppsvattnet och miljön.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, hösten 2017. Text: Ulrika Naezer, bild: Johanna Montell

 

Dela:
MENY