Arkiv för kategorin: Avfallsfria Ada

Ada önskar God – avfallssnål – Jul

Så är det då dan före dan före dopparedan. Granen kläs, skinkan griljeras och under granen ligger vårt sätt att visa kärlek och omtanke, generositet och uppskattning.

Att ge varandra julklappar är en gammal tradition som kommer av att de tre vise männen gav Jesusbarnet gåvor i form av guld, rökelse och myrra. Idag för barn andra – och fler – julklappar.

I år beräknas julhandeln i december omsätta 77,7 miljarder kronor, enligt HUI (Handelns utredningsinstitut). Det blir över 8 000 kronor per person i mat och julklappar.

Att träffas, umgås och äta tillsammans gör oss lyckligare och friskare visar lyckoforskningen. Den visar också att de som ger bort sina pengar är lyckligare än de som behåller dem själva. Men så har vi det här med avfallsökningen och klimatet. Att ge materiella gåvor som till exempel elektronik, kläder och leksaker har stor klimatpåverkan. Råvaror förbrukas, mark och vatten tas i anspråk, olja förbrukas och växthusgaser ökar klimatkrisen.

Kan vi behålla en glad tradition och ändå vara snällare mot miljön? Ja, genom att ge bort icke-materiella julklappar som kurser, tjänster, biljetter och andra upplevelser; äta upp maten på julbordet och se till att sortera det avfall som ända uppstår.

Med detta tips vill jag önska er en riktigt God Jul med mycket glädje, gemenskap och sång. Garanterat avfallsfritt och klimatneutralt!

Hej hopp från Avfallsfria Ada

 

Dela:

Jag lovar att ge bort avfallssnåla julklappar

Julen nalkas, en glädjefull tid för många men också en av våra mest avfallstunga festligheter. Veckans gästinstagrammare Avfallsfria Ada lovar därför att endast ge bort avfallssnåla julklappar.

Avfallsfria Ada är tillbaka som vår gästinstagrammare den här veckan för att ge oss tips på hur vi kan minska vårt avfall i juletider – och det vet vi att Avfallsfria Ada gör allra bäst. Kolla in instagram.com/greenhackgbg för att ta del av tipsen.
– Jag kommer att fokusera på hur man kan göra sin jul avfallssnål och mindre miljöbelastande, utan att ge avkall på julens verkliga syfte – glädje och gemenskap, säger Avfallsfria Ada om Instagramveckan.

Vilket också leder fram till veckans löfte som Avfallsfria Ada gav i vår intervju på facebook.com/greenhackgbg. Hon lovar att bara ge bort avfallsnåla julklappar för att spara in på avfallet i jul. Här hittar du våra tidigare julklappstips som bland annat är att ge bort av din tid, ge en fönsterodling och baka egengjorda chokladpraliner.

Andra avfallssnåla julklappar som också ger fler en god jul är att ge till de som behöver det mest genom hjälporganisationer. Då kan du ge bort gåvobevis i julklapp till dina nära och kära. Här är några exempel på organisationer som gör det möjligt att sprida julglädjen till där behovet är som störst:
Unicef – julpaket som räddar barns liv
Action Aid – gåvor som stödjer utsatta kvinnor och flickor i världen
Läkarmissionen – julklappar som gör det möjligt för utsatta människor att förändra sina liv
Läkare utan gränser – klappar som räddar liv och lindrar nöd

Vad lovar du?

Dela:

Jag lovar att inte köpa fler elektroniska produkter

Hur många timmar per år använder du din slagborr? Din planslip? Din stavmixer? Din matberedare? Våra hem och arbetsplatser fylls av elektronik – i genomsnitt har vi 160 kilo elektronik i vår närmiljö – men vi använder sällan prylarna. Visste du att vi använder en borr cirka två timmar under hela dess livslängd? Det är mycket miljöpåverkan för liten användning.

Produktionen av elektronik är nämligen en av de mest miljöbelastande verksamheterna. Elektronik innehåller metaller som vid gruvbrytningen kräver stora mängder energi, olja och vatten. Dessutom förorenar gruvbrytningen miljön. Vissa av metallerna är också starkt begränsade, svår att bryta och finns i konflikthärjade områden där de finansierar krig, övergrepp och kriminalitet.

Den elektroniska utvecklingen går snabbt. Bara för 50 år sedan hade våra hem inte en bråkdel av de elektriska apparater vi har idag. För varje år ökar också dessa med 4 kilo. Varför? Ja den största anledningen är priset och våra möjligheter att konsumera. Dessutom kostar det ibland mer att reparera en apparat än att köpa en ny.

När det gäller de senaste tillskotten av elektronisk utrustning handlar det många gånger om kommunikation och nöje. Hållbarheten för dessa produkter är kort, inte på grund av hårdvaran, utan på att mjukvaran utvecklas så att hårdvaran efter några år inte längre har tillräcklig kapacitet. Som konsument kan man då bli ”tvungen” att köpa nya produkter – mobiler, datorer och läsplattor – trots att den gamla inte är trasig. Det driver upp konsumtionen. Att kunna byta ut moduler är ett sätt att minska den, ett sätt som till exempel Fairphone jobbar med.

Så vad kan vi då göra för att minska vår miljöpåverkan av elkonsumtion? Ja ett sätt är att dela, låna och laga. En del butiker hyr också ut verktyg som man inte använder så ofta. Verktygspooler i kvarteret är ett annat sätt. Inom Göteborgs Stad undersöker man även möjligheten att låna verktyg på biblioteken.

Under veckan som kommer ska jag – Avfallsfria Ada – ge er fler tips! Följ med på GreenhackGBGs instagram.

Själv lovar jag att inte köpa fler elektroniska produkter, att istället använda manuella om det går, att låna av grannarna och att inte uppdatera min mobil utan behålla den så länge det bara går!

Dela:

Jag lovar att sluta köpa vatten på flaska

Karl-Johan Nylén på Havs- och vattenmyndigheten har gjort det. Avfallsfria Ada har gjort det. Nu är det din tur. Säg nej till vatten på flaska!

Branschorganisationen Sveriges bryggerier menar att deras livscykelanalys visar att flaskvatten ger ett så försumbart utsläpp att du inte är någon miljöbov om du dricker flaskvatten.

Bloggen En miljon små steg besvarade detta redan 2011 och påtalade att vi är många individer och sammantaget blir det ändå väsentlig miljöpåverkan:

* För kranvatten går det åt elektricitet till pumparna, men det är mycket mindre energi än vad som krävs för enbart transporten av flaskvatten – omkring 1000 gånger mindre.
* I praktiken har kranvatten helt försumbara koldioxidutsläpp. Konsumtion av en liter flaskvatten alstrar också förhållandevis lite koldioxid – strax under ett kilo. Men det dricks 197 135 300 liter flaskvatten per år bara i Sverige.
* 10 000 av alla långtradare som kör genom Sverige varje år transporterar flaskvatten.
* Transporterna samt tillverkningen och återvinningen av själva flaskorna som säljs varje år motsvarar 16 000 oljeeldade villors årliga miljöbelastning.

Även branschorganisationen Svenskt Vatten anser att kranvatten är att föredra ur såväl miljö- som ekonomiska skäl och skriver bland annat så här om det:

* Flaskvatten kostar upp emot tusen gånger mer än kranvatten. Det betyder att du kan dricka 1 000 liter kranvatten för samma pris som du köper en liter vatten på flaska.
* Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 4 öre. Då ingår förutom produktion och distribution till en kran nära dig också skydd av våra vattentäkter där vårt dricksvatten hämtas, rening av avloppsvattnet och hantering av dagvatten.

Så trots att utsläppen från flaskvatten är betydligt mindre än de utsläpp många av våra andra val i vardagen orsakar finns det ändå väldigt goda skäl att anta detta löfte. Och även om många flaskor återvinns är det rätt många kvar som hamnar på fel plats.

Vad lovar du?

Dela:

Avfallsfria Ada: Rena barnleken vara avfallssnål

Så var veckan som avfallssnål över. I jämförelse med förra årets extrema utmaning i mars – att leva en hel månad utan att generera en enda sopa – så var detta rena barnleken.

Att leva helt avfallsfritt, så när som på organiskt avfall, tog hela min vakna tid. Ändå lyckades jag inte helt. Batterier, trasiga lampor, tvättmedelsförpackningar, mjölkförpackningar – det blev en del sopor i alla fall när månaden var slut. Men att leva avfallssnålt är möjligt, bara man tänker till lite och planerar.

Genom att:
* handla med tygpåsar i stället för plastpåsar
* ta frukt och grönt utan småpåsar
* avstå engångsmaterial
* ordna autogiro eller e-faktura så du slipper räkningar
* använda presso- eller espressobryggare med kaffepulver i lösvikt i stället för filter eller separata kaffekapslar
* dricka kranvatten i stället för att köpa flaskvatten
* använda menskopp i stället för tamponger
* köpa kläder med kvalitet som du kan laga och sy om och vårda dina gamla möbler i stället för att köpa nya
– ja då har du minskat ditt avfall rejält.

För 100 år sedan hade svensken cirka 50 kilo avfall per år. I dag har vi 400. Det beror på en radikalt förändrad livsstil där allt blivit mer specialisterat och globaliserat och utbudet av varor ökat lavinartat.

Sopgraf

Matodlingarna har flyttat från vår egen jordlott, till storbonden, till andra sidan jordklotet. Detsamma gäller produktionen av varor. Billig arbetskraft i kombination med en allt mer utvecklad teknik gör det billigt att producera. Då sjunker priserna och företagen måste sälja mer för att ekonomin ska gå ihop.

Men om vi i stället lade mer pengar på kvalitet, reparationer och andra tjänster som inte genererar så mycket avfall, vad skulle hända då?

För 40 år sedan, på 1970-talet, var vår avfallsmängd 200 kilo per person i Sverige. Det är hälften mot vad den är i dag. Detta trots att svensken i gemen varken var fattig eller hungrig 1970. Kan vi komma ner till dessa nivåer genom att leva ”avfallssnålt” kommer vår miljöpåverkan att minska radikalt.

Vill Du vara med och anta utmaningen?

/Hej hopp från Avfallsfria – numera Avfallssnåla – Ada!

Dela:
MENY