Arkiv för kategorin: Allmän

Välkommen på lunchföreläsning om permakultur – odling som håller i längden

Vill du veta vad permakultur är? Nu har du chansen! Fredagen den 18 maj är du välkommen på lunchföreläsning med Hanna Olovson. Hanna kommer berätta om de övergripande principerna för permakultur och kopplingen till en hållbar matproduktion. Det kommer även att bjudas på några konkreta tips för den som vill prova detta sätt i sina odlingar.

Hanna Olovson är trädgårdsmästare, miljövetare och driver företaget ”JordOdlaren”. Hon utbildade sig till permakulturdesigner på Kuba och idag finns permakultur med som ett grundläggande tänk i det mesta hon gör. Välkomna!

Anmälan

Dela:

Din grönaste guide till Vetenskapsfestivalen

Den 17-22 april är det dags för årets upplaga av Vetenskapsfestivalen Göteborg. Med många forskningstimmar bakom sig bjuder årets program på hundratals intressanta programpunkter. Vi på GreenhackGBG har sammanställt den grönaste guiden till dig som vill få tips, inspiration och kunskap om hur du kan leva mer hållbart.

Festivalen håller till på flera ställen runt om i Göteborg men på workshop- och utställningsområdet i Nordstan finns garanterat något för alla. Här kan du exempelvis under flera av festivalens dagar byta fröer och sticklingar, göra ditt eget cerat och torrschampo eller rädda en cykel från att bli avfall genom att själv reparera den.

Visste du förresten att du kan låna och dela mer än böcker och media på biblioteken? Eller att Göteborg har tre nya Fixotek i Hammarkullen, Majorna och Bergsjön? Där kan du laga en trasig tröja, låna med dig verktyg hem eller byta något du inte längre behöver. Under alla festivalens dagar kan du få veta mer om det på utställningen Låna och dela i Göteborg. På plats finns också Smarta kartan som samlar lokala initiativ runtom i Göteborg för att underlätta att hyra, dela, byta, låna, ge och få.

Under veckan kan du också boka in flera intressanta föreläsningar och aktiviteter. Här kommer några höjdpunkter ur programmet som du inte får missa. Trevligt vetenskapande!

Onsdag 18 april

Vi människor och miljökrisen

12.15-13.00, Världskulturmuseet

Korallforska på Sjöfartsmuseet akvariet!

Onsdag 18 april, 17.30-19.30, Sjöfartsmuseet akvariet

Torsdag 19 april                                                 

Samverkan, samarbete, symbios- i praktiken?

10-10.30, Nordstan scenen

Hållbar vardagsekonomi

13.10-13.50, Nordstan scenen

Fredag 20 april                                                  

Mätningen: från datapunkt till klimatförståelse

10.00-19.00, Nordstan

Skogsfesten – fråga någon som ser snäll ut

17.20-17.50, Nordstan scenen

Lördag 21 april

Citizen science med miljösensorer för luftkvalitet

10.00-15.00, Chalmers Lindholmen, Kuggen

•  Hur flyger vi framtiden?

11.00-11.40, Nordstan scenen

•  Skjutsgruppen – Sveriges största samåkningsrörelse

12.00-14.00, Nordstan

 • Challenge Lab – ställ om till hållbarhet

12.30-14.30, Pedagogen hus A, sal AK2 138

 •  Sustainable eating for the collective?

14.45-15.45, Pustervik matsalen                     

 •  Matsvinn – tillsammans räddar vi maten

17.00-17.40, Nordstan scenen

Söndag 22 april                                                 

•  Klädoteket – hyr din stil

10.00-14.00, Nordstan    

Foto: Elena Elisseeva/Most photos

                                

Dela:

Längtar du efter grönt? Börja odla groddar!

Att grodda är enkelt och groddarna innehåller många vitaminer som mineraler som kroppen behöver. Nu när dagsljuset sakta men säkert börjar återvända är det dags att sätta igång! De flesta frön och linser går att grodda. Mungbönor och alfalfa är exempelvis särskilt enkla att börja med.

Så här gör du:

Ta en mellanstor glasburk och lägg i ett tunt bottenlager med frön eller linser.

Trä över en gles och tunn tygduk (till exempel en gasbinda) och fäst med ett gummiband över öppningen. Fyll på med ljummet vatten och låt stå cirka ett dygn.

Skölj igenom ett par gånger med ljummet vatten morgon och kväll. Låt burken stå upp och ner på sned i en skål eller djupt fat så att det sista vattnet kan rinna av.

Låt burken stå mörkt de första dagarna. När groddarna börjar bli stora ställer du fram burken i ljuset ett par dagar för att bli gröna.

När du är nöjd med resultatet sköljer du igenom groddarna med kallt vatten ett par gånger och förvarar dem sedan i kylskåpet.

Ät och njut, gärna på smörgås eller i en sallad!

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:

Plastfärg är aldrig ett bra miljöval – här är alternativen

Nästan alla människor målar om hemma någon gång och enorma mängder färg säljs varje år. För det mesta är det plast vi smetar på väggarna, så kallad platsfärg. Plastfärg har nackdelar både för människa och miljö; basen är miljöskadlig fossil olja som till skillnad från till exempel linolja är en ändlig resurs.

Plastfärg innehåller många miljö- och hälsoskadliga tillsatser som mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare. Färgen är statisk, drar åt sig smuts och åldras fult. Många plastfärger är miljömärkta men plastfärgen kan aldrig bli ett riktigt bra miljöval och i tester har de märkta färgerna visat sig avge lika mycket skadliga ämnen som de omärkta.  Det finns många bra alternativ som istället baseras på ingredienser från växt- eller mineralriket och här presenterar vi några av dem.

Färger med linolja

Linoljefärger har en stark tradition i Sverige. På grund av linoljans små molekyler som effektivt tränger in i träet har färgen förträffliga, träskyddande egenskaper. Ren linoljefärg har en koncentration på 40 – 50 procent och används till snickerier både inom- och utomhus. Emulsionsfärg används för vägg och takmålning inomhus och innehåller 10 -20 procent linolja och ger matta, limfärgsliknande ytor som blir vattenfasta och tvättbara. Äggoljetempera passar för vägg-, möbel- och konstmålning och redan Michelangelo använde färgen när han målade sina fresker.  Färgen reflekterar ljus på ett fint sätt och ytan blir mycket slitstark tack vare den seghet som ägget och linoljan ger tillsammans.

Linoljefärger älskas av vissa och hatas av andra – som tycker att färgen är blaskig och arbetsintensiv då de appliceras med flera tunna strykningar. Vid invändig målning kan känsliga personer besväras av lukten när linoljan torkar. God ventilation, värme och ljus förkortar torkprocessen. Linoljefärg passar inte på starkt sugande ytor eller om man önskar en kritvit kulör eftersom färgen gulnar med tiden. En del fabrikat kan innehålla lacknafta och terpentin som är miljö- och hälsoskadligt. Välj bort dem.

Naturhartsfärg/naturfarbe

Naturhartsfärg/naturfarbe har sina rötter i den tyska miljörörelsen. Största tillverkaren är Auro som garanterar en färg helt fri från syntetiska ämnen. Istället ingår ingredienser som naturharts, växtalkoholestrar, akaciegummi, ricinolja och kasein. Hos Auro och Färgriket hittar du också ekovarianter av väggspackel, elementfärg och andra specialfärger.  Sverige har en egen naturfärgstillverkare, Färgbygge, vars färg numera säljs på Colorama under namnet Natura. Färgerna brukar vara lättmålade.

Mineraliska färger

Mineraliska färger har kalk, lera eller silikat som bindemedel. De är luktfria och ger vackra matta ytor med en putsliknande textur. Traditionellt förknippas kalkfärg mest med gamla stenhus som de vackra medeltidshusen i Visby. Men idag har färgen blivit populär och används även inomhus på ytor som gips och tapeter. Men då rör det sig inte om ren kalkfärg på osläckt kalk, som bara kan fästa på mineraliska underlag, utan något mer bindemedel har tillsatts. Ekofärgtillverkare, som Leino och Auro, brukar blanda i kasein eller cellulosa för ökad vidhäftning – medan vissa fabrikanter använder plast.

Kalk har flera bra egenskaper som att motverka mögel, absorbera lukter, kunna ta upp och släppa ifrån sig fukt och verka antiseptiskt- därför kalkade man förr ladugårdar.  Kalkfärgsytor blir vackert levande när mineralkornen bryter ljuset och utomhus varierar kulören med väderleken. När färgen tar upp fukt blir den mörkare.

Även lerfärg ger en vacker matt yta, leran hjälper till att reglera fukthalten i rummet och verkar dessutom renande på rumsluften.

Silikatfärg är betydligt mer slitstark än kalkfärg men ger inte samma skiftningar i färgen.  Det finns fasadsilikatmålningar som hållit i 150 år utan renovering. Styrkan kommer från bindemedlet silikat, vattenglas. Keim är den största tillverkaren. En mindre mängd plast kan ingå i vissa moderna silkatfärger.

Klimatförändringarna tuffa för framtidens träfasader 

Enligt Folksams tester är det få träfärger som håller måttet. Klimatförändringen och sämre virkeskvalitet har lett till ökade problem med svartmögel och påväxt. Kanske behövs ett nytänk där bra virke, rätt utförd målning (under så torra förhållanden som möjligt) och regelbunden fasadtvätt är lika viktiga som färgen.

Plastfärgen dominerar även när det gäller utomhusmålning. Nackdelen är den dåliga miljöprofilen och att färgen bildar en tät film som kan leda till fukt och rötskador när vatten som kommit in under färgen inte kan ta sig ut igen. Inte heller Alkydoljefärg med konstharten alkyd som bindemedel är något bra alternativ. Bättre val är linoljefärg eller slamfärg – kulturhistoria på burk – som Falu Rödfärg kallar sin färg med järnockra från Falu koppargruva. Men det finns även fler tillverkare och andra kulörer, som ockragul, svart och grönt. Slamfärgen är snäll mot miljön, förutom pigment innehåller den mjöl, vatten och en skvätt linolja.

/Cathrine Bülow, Ekobyggportalen

Läs mer om tester som gjorts på plastfärg:

•  Testfakta: ”Vanlig väggfärg förorenar ditt hem” 

•  Arbetarskydd: ”Höga halter av allergiframkallande konserveringsmedel finns i nästan all vattenbaserad målarfärg”

 

Dela:
Tuber med målarfärg

Vad är det värt att få till exakt rätt nyans?

Det sägs att Vincent van Gogh käkade kadmiumgult när han mådde som sämst. Kanske är det sant, kanske inte. Oavsett vilket kan han inte ha mått bättre av det. Kadmium är en oerhört giftig tungmetall som används i styrstavar till kärnkraftsreaktorer, batterier – och konstnärsfärger. Och som trots sin giftighet fortsätter att hamna i landskapsmålningar, porträtt och abstrakta kompositioner.

Det är egentligen inte märkligt att just kadmium har blivit ett populärt pigment. Det har en mängd goda egenskaper och ger en intensiv, täckande färg, som är ljusäkta och har lång hållbarhet. Pigmentet används i både akryl, olja och akvarellfärg. Samtidigt kan kadmium skada njurarna och orsaka benskörhet hos människor som får det i sig. Dessutom hamnar kadmium från konstskolor och ateljétäta områden ofta i avloppsvattnet och ställer till problem för reningsverken – om halterna av kadmium i avloppsvattnet blir för höga kan slammet inte användas som gödsel. Och om växterna plockar upp kadmium ur jorden får vi i oss det när vi käkar grönsaker och spannmål.

På ett sätt är frågan ganska enkelt: kadmium borde inte användas av oss vanliga konsumenter. Ämnet har fasats ut och förbjudits på en mängd områden, men för just hobby- och konstnärsfärger har man gjort ett undantag. För mig tog det ett bra tag innan det sjönk in hur giftigt kadmium är. Det är ju så lätt att i valfri konstnärsbutik köpa en tub med kadmiumgult – inte kan de väl sälja hur skadliga grejer som helst? Och så är det ju så små mängder, vad spelar det för roll? Men faktum är att utsläpp från konstnärs- och hobbyfärger är en av få kvarvarande tydliga utsläppskällor av kadmium. Flera konstskolor har förbjudit användningen av kadmiumfärger, men det rimligaste vore kanske att förbjuda försäljningen helt. Eller att tydligare deklarera färgernas skadlighet i butikerna.

För det finns alternativa färger, där billiga, syntetiska pigment fått ersätta kadmium. De är märkta ”HUE”, ”SUB” eller ”IMIT” och ligger nära originalet även om de saknar vissa egenskaper. En del konstnärer tycker därför att ersättningspigmenten är undermåliga och håller fast vid kadmiumpigmenten. Men hur mycket är det värt att få fram den exakt rätta nyansen av gult eller rött? Själv tycker jag att alternativen räcker gott – annat känns mer avgörande för om en målning blir något att ha. Och blir den inte det går det ju alltid slipa ner och måla över eller klippa den i bitar och göra kollage. Även det en liten miljöinsats.

Mer läsning om hållbart måleri (inklusive tips om avfall, lösningsmedel och annat viktigt):

Art Lab Gnesta har genomfört ett projekt om hållbart måleri
Folkuniversitetet och Göteborgs Stads guide till miljövänligt måleri

/Lars Magnusson, målare och kommunikatör, Hållbar Utveckling Väst

Dela:
MENY