Arkiv för kategorin: Avfallsfria Ada

Kranvattenlöfte

Jag lovar att sluta köpa vatten på flaska

Karl-Johan Nylén på Havs- och vattenmyndigheten har gjort det. Avfallsfria Ada har gjort det. Nu är det din tur. Säg nej till vatten på flaska!

Branschorganisationen Sveriges bryggerier menar att deras livscykelanalys visar att flaskvatten ger ett så försumbart utsläpp att du inte är någon miljöbov om du dricker flaskvatten.

Bloggen En miljon små steg besvarade detta redan 2011 och påtalade att vi är många individer och sammantaget blir det ändå väsentlig miljöpåverkan:

* För kranvatten går det åt elektricitet till pumparna, men det är mycket mindre energi än vad som krävs för enbart transporten av flaskvatten – omkring 1000 gånger mindre.
* I praktiken har kranvatten helt försumbara koldioxidutsläpp. Konsumtion av en liter flaskvatten alstrar också förhållandevis lite koldioxid – strax under ett kilo. Men det dricks 197 135 300 liter flaskvatten per år bara i Sverige.
* 10 000 av alla långtradare som kör genom Sverige varje år transporterar flaskvatten.
* Transporterna samt tillverkningen och återvinningen av själva flaskorna som säljs varje år motsvarar 16 000 oljeeldade villors årliga miljöbelastning.

Även branschorganisationen Svenskt Vatten anser att kranvatten är att föredra ur såväl miljö- som ekonomiska skäl och skriver bland annat så här om det:

* Flaskvatten kostar upp emot tusen gånger mer än kranvatten. Det betyder att du kan dricka 1 000 liter kranvatten för samma pris som du köper en liter vatten på flaska.
* Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 4 öre. Då ingår förutom produktion och distribution till en kran nära dig också skydd av våra vattentäkter där vårt dricksvatten hämtas, rening av avloppsvattnet och hantering av dagvatten.

Så trots att utsläppen från flaskvatten är betydligt mindre än de utsläpp många av våra andra val i vardagen orsakar finns det ändå väldigt goda skäl att anta detta löfte. Och även om många flaskor återvinns är det rätt många kvar som hamnar på fel plats.

Vad lovar du?

Dela:
Ada-kollage

Avfallsfria Ada: Rena barnleken vara avfallssnål

Så var veckan som avfallssnål över. I jämförelse med förra årets extrema utmaning i mars – att leva en hel månad utan att generera en enda sopa – så var detta rena barnleken.

Att leva helt avfallsfritt, så när som på organiskt avfall, tog hela min vakna tid. Ändå lyckades jag inte helt. Batterier, trasiga lampor, tvättmedelsförpackningar, mjölkförpackningar – det blev en del sopor i alla fall när månaden var slut. Men att leva avfallssnålt är möjligt, bara man tänker till lite och planerar.

Genom att:
* handla med tygpåsar i stället för plastpåsar
* ta frukt och grönt utan småpåsar
* avstå engångsmaterial
* ordna autogiro eller e-faktura så du slipper räkningar
* använda presso- eller espressobryggare med kaffepulver i lösvikt i stället för filter eller separata kaffekapslar
* dricka kranvatten i stället för att köpa flaskvatten
* använda menskopp i stället för tamponger
* köpa kläder med kvalitet som du kan laga och sy om och vårda dina gamla möbler i stället för att köpa nya
– ja då har du minskat ditt avfall rejält.

För 100 år sedan hade svensken cirka 50 kilo avfall per år. I dag har vi 400. Det beror på en radikalt förändrad livsstil där allt blivit mer specialisterat och globaliserat och utbudet av varor ökat lavinartat.

Sopgraf

Matodlingarna har flyttat från vår egen jordlott, till storbonden, till andra sidan jordklotet. Detsamma gäller produktionen av varor. Billig arbetskraft i kombination med en allt mer utvecklad teknik gör det billigt att producera. Då sjunker priserna och företagen måste sälja mer för att ekonomin ska gå ihop.

Men om vi i stället lade mer pengar på kvalitet, reparationer och andra tjänster som inte genererar så mycket avfall, vad skulle hända då?

För 40 år sedan, på 1970-talet, var vår avfallsmängd 200 kilo per person i Sverige. Det är hälften mot vad den är i dag. Detta trots att svensken i gemen varken var fattig eller hungrig 1970. Kan vi komma ner till dessa nivåer genom att leva ”avfallssnålt” kommer vår miljöpåverkan att minska radikalt.

Vill Du vara med och anta utmaningen?

/Hej hopp från Avfallsfria – numera Avfallssnåla – Ada!

Dela:
ada1

Siktade mot stjärnorna och nådde trädtopparna – tankar från en avfallsfri månad

Avfallsfria Ada har gått i mål. 31 dagar med den mest extrema utmaning under mars månad är över. Det har varit en rolig, men krävande utmaning, att leva avfallsfritt. Och det är lika bra att erkänna det med en gång – jag har inte lyckats till hundra procent. En vanlig månad har jag 15-20 kilo sopor, exklusive matavfall.  (Genomsnittet ligger på 26 kilo.) I mars fick jag cirka 5 kilo sopor, förutom organiskt avfall. Jag siktade på stjärnorna, men nådde trädtopparna. Här är mina slutsatser:

Avfall som är lätt att undvika:avfalllätt

När det gäller matinköp, som jag befarade skulle bli den svåraste och mest akuta utmaningen att göra avfallsfritt, var det inte så svårt som jag trodde. Frukt och grönt har i många fall en naturlig förpackning, nämligen skal. Därför tog jag inga små plastpåsar när jag handlade apelsiner, bananer, potatis, lök med mera, utan lade helt sonika dessa livsmedel direkt på vågen hos kassörskan.

Sedan avstod jag givetvis från att köpa plastpåse och packade allt i mina tygkassar istället. I Sverige använder vi en miljard plastpåsar per år. Den genomsnittliga användningstiden är 20 minuter. Det är mycket olja, energi och koldioxidutsläpp för liten nytta.

Bröd köpte jag på bageri eller i butikernas brödskåp och lade det direkt i min medhavda tygkasse.

Fisk, kaffe, te med mera gick ypperligt att köpa över disk och lägga i medhavda burkar. Olja var lite svårare att hitta, men det gick bra.

Tvål, deodorant, schampo- och balsamtvål köptes förpackningsfritt i medhavd tygpåse. Bomullspinnar, bomullstussar, hushållspapper och annat engångsmaterial ersatte jag med tvättlappar i frotté (små handdukar) och toalettpapper som blir biogas och gödsel.

Kläder som gått sönder i sömmarna lagade jag med mammas symaskin och strumpor som fått ett litet hål gick lätt att nästa ihop.

Regelbundna räkningar i kuvert var lätt att undvika genom att istället skaffa autogiro.

Avfall som är medelsvårt att undvika:avfallmedel

Torrvaror som gryn, ris, linser, pasta med mera köpte jag i lösvikt i burk och tygpåsar. Men, mig veterligt, är det få butiker som erbjuder detta. Det kan alltså vara krångligt att undvika förpackningarna när det gäller torrvaror.

När det gäller dryck och andra vätskor kan man givetvis strunta i vinet då det inte finns returglas längre, men fisksoppan blir inte lika god utan vitt vin i och till, så smaken och njutningen blev överordnat målet en fredag.

Och visst kunde jag använt glasögon hela månaden istället för mina engångslinser, men glasögonen är i vägen på dans- och gymträningen, så några endagslinser blev det.

En del varor och produkter är av dålig kvalitet och kan vara svåra att laga eller reparera. Kläder som blir urtvättade och förlorar form och färg är svåra att återställa. De kan dock bli damm- eller mattrasor. På så sätt förlänger man i alla fall livet på dem innan de slutligen blir avfall.

Elektronikavfall är det mest miljöpåfrestande avfallet. Här handlar det om att avstå för nyköp så länge den gamla TV:n, datorn, mobilen med mera fungerar. Men också att ta väl hand om sina prylar, byta batteri och hårddisk istället för att köpa helt nya produkter. Tyvärr uppmuntrar producenterna sällan detta, då de vill att vi köper den nya versionen istället.

Avfall som är omöjligt att undvika:avfallsvårt

Trasiga lampor, uttjänta batterier, medicinförpackningar, inplastade toalettpappersbalar, maskindiskmedel i plastförpackning och samhällsinformation i brevlådan. Det blev en del avfall under mars ändå.

Lampor, batterier och annan trasig och uttjänt elektronik är farligt avfall och måste tas om hand på rätt sätt. Om detta ska undvikas får man använda stearinljus och fotogenlampor. Men syftet var ju att testa om det går att leva avfallsfritt i en modern tid och då är det elektriskt ljus som gäller.

Mediciner är ofta väl förpackade. Detsamma gäller toalettpappret som var svårt att få hem utan plasten runtomkring. Jag lyckades hitta rengöringsmedel och diskmedel att fylla på egen flaska, men inte tvättmedel och tandkräm.

Mjölk, grädde och smör var svårt. Visserligen hade jag kunnat dricka mjölken jag köpte på bondgården och kärnat smör av grädden som bildas på ytan om man låter den feta komjölken stå ett tag, men det skulle varit mycket tidskrävande. Då hade det varit svårt att samtidigt arbeta heltid, i detta fall att skriva, fota, göra film och på andra sätt kommunicera GreenhackGBGs avfallstema.

Kontentan:

Kanske är det just detta det handlar om: tid, pengar och livsstil.

Den genomsnittlige svensken har mycket pengar och lite tid. Våra grundläggande fysiska behov av mat, kläder, hygien, värme och skydd har vi lagt ut på andra. Vi odlar eller fångar inte längre vår föda, vi bygger inte vårt eget hus eller hämtar vårt vatten. När andra ska leverera dessa varor och tjänster till oss, och allt blir mer specialiserat, centraliserat och globaliserat, ja då uppstår avfall.

Lägg därtill att vi inte tycker oss ha tid att odla vår mat, laga den, ja inte ens handla den – de senaste åren har hemleverans matkassar och färdigmat ökat stort – och att vi är bekväma till naturen, så blir slutsumman att förpackningar och annat avfall ökar. Vi är också del av en samhällsutveckling och ett system som vi som individer har svårt att vända. Men om individerna går samman finns möjlighet till förändring, såväl ekonomiskt som politiskt.

Men redan nu finns saker du lätt kan göra: använd tygpåsar istället för plastpåsar, avstå engångsmaterial, ordna autogiro eller e-faktura så slipper du räkningar på posten, handla lokalt i mindre butiker som bagerier, fiskhandlare, köttbutiker, kaffe- och tebutiker. Där går det ofta lätt att få varorna i medhavd burk. Använd presso- eller espressobryggare med kaffepulver i lösvikt, istället för filter eller separata kaffekapslar. Använd menskopp istället för tamponger, handduk istället för tops, tvättlappar av frotté istället för engångs. Laga, uppdatera och reparera kläder, prylar och elektronik istället för att köpa nytt.  Om du dessutom köper avfallssnåla tjänster och upplevelser istället för prylar minskar du din miljöpåfrestning rejält. Kanske kan du också byta pengar mot tid, genom att arbeta mindre?

Avfallet är förknippat med vår livsstil, vanor och mönster. Det innebär också att vi, inom vissa gränser, kan vara med och påverka framtidens avfallsmängder!

Hej hopp från en trädtopp!

/Avfallsfria Ada

Dela:
Collage

Slutspurten och jakten på ett litet batteri

Så var jag inne på slutspurten. Fem dagar kvar på den extrema avfallsutmaningen. Det har inneburit mycket jobb med att handla hem mat, hygienartiklar och rengöringsmedel och andra basvaror utan förpackning, men också med att försöka hindra att saker överhuvudtaget blir avfall.

Som kläder till exempel. Hur lätt är det inte att slänga en socka med ett hål i tån? Om strumpparet kostat lika mycket som en kopp kaffe i inköp är de få som tar fram nål och tråd och syr igen hålet. Förutom Beda då. På 60-talet lanserades devisen slit- och släng. I dag är det köp- och släng som verkar gälla. Till och med när det gäller det mest miljöpåfrestande avfallet – elektronik.

Adas egen mobiltelefon har efter tre år börjat ladda ur efter bara några timmar. Det är lätt åtgärdat genom att byta batteriet. Eller, det var i alla fall vad jag trodde. Men icke. En lekman får inte öppna mobilen, då gäller inte garantin. Istället ska man lämna in den på en auktoriserad butik och betala 995 kronor. För ett batteri! Om man däremot lämnar in sin gamla, fungerande mobil och köper en ny får man 600 kronor i rabatt. Summa summarum får man en ny telefon för 2500 kronor minus 600, det vill säga 1 900 kronor, mindre är den dubbla kostnaden för att fräscha upp den gamla med ett nytt batteri. Man uppmuntras inte direkt till att vara avfallssnål… Och var hamnar då de mobiler vi inte längre vill ha? Jo, på andrahandsmarknader i Afrika.

Enligt Naturvårdsverkets undersökning om attityder till elavfall säger 58 procent att de byter mobil innan den gamla gått sönder. Motsvarande för datorer är 37 procent. Är det nya funktioner i mobilen som lockar? Eller har den blivit en accessoar som visar att man hänger med i modet?

Men det är inte bara mobiler och datorer som gör att mängden elektronik ökar med 4 kilo per år i svenska hem. Tv-apparater, espressobryggare, matberedare, juicepressar, slagborrar – ja våra hem är numera fyllda av elektronik som – när den kasseras – är farligt avfall. Det finns också elektronik som är mer dold, inbyggd i produkter och med batterier som är svåra eller omöjliga att avlägsna. Vad sägs som kuvert och sjunger och blinkar eller ballonger som lyser? Sorterar du det som farligt avfall när lampan slocknat?

Insamlingen av farligt avfall, där elektronik ingår, ökar för varje år. Förra året lämnade Kålle och Ada och alla andra goa göteborgare in 16 kilo farligt avfall var, 10 kilo av detta var just elavfall. Det är jättebra att det inte hamnar i den vanliga soppåsen, men kanske ökar också insamlingen för varje ny elpryl vi bär hem?

En annan sak som ökar är grovavfall. Det är sådant som möbler, cyklar, mindre renoveringsavfall och annat som är tungt och skrymmande. 80 kilo per göteborgare lämnades in förra året. När Adas mormor var ung var en soffa något man ärvde eller köpte på auktion, sedan hade man den resten av livet. I dag är heminredning och renovering något som styrs av modet snarare än behovet.

Själv satsar jag på renovering. Med hjälp av grannens slip blev det slitna köksbordet som nytt och på Cykelköket fick jag hjälp att vårfixa min cykel.

Nu fortsätter kampen för avfallsfrihet ända in i mål. Hoppas jag inte segnar ihop på upploppet. Men, alla ni greenhackare och göteborgare som följt mig – ni är hjärtligt välkomna att göra en Northug och köra om mig strax innan mållinjen!

Hej hopp!

/Avfallsfria Ada

Fakta elektronik

Elektronik innehåller ofta tungmetaller som bly, kvicksilver, krom och kadmium. Dessutom är plasten ofta behandlad med mjukgörare och flamskyddsmedel som kan vara hormonstörande. Sällsynta jordartsmetaller används ofta i skärmar. En del av dessa är snart slut, där av namnet, och brytningen av metallerna är skadar naturen.

Elavfall är det snabbast växande avfallet. Förra året lämnade göteborgarna in 10 kilo elavfall per person. Jämfört med andra länder samlar vi in mycket elavfall för återvinning. Det är bra att materialet tas till vara. Samtidigt är vår stora konsumtion av elprylar ohållbar. Det vore bättre om vi kunde använda sakerna längre.

Fakta grovavfall

Förra året nådde mängden lämnat grovavfall rekordhöga 80 kilo per göteborgare. Trenden med renovering och heminredning, samt ROT-avdraget, misstänks ligga bakom ökningen.

 

Dela:
Collage3

Adas tredje vecka och hon undrar – sitter lyckan i kläderna?

Tre veckor har gått. Mitt avfallsfria liv gick ganska bra fram till den tredje veckans början. Frånsett några kuvert, tidningar i brevlådan, en trasig lampa och de små klisterlapparna på frukterna lyckades jag över förväntan. Sedan kom sonen.

Nu ska vi inte skyllda allt på ungdomen, men de är ena riktiga avfallsgeneratorer! Och mat ska de ha hela tiden. Även efter klockan sex på kvällen när bageriet, fiskaffären och ekobutiken med torrvaror i lösvikt stängt. Visserligen tog jag potatisen, grönsakerna, frukten och brödet utan påsar, men övriga varor… Ja, ja även den bästa kan misslyckas. Nu tar vi nya tag inför slutspurten.

Till helgen blir det galej. En svängom på dansgolvet är aldrig fel. Men för att få en snygg Kålle som kavaljer måste man ju piffa upp sig lite, så först besökte Ada Klädoteket. Det fungerar som ett bibliotek för kläder. Du betalar kvartalsvis och får låna hur mycket du vill i en månad. I stället för att köpa en finklänning som du använder en eller två gånger kan du hyra den. Smart för miljön. Textil är nämligen det avfall som, näst efter elektronik, har störst klimatpåfrestning. Odlade material kräver stora landområden, gödsel och vatten och animaliska material kräver foder, land, och vatten till djuren. Oljebaserade material förbrukar fossila råvaror. Vid klädtillverkning används stora mängder skadliga kemikalier och färger.

Att köpa second hand är ett annat sätt att minska nyproduktionen. Ada hittade en så gott som oanvänd blåsa på Stadsmissionens butik. Men var kommer alla dessa begagnade kläder ifrån? Jo, från våra överfulla garderober. Svenskarna köper i genomsnitt 12–15 kilo kläder varje år. 8 kilo slängs i soporna, 4 kilo blir kvar i garderoben och 3 kilo säljs eller skänks till välgörenhet. Men bara 0,3 kilo köps på second hand! Så var hamnar resten? Jo, de går till export till fattigare länder. Eller blir trasor och stoppning. Eller förbränns.

Ada har ingen walk-in-closet, men hon har säkert kläder för fem år framåt i garderoben. Varför? Är det någon samlargen som ligger bakom? Eller flockmentalitet? Eller möjligheten till parning om man visar upp en snygg fjäderdräkt?

Men nu säger sig många butikskedjor vilja ta ansvar genom att samla in textil för återanvändning och materialåtervinning. Detta har välgörenhetsorganisationer gjort länge. Om kunden kommer med en påse kläder får han eller hon en rabattkupong för att – köpa nya kläder! Ada tycker att det är som att först borra hål i båten och sedan ge passagerarna en tesked att ösa med.

Nej, tacka vet jag Beda. Hon lagar sina kläder och stoppar sina raggsockor. Vill du lära dig hur man gör? Se filmen på GreenhackGBG:s Facebook! Och varför inte starta en syjunta som lagar och lappar? Umgänge och praktiskt miljöarbete i ett!

Trevlig sopfri helg!

/Avfallsfria Ada

Fakta: Det har väl knappast undgått någon att vi i dag slänger saker innan de faktiskt gått sönder. Det gäller i synnerhet kläder. Vi slänger för att garderoben blivit full, för att de inte passar eller för att de inte är på modet längre. På tio år har våra klädinköp ökat med nästan 40 procent, samtidigt som våra utgifter för kläder varit desamma.

År 2011 lät förvaltningen kretslopp och vatten insamlingsorganisationen Emmaus-Björkå bedöma de kläder som göteborgare slängde i sina sopor. Resultat blev att cirka 40 procent av alla kläder som göteborgarna slängde var användbara.

Om du slänger kläder i soporna går de till förbränning. På senare tid har dock materialåtervinningen ökat något – vilket är bättre ur miljösynpunkt – men det handlar mestadels om att göra stoppning och trasor av textilen. Även detta är ett slöseri med oslitna kläder.

Kläder och textil har stor miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan sker vid produktionen, men även användningsfasen med regelbundna tvättar och avfallsfasen med förbränning eller återvinning påverkar miljön. På envarldutansopor.nu kan du läsa mer och få tips om hur du kan minska ditt klädavfall och se vår textilfilm.

Dela:
MENY