Arkiv för kategorin: Energieffektive Eriksson

Energieffektive Eriksson cyklar bort utsläppen

Efter värmepannor, solceller och energilagring vänder nu Energieffektive Eriksson blicken mot sitt resande. En elcykel visar sig minska utsläppen med runt ett ton koldioxid per år – och då bor Energieffektive Eriksson på landet.

Veckan som gick har jag undersökt möjligheten att placera solceller på mitt platta papptak. Vet inte när pappen lades om, men nuvarande papptak börjar visa tecken på slitage oavsett lösning på montering, så jag bör nog börja med att lägga ny papp. Därefter finns det i dag lite olika metoder, alltifrån infästning till att använda sig av ballast. Infästning kräver mer arbete, men reducerar vikten som taket utsätts för. Ballast kräver i princip bara att något slitskydd placeras, men vikten påverkas förstås rejält och en hållfasthetsberäkning kanske måste till. Solceller kommer jag undersöka närmare nästa år, och kommer att använda tiden att sondera marknaden och ta in offerter. Jag har fortfarande bara löst halva husets uppvärmning, så nu får fokus ligga på värme.

Jag har skrivit mycket om olika tekniker att värma sitt hus och berört lite kring möjligheten att producera och lagra egen el . Huset står för en stor del av min energianvändning, så självklart påverkas både ekonomi och min klimatpåverkan om jag lyckas sänka denna, men det är ju mycket mer som spelar in.

I somras köpte jag en elcykel, ville testa och se hur mycket av bilresandet jag kunde ersätta. Bor lantligt och har lång resväg till jobbet, så att ta bilen 7 mil till Göteborg har aldrig varit aktuellt, men kan jag ersätta bilen med en elcykel till tågstationen som är 20 kilometer bort eller till centralorten som ligger knappt 10 km bort? En elcykel, och det vet alla som provat, är en väldigt behaglig upplevelse. Motvind och uppförsbackar är inte längre något som får en tappa lusten, och då jag tidigare inte varit någon cykelfantast var detta det perfekta transportmedlet.

Den stora ekonomiska vinsten gör man förstås om man kan göra sig av med bilen helt, slippa skatt och försäkring, besiktningar och dyrt underhåll och service, men drivmedelskostnaden har jag i vart fall lyckats sänka och slitage på däck och andra slitdelar har förstås minskat. En bilpool hade varit en intressant lösning, om det fanns någon. Sedan i somras har det ändå blivit 200 mil med cykel, och kostnaden för elen är i princip försumbar, 0,25 kr/mil. Om jag räknar bränslet till 10 kr/milen för bilen har jag fått en bra besparing där, och en koldioxidreducering med 168 g/km hamnar på 336 kg på några månader. På årsbasis kanske jag kan reducera min transportpåverkan med runt 1 ton.

Om jag byter ut min bensinbil, som ju ändå släpper ut 1 700 gr CO2/mil och investerar i en elbil och räknar med 1 500 mil per/år, hur skulle en sådan kalkyl se ut om vi ser till utsläpp?

El kan produceras på många olika sätt, kolkraft, vattenkraft och vindkraft är exempel och som har sina fördelar och nackdelar. Vid produktion får man en miljöpåverkan som brukar mätas i bland annat CO2. I Sverige räknar vi med utsläpp på mellan 15-25 g/kWh, det varierar lite mellan olika år. En elbil i Estland kan visa sig släppa ut mer CO2 än en snål diesel i samma land (1005 gr/kWh), men detta bygger på att all el är producerad med kolkraft. Problemet ligger i dag i att vissa länder fortfarande använder enbart kol för att producera el, här måste man få in mer förnybar produktion. Elbilen på bilden ovan drar drygt 1,5 kWh/mil. Räknar vi utsläpp på 20 g/kWh får vi 30 gr utsläpp CO2/mil. Egentligen är det bara priset och räckvidden som hamnar på minus-sidan, för elbilar är billiga i drift och har liten klimatpåverkan. Bensinbilen släpper ut 2,5 ton och elbilen med svensk elmix 45 kg.

I Göteborg släpper vi i dag ut motsvarande 8 ton CO2/person, och då är vår konsumtion medräknad enligt Göteborgs klimatstrategiska program. Målet är att nå 1,9 ton/person till 2050. Vi har väldigt lite av fossila bränslen i vår elproduktion, vilket håller ner siffrorna. Ändå är det så att för att kunna nå målet med 2°C temperaturhöjning måste vi ner till en utsläppsnivå på 1 ton/person. Omöjligt? Uppvärmning och transport står för en stor del och där har jag i dag kommit en bit. Beträffande mat och konsumtion, som utgör en lika stor del, får mina kollegor ta vid och ge tips vad vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan när GreenhackGBG pratar om de utmaningarna i november och december!

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70–75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Energieffektive Eriksson om att räkna timmar och lagra el

Taggar: , ,

Att lagra elen i ett batteri är något som lockar många, framför allt de som satt solceller på taket. Även de som satsar på timpris på sin el sneglar dock på möjligheten. Men är det lönsamt? Energieffektive Eriksson reder ut!

För några år sedan kom en lag som gjorde det möjligt att betala för el på timpris. Relativt få känner till det, och bara runt 10 000 kunder i Sverige använder det. Rörligt elpris är det däremot många som har. Men priset du betalar när fakturan dimper ner är ett genomsnittspris för månaden som sedan matchas mot din totala elanvändning. Med timpris betalar du löpande din timmes elanvändning mot det pris som gäller för just den timmen. Verkar det krångligt?

Detta kanske är en anledning till att ganska få har valt just timdebitering, och från elbolagen har det också varit relativt tyst. Ändå handlar det bara om att ge dig som kund en möjlighet att utnyttja att elpriset varierar över dygnet. Samtidigt är det här som svårigheten ligger, vem orkar/hinner bevaka timpriserna på spotmarknaden?

I dag har flera värmepumpstillverkare börjat bygga in detta i sina system. Elpriset varierar ju över dygnet, men priserna sätts ju flera timmar i förväg. Det kan vi alltså utnyttja.

En mer avancerad värmepump kopplar helt enkelt upp sig mot elbörsen, kollar av priserna de kommande timmarna och eldar på lite extra när priset är lågt, oftast nattetid, man utnyttjar husets förmåga att lagra in värme. Vissa tillverkare loggar och vet hur mycket varmvatten hushållet gör av med och under vilka tider, när priset är som lägst vid till exempel fyratiden på morgon höjer man temperaturen i beredaren om priset är väldigt fördelaktigt. Låter ju toppen, men det kräver att du har just timdebitering.

Energilagring
Energilagring är något det pratats mycket om, möjligheten att lagra el. Vad är då energilagring? Om vi tittar på konsumentsidan är det framförallt batterier man menar. Det handlar om möjligheten att ladda in el i batterier när priset är lågt och att mata ut från batteriet när priset är högt. Helt enkelt utnyttja skillnaderna i elpriset. Fast då krävs att du har timpris på elen, annars får du betala medelpriset för månaden ändå. Men är det lönsamt?

I dagsläget är det svårt att räkna hem en sådan investering, men priserna kommer fortsätta att falla och det finns ytterligare några saker som man bör tänka på.

Solceller och energilagring
Låt säga att du gör en större investering i en solcellsanläggning. Du tar ett färdigt solcellspaket från någon av de större aktörerna. Du erbjuds ett bra avtal under 1 år och slår till. 5 kW installerat på taket, och såvida du inte har avsättning för all el själv blir en del av denna överskottsel. Vad du får betalt för denna överskottsel beror förstås på vilket avtal du har lyckats få och hur länge olika skattereduktioner finns kvar, men din solcellsanläggning kommer ju vara med under lång tid.

Vad du däremot vet är att du kommer att betala spotmarknadspris, spotpåslag, energiskatt, elcertifikat, nätöverföringsavgift och moms när det är dags att köpa tillbaka elen senare på kvällen. Att elpriset går upp och ner påverkar ju en del, men mycket av priset vi betalar är fasta avgifter. Solceller i kombination med energilager gör att en större andel av din egenproducerade el stannar inom fastigheten. Närproducerad och förnybar.

Effektavgift och energilagring
I Partille kommun införde man för några år sedan effektavgift för hushåll. Det bygger på att du inte enbart debiteras för abonnemang och nätöverföringsavgifter, utan att den timmen du tar ut mest el under en månad blir dimensionerande för hela månaden.

Om detta är något som fler nätägare kommer att införa återstår att se, men av de som idag har det kan avgiften bli väldigt hög. 84 kr/kW vet jag bolag som tar och har du då igång högförbrukare som t.ex. en bastu lär det synas på räkningen. I det läget skulle ett energilager på 10-15 kWh göra skillnad, med smart styrning matar du istället ut från ditt batteri när effekttopparna inträffar.

Tesla förknippas ju idag mest med snabba, snygga och dessvärre svindyra elbilar. Jag tror deras satsning på energilager kommer hitta sin marknad, och i Sverige finns i dag ett antal företag som nu lanserar egna varianter. Priset är däremot avgörande. Jag kommer definitivt bevaka vad som händer inom dessa områden, och tanken på egna solceller i kombination med ett energilager är precis som solen, en strålande kombination.

Nu har jag dessvärre platt papptak, funkar det att montera ändå? Skall titta närmare på det under veckan som kommer.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Energieffektive Eriksson: Vad ska jag välja för uppvärmningssystem?

Luft/vatten värmepump, bergvärme eller vedpanna? Eller en kombination av flera lösningar? Energieffektive Eriksson har kommit till ett första beslut på hur han ska värma upp sitt hus. Vad väljer han? Och varför?

I ett hus med vattenburen värme, som mitt har, finns flera alternativ till uppvärmning. Bäst årsverkningsgrad brukar man få med markvärmepumpar, antingen mark, sjö eller berg. En luft/vatten värmepump kan också fungera utmärkt, men tar till skillnad från markvärmepumparna energin i uteluften. Vi börjar med en grundförutsättning: Kostnaden.

Luft/vatten värmepump. 70 000–120 000 kronor och ger en årsverkningsgrad på mellan 2 och 3. Det betyder att om huset behöver 20 000 kWh värme, behöver jag skicka in 20 000/2=10 000 kWh el. Med bästa verkningsgraden behövs 20 000/3= 6 660 kWh el för att få ut 20 000 kWh värme.

Bergvärme. 120 000–160 000 kronor beroende på borrdjup och effekt. Mellan 3 och 4 i årsverkningsgrad för radiatorer. Vid golvärme är man nästan uppe på 5 i årsverkningsgrad. Anledningen är att det behövs mycket lägre framledningstemperatur för golvvärmen, vilket gynnar värmepumpen.

Vedpanna/Pelletspanna. Kräver utrymme för ackumulatortankar. Får räkna 10 liter/m2, så i mitt fall nästan 2 500 liter. Det finns ett antal tillverkare och prisklasser, men en komplett anläggning och med min boarea får jag räkna med att hamna runt 100 000–150 000 kr lite beroende på egen insats.

Luft/luftvärmepump. Kostar i förhållande betydlig mindre. En bra värmepump kan fås för 20 000 kr med installation. Bygger på samma teknik som luft/vatten men saknar möjligheten att producera tappvarmvatten. Nackdelen är att det är luftburen värme, och luft har lågt energiinnehåll och behöver en öppen planlösning för att sprida sig och får därför ses som komplement. Med värmeförflyttare finns möjlighet att fördela värmen bättre, men är idag inte så vanligt.

Frånluftsvärmepump. 70 000–90 000 kr. Tar värmen i frånluften och använder den till både tappvarmvatten och till uppvärmning. Kräver ny kanaldragning, då mitt hus är av självdragstyp. Möjlig besparing runt 60–65 procent enligt Energimyndighetens tester.

Men valet av anläggning beror på flera faktorer. Vedeldning kräver en del passning, vilket just nu passar mig ganska dåligt. Dessutom känner att jag skulle vilja bo en vinter innan jag bestämmer mig. Vad jag däremot redan investerat i är en ”billig” luft/luftvärmepump. Detta trots att huset egentligen inte lämpar sig för luftburen värme. Normalt säger man att man tappar 2°C i temperatur per dörrpost, under förutsättning att dörrarna står öppna. Min värmepump sitter i vardagsrummet, skall passera en dörrpost till hallen och därefter leta sig in i tre sovrum. I dagsläget har jag 22,5°C i vardagsrummet och 19°C i sovrummet längst från pumpen. Ganska ok, men inte optimalt.

Varför luftburen värme?

En luft/luftvärmepump ses normalt bara som ett komplement till en annan primär värmekälla, och jag har redan nu behov av värmen från pelletspannan. Men priset är attraktivt, jag klarar värma hela övervåningen och min nuvarande pelletspanna har stora förluster och är inte optimal. Jag vill använda denna uppvärmningssäsong till att testa och se om det är möjligt att med värmeförflyttare få bättre fördelning av värmen och samtidigt minska behovet av pellets. Att ändå ha förbränning av biobränsle säkerställer att det sker en bra luftomsättning i källaren och att vi har en varm murstock.

Hållbara energislag

I dag är det bara ved/pellets som räknas som koldioxidneutrala, det vill säga anses ingå i det naturliga kretsloppet av kol. Däremot kan vedeldning beroende på effektiviteten hos pannan och fukthalten på veden släppa ut stora mängder av andra föroreningar. En miljögodkänd vedpanna som går mot ackumulatortank är för mig en förutsättning för att en vedpanna skall vara ett alternativ.

När det gäller elproduktion och dess utsläpp av växthusgaser ser det i dag väldigt olika ut i världen. I en europeisk mix är kol/naturgas fortfarande dominerande vid elproduktion, men i många europeiska länder ökar nu användningen av förnybar energi. I Sverige har vi mycket låga utsläpp av CO2 vid elproduktion, och möjligheten till egen el är något som allt fler upptäcker.

En liten spaning

I kombination med produkter som Teslas ”Powerwall” kan överskottet från till exempel solel lagras i batterier för att användas jämnt över dygnet samt utjämna effekttoppar. Priserna har stadigt sjunkit och ligger i dag runt 4 000–5 000 kronor/kWh. Varför kommer det vara viktigt att utjämna effekttoppar? En tydlig trend som vi i dag ser är att allt fler nätbolag börjar ta ut en så kallad effektavgift. Detta har företag betalat för länge, men privatpersoner har hittills inte berörts. Jag tänker prata lite mer om detta, smarta elnät, solceller och timpris i nästa blogginlägg.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Energieffektive Eriksson funderar på sin uppvärmning

Enligt SMHI är det fortfarande sommar i Göteborg. Men vi som bor och lever här vet att hösten redan är på plats. Det har fått Mikael Eriksson, energi- och klimatrådgivare i Göteborg, att fundera över uppvärmningen. I maj flyttade han in i sitt nya hus och nu väntar den första vintern. Kan han minska sin energianvändning? Var finns energitjuvarna? Under oktober följer vi hans jobb med att energieffektivisera och -planera för framtiden!

Jaha, då har man gått och köpt sig ett nytt hus. Flyttade in i maj månad och har hittills inte haft något värmebehov, och även om hösten varit varm så är det hög tid att fundera över hur det står till med husets uppvärmningsbehov.

Huset har i dag vattenburen värme. Utmärkt, då har jag flera olika alternativ att värma huset på. Huset har självdragsventilation, synd för då kan jag i dagsläget inte återvinna energin i frånluften. I dag består uppvärmningen av huset av en äldre oljepanna, där man konverterat från oljebrännare till en pelletsbrännare i stället. Skall jag investera i en riktig ved- eller pelletspanna och köra mot en ackumulatortank? Värmepumpar skall ju vara bra, kanske luft/vatten eller bergvärme? Varför inte en billig luft/luft värmepump som kan stötta upp? Solfångare eller solceller, funkar det med platt tak? Vad kostar de olika system egentligen?

Det är många frågor när man köper ett hus. Just nu vill jag veta mer om uppvärmningen. Känns som jag behöver få en känsla för hur effektiv/ineffektiv min nuvarande pellets-/oljepanna egentligen är.

Ja, hur effektiv är egentligen en pelletskonverterad oljepanna med 20 år på nacken?

Ju äldre panna, ju sämre verkningsgrad är det, sägs det. Stängde av pelletsbrännaren och cirkulationspumpen i slutet av maj. Körde i stället med elpatronerna i pannan. Ville se hur mycket energi som krävdes för att göra tappvarmvatten, vilket blir tydligt när man kollar sin dygnsförbrukning. Stängde av tappvarmvattenproduktionen för att se skillnaden i förbrukning. Under två dygn var elpatronerna avstängda. Ni ser vilka dagar?

Energianvändning

Fördelen med att kolla dygns/timvärden

Genom denna enkla test fann jag att förlusterna var väldigt stora. Gamla pannor är ju inte lika välisolerade, och just under sommaren är dessa förluster inte till någon större nytta. Tyckte ändå siffrorna var väl stora. Kollade i helgen lite mer noggrant och fann en del förklaringar. Jag har nu fått ner förlusterna med nästan hälften. Slutsatsen är dock att det är klart olämpligt med enbart varmvattenberedning sommartid i den typ av panna som jag har. Visst, vintertid kommer värmeförlusterna huset till nytta, men ett övertemperarat pannrum, nja jag vet inte. Får hitta ett mer effektiv sätt att både värma huset och göra varmvatten. Nästa vecka går jag igenom vilka alternativ som jag övervägt samt presenterar mitt val av värmesystem.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:
MENY