Arkiv för kategorin: Allmän

Vatten på flaska – fullständigt onödigt

Vi har världens bästa dricksvatten. Säkert, gott och färskt direkt ur kranen. Ändå ökar försäljningen av flaskvatten. Detta trots att vatten på flaska ger mer än 1 000 gånger så mycket klimatutsläpp som samma mängd kranvatten.

Enligt Naturskyddsföreningen belastar svenska flaskvattenkonsumenter miljön med lika mycket koldioxid som 16 000 oljeeldade villor. Trots detta har försäljningen av vatten på flaska mer än fördubblats i Sverige sedan 1990. Medelsvensken dricker i dag 24 liter per år. Under åren 2007–2009 uppmärksammades miljöproblematiken och försäljningen sjönk, men nu har den tagit fart igen. Det som delvis drivit den buteljerade vattentrenden är utbudet av smaksatt vatten som ökat under de senaste åren. Gullvy Hedenberg som arbetar med dricksvatten och vattenskydd på Svenskt Vatten tror också att det hör ihop med felaktiga hälsoråd.

– Folk har fått för sig att man ska dricka vatten på flaska hela tiden, det är fullständigt onödigt. Kroppen säger till när du är törstig och då ska du dricka. Du behöver inte fylla på med vatten i tid och otid. Och tänk på att det finns vatten i den mat du äter och i allt annat som du dricker, säger hon.

På svenska Livsmedelsverket ger man inga råd alls om hur mycket vatten man bör dricka, eftersom det inte finns tillräckliga vetenskapliga underlag för det. Globalt sett dricker vi omkring 30 liter buteljerat vatten per person och år. På vissa platser i världen beror det på att kranvattnet smakar illa, på andra platser är dricksvattnet för kontaminerat för att dricka.

– Sedan beror det på att man gillar smaksatt eller kolsyrat vatten, säger Gullvy Hedenberg.

Flaskvattnet kommer i år att gå om marknaden för läsk i USA för första gången någonsin, enligt statistik från marknadsundersökningsföretaget Euromonitor. Medan läskförsäljningen per capita gått ner med omkring 30 procent på 15 år, har motsvarande försäljning av buteljerat vatten ökat med över 130 procent.

– Även om vattnet är drickbart så smakar det helt enkelt inte gott i vissa länder. Dricker du kranvatten utomlands kommer du ibland att känna att det smakar simbassäng eftersom de tillsätter så mycket klor till vattnet, säger Gullvy Hedenberg.

I Sverige är kranvattnet både rent och gott. Så varför dricker vi buteljerat vatten då? Fredrik Sörbom som är projektledare och tekniskt ansvarig på Sveriges Bryggerier tror att vatten på flaska främst är en livsstilsfråga.

– När vi skulle åka någonstans när jag var liten så gjorde vi matsäck och tog med oss mackor, kaffetermos och vatten. Nu köper de flesta mackan, kaffet och vattnet längs vägen.

I Göteborg kostar en liter vatten fyra öre, en liter buteljerat vatten kostar omkring 20 kronor.

– Det är en väldigt smart affärsidé att kunna sälja vatten med så mycket påslag, säger Gullvy Hedenberg. Flaskvatten transporteras med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av en liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.

– Miljöpåfrestningen per liter flaskvatten är väl inte så farlig. Men det blir många flaskor för hela befolkningen och vi ska ju inte släppa ut så mycket koldioxid. Vi har ett bra vatten i Sverige och det transporteras dessutom till våra hem. Tycker man om kolsyrat eller smaksatt vatten så tycker jag att man ska kolsyra kranvattnet och smaksätta det själv med exempelvis gurka, säger Gullvy Hedenberg.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, hösten 2016. Text: Fredrik Fermén. Bild: Johanna Montell

 

Dela:
Grupp glada människor

Det sprider sig! 1 000 sätt att påverka

4,5 miljoner engångsmuggar per år. Ja, det är något av det vi fyller vårt göteborgska sopberg med. Är det nödvändigt för vårt välstånd? Finns det andra lösningar? Hur kan vi göra skillnad?

I Tyskland har man funnit på råd. Där finns frivilliga pantsystem i flera städer. I Hamburg deltar till exempel ett dussin kaféer i systemet ”Refill it” där man kan köpa sitt kaffe i en pantmugg för cirka 15 kr. Pengarna får man tillbaka när muggen lämnas in på något av kaféerna för att diskas och återanvändas. Både i Berlin och Hamburg finns nu politiska beslut om att skapa gemensamma pantsystem för kaffemuggar.

Vad gör Sveriges tre största kafékedjor för att få ner engångsanvändningen? Beda kontaktade huvudkontoren. I likhet med de svenska butikskedjorna har kafékedjorna fortfarande mest fokus på vad engångsprodukterna är gjorda av: miljömärkt papper och bioplast. Ingen har planer på att skippa engångsmuggar, men alla tre kedjorna säljer flergångsmuggar och två av dem ger rabatt på dryck i flergångs. Wayne´s Coffee tror dock att pantmuggar kommer inom några år.

Igår fick jag reda på att Göteborgs Stad har beviljat medel för att utveckla och testa system för att servera mat och dryck utan engångsmaterial på Kulturkalaset nästa år. Senare ska det spridas till andra kommunala och privata verksamheter.

Goda exempel är ett sätt att påverka

Visa att det är möjligt genom att peka på någon som faktiskt gjort det. Eller att själv skapa det goda exemplet. Så gjorde Sekelbo, det kommunala äldreboendet i Kortedala som genomförde 40 åtgärder. De minskade matsvinnet, bytte ut engångsartiklar mot flergångsprodukter och minskade avfallet med 4,5 ton per år, klimatpåverkan med 10 ton koldioxidekvivalenter per år och sina kostnader med 140 000 kr per år. Nu ska alla Göteborgs Stads 55 äldreboenden följa efter och göra samma sak. Tillsammans ska de minska klimatpåverkan med över 800 ton CO2e. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen vill också hänga på och kommuner i övriga Sverige är jätteintresserade av vad som händer i Göteborg.

Allt börjar någonstans och det finns tusen sätt att påverka och göra skillnad. Men ibland är det tungt att göra allt själv. Det blir roligare om man är fler. Och vissa beslut behöver vi verkligen vara många för att påverka.

På Facebook finns flera grupper som delar avfallsminskningstips till individen, till exempel Plastbanta och Minimeringsmästarna. Men vilka grupper arbetar aktivt med att påverka besluten högre upp för minskade avfallsmängder? Beda har kollat med miljöorganisationerna.

Naturskyddsföreningen har projekt för att öka återanvändningen av textil, miljömärker secondhand-affärer, påverkar politiker och företag och jobbar med kommunikationskampanjer gentemot medborgarna. De rekommenderar alla som vill bidra att ta kontakt med sin lokala krets.

Jordens Vänner arbetar med att lyfta problematiken med ett ekonomiskt system som är baserat på evig tillväxt vilket genererar avfall och mot de internationella handelsavtalen CETA och TTIP som kan komma att försvaga miljölagstiftning och människors inflytande. Arbetssättet är kampanjer riktade mot beslutsfattare, folkbildning och aktioner för att skapa opinion. Medlemmar kan till exempel gå med i föreningens arbetsgrupp mot handelsavtalen. De som vill engagera sig i avfallsfrågor i Göteborg uppmuntras att engagera sig i lokalgruppen Jordens Vänner Göteborg.

Fältbiologerna jobbar just nu inte specifikt med avfallsfrågor, men den som är mellan 6 och 25 år och vill engagera sig i frågan är välkommen som medlem. Greenpeace arbetar inte heller med avfallsfrågan, men har tidigare varit engagerade mot sopförbränning och import av sopor för förbränning.

Zero Waste Europe är en rörelse för att eliminiera avfall i samhället och stöder lokalgrupper i EU-länder samt påverkar EU och andra beslutsfattande organ. Det finns ingen nationell organisation i Sverige men vill man bilda en så är det säkert välkommet liksom grupper i olika städer. På nätet pågår mycket aktivitet under namnet Zero Waste, mest i form av enskilda personer som delar erfarenheter av att minska sitt avfall.

Beda är ingen anhängare av slitna citat, men det ligger något i det Martin Luther King sa om att det är de goda människornas tystnad som är problemet. Så du som vill förändring, vad är ditt sätt att påverka?

/Karin Nielsen, alias Beda, kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:
Beda köper äpplen i butik

Det är du som är efterfrågan

Gratis plastpåsar för frukt och grönt. Plastkassar som är billigare än flergångskassar. Varor förpackade i lager på lager som kunden inte kan välja bort. Ja, det finns lite kvar att göra för våra dagligvarukedjor om konsumenten ska få en möjlighet att minska sitt avfallsberg. En dryg tredjedel av hushållsavfallet består ju faktiskt av förpackningar.

Efter en runda i de tre stora dagligvarukedjornas butiker i Göteborg hör Beda av sig till de nationella huvudkontoren för Ica, Coop och Axfood. Kan de plocka bort plastkassar och plastpåsar? Eller åtminstone ta mer betalt för dem än flergångspåsar? Vad gör de för att minska överförpackningen? Kan de öka lösviktsförsäljningen och införa stålkossor? För den som inte vet är en stålkossa en automat där man kan fylla på mjölk i egen flaska. I Skövde har till exempel Coop Extra, Coop Forum och Ica Maxi infört stålkossa där kunderna kan köpa mjölk från en lokal bonde utan att skapa förpackningsavfall.

Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij tycker också att det kan vara värt att prova stålkossa i vissa av deras butiker. Coop och Axfood ser dock risker med att ökad lösviktsförsäljning kan leda till ökat matsvinn. Coop menar att efterfrågan på mjölk i stålkossa är låg hos kunderna, vilket gör att det är svårt att i dagsläget rulla ut det i en större skala. Axfood menar att utvecklingen går mot mer lösvikt. Ica hävdar att man tar kliv i den riktningen och lyfter förutom några stålkossor att man gått över till lasermärkning av ekologisk frukt och grönt vilket gör att den kan säljas i lösvikt. Det finns dock inget centralt beslut hos Ica om att avveckla plastpåsarna som lösviktsfrukten köps i. Men de fristående Ica-handlarna beslutar själva om sortiment och prissättning. Ica Kvantum i Gislaved har till exempel helt slutat med plastkassar. Sprid ordet säger Beda!

Både Coop- och Axfoodkoncernerna har börjat titta på alternativ till engångspåsarna för frukt och grönt. Bedas lokala Ica i Majorna sa sig på stående fot vilja kolla upp om de kan ta in ekologiska tygpåsar för lösviktsfrukt och grönt. Ica Kanonen ska också höja priset på plastkassarna till 15 kr! Ett lovvärt initiativ.

Coop har sänkt priset på flergångskassar. Axfood har höjt priset på plastbärkassar och infört pant på plastkassar till återvinning i vissa butiker. Annars pratar kedjorna mycket om att ändra material i kassar och påsar. Att skifta till mer papper och plast av förnybar råvara. Bättre, säger Beda, men för att minska avfallet och minimera miljöpåverkan så är det bäst med flergångspåsar – och kassar. Bort med engångs- och korttidsanvändning och in med kassar, påsar och prylar som kan användas länge. Träd till papperskassar måste avverkas, pappret produceras, sockerrör och majs till bioplast måste odlas. Den största miljöpåverkan i en produkts liv sker vid tillverkningen och utvinningen av råvaror. Därför är det bäst att minska förbrukningen och förebygga att avfall uppstår. I en värld där många inte har mat för dagen är det dessutom klokare att använda livsmedelsgrödor till just mat än till engångsplastpåsar.

På frågan om Ica, Coop och Axfood kan minska intaget av överförpackade varor är svaret att det jobbar de ständigt med, men att mycket redan är gjort. Håller du med? Om inte kontakta: louise.konig@coop.se, asa.domeij@axfood.se och maria.smith@ica.se.

Sammanfattningsvis tycker Beda att frågorna är heta hos handeln. Det finns en insikt om att de måste göra någonting. Frågan är bara vad. Här kommer du och jag in. Det är vi som är efterfrågan. Vill vi ha mindre förpackningar och engångspåsar? Vill vi ha mer lösvikt och stålkossor? Då måste vi fråga efter det. Handeln rör på sig nu, det är vi som måste se till att den rör sig i rätt riktning. Prata med din butik, hör av dig till huvudkontoret, gå med i en organisation som trycker på – makten är din!

/Karin Nielsen, alias Beda, Göteborgs Stad kretslopp och vatten

Foto: Johanna Montell

Dela:

Stoppa inte huvudet i påsen – använd din röst för att påverka

Hej! Beda här, Avfallsfria Adas kompis. På bilden ser ni Göteborgs avfallsberg, 220 000 ton hushållsavfall som produceras i Göteborg varje år. Lägger vi det på Ullevi blir berget 170 meter högt. Den genomsnittlige göteborgaren står för 400 kg av berget. Politikerna i Göteborgs kommunfullmäktige har beslutat att avfallet per göteborgare ska minska med minst 30 procent per göteborgare, jämfört med 2010. En avfallsbantning på 100 kg per person från idag! Klarar vi det?

 

Beda lever visserligen avfallssnålt och slänger långt under 400 kg sopor, men det räcker inte. För att minska avfallet så mycket som krävs för att klara klimatet och miljön behövs mer än en handfull superengagerade –det blir lätt att leva hållbart för den breda massan. Det är här du kan göra din viktigaste insats! Det bästa du kan göra är att påverka så det skapas förutsättningar för den breda massan att leva hållbart.

Och det är inte så svårt som man kan tro. Fem telefonsamtal är en folkstorm brukar det heta. När det kommer till kritan är det inte så många som brukar höra av sig till politiker, prata med butiksägare och ställa krav på företag. En liten insats kan du göra mer skillnad än du tror. Ta till exempel problemet med plast i haven. Om vi inte gör något kan det komma att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Vi svenskar använder 1,3 miljarder plastpåsar varje år. Undersökningar visar att 90 procent av alla plastpåsar bara används en enda gång! Enligt EUs plastpåsdirektiv ska användningen av plastpåsar i EU minska från cirka 198 påsar per person och år till 90 påsar år 2019 och 40 påsar år 2025.

Men den svenska tillämpningen av EUs plastpåsdirektiv blev bara ett krav på att de som tillhandahåller plastbärkassar är skyldiga att informera om kassarnas miljöpåverkan, medan andra länder gått längre. Flera svenska butikskedjor har ändå frivilligt börjat ta betalt för påsarna vilket halverat användningen i dessa butiker. Två av tre svenskar är positiva till ett förbud mot engångsartiklar av plast enligt en färsk opinionsundersökning beställd av WWF. Så, varför inte följa länder som Costa Rica, Kenya, Rwanda, Bangladesh, Frankrike och Sydafrika och införa styrmedel som begränsar plasten på riktigt?

Beda kontaktade miljöministern på miljödepartementet och ställde frågan: När kommer det svenska plastförbudet (kassar, påsar och övrigt engångsmaterial) eller lagen om obligatorisk avgift på alla påsar? Miljöministerns kansli ger svar om pengar fördelade till strandstädning, rening av mikroplaster i dagvatten och liknande. Men det är end of pipe-lösningar som inte angriper källan till problemet. Vad görs åt orsakerna? Regeringskansliet hänvisar till två utredningar: en om att föreslå åtgärder och styrmedel för att minska de negativa miljöeffekterna från plast (direktiv 2017:60). Utredare är Åsa Stenmarck på IVL, asa.stenmarck@ivl.se och utredningen ska vara klar 31 december 2017. Naturvårdsverket, registrator@naturvardsverket.se, och Havs- och vattenmyndigheten, havochvatten@havochvatten.se, har också fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska nedskräpningen av plastavfall. Bland annat ska man se över om det är lämpligt med nya pantsystem utöver de för flaskor och burkar som finns idag. Uppdraget ska redovisas senast 1 augusti 2019.

Hör av dig till utredarna, lämna dina förslag och säg din mening. Vem som helst kan också lämna remissvar på utredningarna när de är färdiga.

Använd din röst – den är viktig!
Karin Nielsen, alias Beda

Dela:
Illustration på barn som leker

Ny sajt och podd om kemikalier

Kemikalieinspektionen är vår nationella myndighet som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Jag besöker ofta deras hemsida och söker i deras databaser efter utfasningsämnen och godkända bekämpningsmedel, läser rapporter om strategier för utfasning av fluorerade ämnen och så vidare. Med andra ord ganska knastertorra myndighetsuppgifter.

Ibland svävar jag iväg och läser en handlingsplan för giftfri vardag som visserligen kan ge imponerande insikter om hur stenhårt Kemikalieinspektionen jobbar för att påverka kemikalielagstiftningen internationellt, för visst är det så att kemikaliefrågan är global.

Men nu händer det grejer på myndighetens hemsida, en kemikaliepodd och en rykande färsk webbplats – Kemikalier i barns vardag. Det är så kul när myndigheter hänger med och förändrar sina sätt att sprida information till oss konsumenter och föräldrar. Det är dessutom inte en helt lätt uppgift eftersom kunskapen om kemikaliers påverkan är skrämmande låg. På den nya webbplatsen finns massor av bra väl avvägd info och framför allt konkreta tips, till exempel på vad du gör om du tappar en lågenergilampa som innehåller kvicksilver på golvet…
Podden är också fin och har precis i dagarna släppt det sjätte avsnittet om kemikalier i textilier, det svåra sjätte avsnittet för att citera favoritpoddaren Kristoffer Triumf i Värvet.

Så gå in på hemsidan: www.kemikalieinspektionen.se

Även Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt är ett exempel på lyckad kommunikation, så gå in där också.

Vi passar väl också på att heja på Läkemedelsverket att haka i? Läkemedelsverket har hand om lagstiftningen för kosmetiska produkter och här finns massor av information som vi vill ha på samma lättillgängliga sätt. Kanske någonting i stil med – Kosmetikapodden, avsnitt 1, Så undviker du miljö och hälsoskadliga kemikalier i kosmetika.

/ Kemikaliefria Karin, miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bild: Kemikalieinspektionen

Dela:
MENY