Arkiv för kategorin: Avfall och förebyggande

Lysande design – både hållbar och lönsam

För mer än 100 år sedan tillverkades en glödlampa som fortfarande fungerar. I dag har få produkter en livslängd på över tio år. Kan ekodesign och cirkulär ekonomi få oss att ändra riktning?

Den är känd över hela världen. Media har gjort otaliga reportage om den och det ordnas regelbundet festligheter till dess ära. Man skulle kunna tro att det handlar om en stor ledare, en världsartist eller enunik, historisk händelse eller ett kulturarv, men icke. Det handlar om en liten glödlampa på en brandstation i Livermore, USA. En glödlampa som lyst i 115 år. Hur många saker har du som är så gamla och fungerat så länge? Diskmaskinen? Stereon? Soffan? Skorna? Nej, de flesta har prylar som är bara barnet i jämförelse med glödlampan i Livermore, framför allt gäller det elektroniska produkter.

I Sverige lägger vi i dag 30 procent mer på kläder, 60 procent mer på möbler och hushållsartiklar och 60 procent mer på mobiler, datorer och andra kommunikationsmedel än för tio år sedan. Vi äger allt fler prylar, men använder dem allt mer sällan. En genomsnittlig bil i Europa används bara 29 minuter per dag, en borrmaskin 15 minuter per år. Detta märks i sopkärlen. För 100 år sedan hade en genomsnittlig göteborgare 50 kilo sopor per år, 2015 var hon uppe i mer än 400 kilo. Det innebär att vi använder mer av jordens resurser: mark, vatten och råvaror, och att vi släpper ut mer skadliga ämnen och växthusgaser. – Vi befinner oss i en akut situation med tanke på miljö och klimatförändringarna, säger Mats Williander, forskare i hållbara affärer på Viktoria Swedish ICT. Produktion och ekonomi hör samman, därför måste vi hitta ett nytt system i stället för det linjära vi har i dag. I ett linjärt system vill tillverkarna tjäna så mycket pengar som möjligt på varje produkt. Det vill säga få ner produktionskostnaderna och sälja så många produkter som möjligt för att öka sin vinst. Det kan man göra på olika sätt. Ett sätt är att göra produkten ömtålig, svår att laga, mode- och tidsbunden eller genom ”planerat åldrande” – man designar helt enkelt en produkt för att hålla en viss användningstid. – Ett annat sätt är att få konsumenterna att känna sig missnöjda med vad de har, säger Mats Williander. Det kan man göra genom att lansera nya, fräckare produkter så att de gamla känns föråldrade. Klädmode är ett sådant exempel.

Den linjära produktionen innebär att vi använder jordens resurser för att producera saker som vi sedan slänger. I Sverige är vi förvisso bra på att ta tillvara på avfallet genom återvinning och förbränning, men det räcker inte – vi måste få sakerna att leva längre. Anna Karin Jönbrink arbetar med just detta. Hon är ingenjör och arbetar med ekodesign på Swerea/IVF. Tillsammans med olika företag försöker hon göra deras produkter mindre miljöpåfrestande och mer hållbara. – När man studerar miljöpåverkan måste man se till helheten. Det handlar om hela kedjan från råvaror till produktion, användning och avfall, säger Anna Karin Jönbrink och håller upp två pennor. Den ena är en vanlig plastpenna, den andra gjord av rostfritt stål.

Att tillverka en penna i stål är mer miljöpåverkande än att tillverka en i plast, fortsätter hon. Men om man ser till användningen, det vill säga miljöpåverkan per skriven meter, kan pennan i stål vara bättre. En plastpenna kanske du slänger efter två månader, den i stål kanske du har i tio år om du byter patron då och då.

Imon EU finns sedan 2005 ett ekodesign-direktiv. Syftet är att minska produkternas miljöpåverkan, till exempel genom minskad energiåtgång. Anna Karin Jönbrink har varit projektledare för ekodesign för datorer inom EU. – Vi har till exempel fått datortillverkarna att förbättra verkningsgraden på nätaggregaten. EU ställer krav på industrin och de får en spark i baken för att ta fram energisnålare produkter, förklarar Anna Karin Jönbrink. Men det är inte bara överstatliga krav som styr företagen. Konsumenterna kan också påverka produkter och verksamhet. Anna Karin Jönbrink har själv gjort en studie över vad som får företag att bli mer miljövänliga. I ett fall räckte det med endast tre personer för att ändra företagets sortiment. – Vi kunder har mycket mer makt än vi tror, men tyvärr är alldeles för många sugna på att köpa alldeles för billigt, säger Anna Karin Jönbrink. Om vi tittar på pris per timmas användning, ja då skulle nog fler satsa på kvalitet.

Ekodesign är ett sätt att göra produkterna och deras användning mer hållbar. Ett annat sätt är att försöka komma runt det linjära system som gör att vi förbrukar för mycket av jordens resurser. För några år sedan lanserades därför begreppet cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi handlar om att efterlikna naturen. Alla produkter ska vara återvinningsbara, antingen biologiskt eller tekniskt och de ska kunna återanvändas, uppdateras och uppgraderas. De tillverkas för att – likt den 115-åriga glödlampan – hålla länge.

Genom att flytta fokus från produkt till funktion – och dela på sakerna – kan även antalet produkter minska. Ett exempel är den gemensamma tvättstugan. När jag tvättar mina kläder bryr jag mig endast om att maskinen fungerar och att tvätten ska bli ren. Min fastighetsägare däremot, är intresserad av att investera i tvättmaskiner som håller länge och inte drar för mycket vatten och el. Man kan också tänka sig att fastighetsägaren leasar maskinen. – Då flyttas risken till tillverkaren. För att inte dra på sig onödiga reparationskostnader kommer de att göra tvättmaskiner som håller, säger Mats Williander.

Tvättstugor, privatbilsleasing, vertygspooler och uthyrning av festkläder är några exempel där konsumenten betalar för funktion i stället för produkt. Det skulle kunna omfattas av fler produkter, men än så länge finns det ingen marknad för detta. – Tyvärr är skillnaden mellan priset för produkter och priset för tjänster enorm i dag. Produktionen som sker i andra länder är billig och tjänster, till exempel reparationer, sker lokalt och är dyrt, säger Christian Kowalkowski som forskar i marknadsföring på Linköpings universitet och ingår i programmet REES, Resource-Efficient and Effective Solutions based on circular economy thinking. Liksom Mats Williander och Anna Karin Jönbrink uppmuntrar han konsumenterna att se till helheten, i stället för att stirra sig blind på priset på den röda lappen. Går produkten att reparera och uppdatera? Vad blir priset i längden? För den egna plånboken? För människorna som tillverkar de billiga produkterna? Och för miljön? – Att hushålla med resurser borde gå att göra lönsamt, säger Mats Williander. Cirkulär ekonomi löser inte miljöproblemen, men det köper oss tid. På sikt måste vi även byta paradigm. Meningen med livet kanske inte är att konsumera för att upprätthålla en evig tillväxt.

 

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, våren 2016. Text: Ulrika Naezer, Bild: Johanna Montell

Dela:

Olja och smör i avloppet – fett fel

Taggar: ,

Olja, varmt smör och margarin är flytande. Men vad händer när det rinner ner i avloppsrören? Jo, det kyls ner och bildar en fast klump. I värsta fall blir det stopp och du, eller grannen, får översvämning.

120. Så många ledningsstopp åtgärdas i Göteborgs kommunala avloppsnät varje år. Då är varken problemen på pumpstationer eller stopp inne i fastigheter inräknade. – Jag skulle tippa på att över hälften av stoppen beror på fett. Vi ser det i pumpstationer och på ledningsnätet, det är fett överallt. De flesta stopp kan tas bort av spolbilen, men kan också hända att man även måste gräva sig ner till ledningen för att ta bort stoppet, säger Fredrik Torstensson, chef för ledningsnät på Kretslopp och vatten.

Problemet med fett i avloppet har ökat de senaste decennierna. Det kan bero på förändrade matvanor och nya mattraditioner där man användermer olja och friterar mer, men också på ett ökande antal restauranger, kaféer och andra verksamheter som släpper ut mycket fett och inte har installerat fettavskiljare. När fett i flytande form, som olja eller varmt smör och margarin, rinner ner i avloppet kyls det förr eller senare av. Då bildas klumpar som växer och så småningom bildar stopp i avloppsröret. Men vattnet måste ta vägen någonstans och risken är stor att du får upp avloppsvattnet hemma.

Eller också blir det stopp i en av stadens 240 pumpstationer varpå avloppsvattnet går ut i närmaste vattendrag istället för att nå avloppsreningsverket. – Förutom att det kan bli dyrt om man får översvämning hemma, så är fett och felaktigt nedspolade saker också  ett miljöproblem. Orenat avloppsvatten bidrar till övergödning, säger Fredrik. När det gäller vad man får spola ner i toaletten vet de flesta att det bara är kiss, bajs och toalettpapper. Men få känner till fettproblemet. – Jag tror att de flesta vill göra rätt, säger Fredrik Torstensson, men de vet inte konsekvenserna av att låta fettet gå ner i avloppet. Att torka ut stekpannan med ett papper innan man diskar den och hälla använd olja i en gammal förpackning som man slänger i soporna, är inte så svårt.

Tre smarta fettlösare

Torka ur stekfett med papper: Ta för vana att torka ur stekpannan med hushållspapper innan du diskar den. Släng pappret i matavfallspåsen eller i den vanligasoppåsen

Överbliven frityrolja i mjölkpaket: Om du använder större mängder olja, till exempel om du friterar mat, ska du hälla den använda oljan i en förpackning som kan förslutas – till exempel en mjölkförpackning med skruvkork – och slänga den i den vanliga soppåsen.

Fettavskiljare för verksamheter: Restauranger, kaféer, bagerier och andra verksamheter som släpper ut mer fett än ett vanligt hushåll måste ha en fettavskiljare som fångar upp fettet.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, våren 2017. Text: Ulrika Naezer, Bild Johanna Montell

 

Dela:

Djupdykning i matavfallsbeteende

Taggar:

Vad är det egentligen som får människor att sortera sitt matavfall? I Göteborgs lägenheter sorteras 30 procent av matavfallet ut, resten hamnar i restavfallet och förbränns. Hur får vi fler boende i lägenheter att matavfallssortera? I projektet Matavfallspiloterna djupdyker vi i de här frågorna.

Vi som arbetar i det här projektet kommer från Kretslopp och vatten, Göteborgs stad. Genom att djupintervjua människor i deras hem och observera hur de löser sophanteringen i köket och i soprummet försöker vi få svar på vad som är drivkraften hos de som sorterar och vad som är hindren för de som inte sorterar.

Eftersom vi jobbar med avfallsfrågor till vardags så hade vi såklart många föreställningar om varför människor sorterar eller inte. Vissa föreställningar har blivit bekräftade genom projektet, andra inte. Så vad har vi upptäckt?

”Ingenting skulle få mig att sortera”, säger Mats.

Det personliga mötet påverkar. Flera av de icke-sorterare vi mött har efter vi träffat dem börjat sortera sitt matavfall. Det verkar som att själva mötet i sig är det lilla extra som krävs för att få en del icke-sorterare över tröskeln. Vi träffade Mats på en parkering i Rannebergen på väg hem från sitt arbete. Han jobbar med avfall, men är inte speciellt intresserad av att sortera sitt eget avfall. Trots hans ointresse gick han ifrån mötet med en matavfallshållare under armen.

Alla sorterar något. Vi har träffat både supersorterare och superointresserade minisorterare. Det som är slående är dock att alla faktiskt sorterar något. Vissa väljer att sortera det som de uppfattar är miljömässigt bäst att sortera, andra sorterar sånt som de får mycket utav eller sånt som de inte tycker ska förbrännas. Maj-Lis, som sorterar allt utom matavfall säger att ”det känns värre att slänga plast än matavfall i restavfallet för plast är ju fossilt.” Många sorterar sånt som de har vana av att sortera. Man bara gör helt enkelt. Att sortera är alltså ett beteende som redan finns hos de allra flesta människor.

Vill ni läsa mer om vårt projekt? Spana in vårat instagramkonto @matavfallspiloterna!

 

 

 

 

 

 

 

Dela:

Sortera matresten, sortera allt förresten!

Bostads AB Poseidon har avfallet i fokus vad gäller miljöarbete. Deras senaste satsning handlar om att öka utsorteringen av matavfall hos deras hyresgäster. Med en gemensam belöning för de deltagande lagen som morot hoppas Poseidon på att fler börjar sortera ut sitt matavfall – och att sortering av övrigt avfall också ökar i längden.

Förra veckan startade den – vår viktiga tävling där vi, Bostads AB Poseidon, ihop med våra hyresgäster ska försöka bidra till en bättre miljö! Det vi gjort är att vi har skapat områdeslag med hyresgäster, där varje lags ökning av utsorterat matavfall mäts från 1 november 2017 till 1 maj 2018. Målet är att öka 10 procentenheter, eller ännu bättre, 50 % sorterat matavfall! De lag som lyckas belönas i maj 2018 med en summa pengar som går till en gemensam sak i området. Vad pengarna ska gå till är hyresgästerna med och bestämmer, om de till exempel vill ha en grillplats på gården eller kanske en gemensam gårdsfest.

Att vi valt att fokusera på matavfall i den här kampanjen är för att vi tror att det är lätt att börja med, och att steget till att sortera övrigt avfall inte är så stort när man väl börjar sortera matresterna. En annan viktig anledning är såklart den stora miljönyttan genom att matavfallet blir till biogas och biogödsel!

Lite om oss

Bostads AB Poseidon är ett kommunägt bolag och Göteborgs största bostadsföretag. Vi äger och förvaltar nästan 27 000 lägenheter runt om i Göteborg och var 10:e göteborgare bor hos oss, alltså cirka 60 000 personer. Det innebär att det blir en hel del avfall som vi som fastighetsägare måste hantera varje dag.

Avfall i fokus

Avfall är ett av våra absoluta fokusområden när det gäller miljöarbete och en viktig del i detta är att försöka engagera och underlätta för våra hyresgäster att bidra till en bättre miljö. För att lyckas med detta måste vi arbeta på flera fronter, bland annat genom information och kommunikation till våra hyresgäster. En av våra största utmaningar är att engagera och entusiasmera våra hyresgäster att sortera sitt avfall.

Varje person kan bidra till Göteborgs mål!

Genom den här satsningen vill vi motivera våra hyresgäster att börja sortera ut sitt matavfall, och visa att var och en faktiskt kan bidra till en bättre miljö på ett enkelt sätt i sin vardag. Med det är vi med och bidrar till att Göteborg når miljömålet att 50 % av matavfallet ska samlas in år 2020. Hos Poseidon samlades 19 % av matavfallet in under 2016 så vi har en bra bit kvar. Till 2018 har vi som mål att öka detta med minst 10 procentenheter. Den här kampanjen är en del i det arbetet och vi vill belöna våra hyresgäster för den stora insatsen de gör för miljön.

Är du nyfiken på hur det går i tävlingen eller vill veta mer om kampanjen? Kika in på vår hemsida via länken poseidon.goteborg.se. Där du kan följa resultaten månad för månad och även få lite matnyttiga tips om hur du kommer igång med att sortera ditt matavfall.

 

/Terese Svensson, Kretsloppscontroller på Bostads AB Poseidon

Dela:
MENY