Blogg

Ada och jakten på den nakna gurkan

Så gick startskottet. Kampen mot soporna har rullat igång. Om 28 dagar går jag i mål, förhoppningsvis utan att ha lämnat så mycket som ett tuggummipapper efter mig.

Sista veckan i februari vägde jag mina sopor. Det blev 5,5 kilo. Då hade jag ändå inte gjort mig av mig några trasiga möbler, skor, elektronik eller annat tungt. En genomsnittlig Ada eller Kålle slängde förra året 33 kilo per månad, jag 22. Så det blir en tuff kamp.

Men det började bra. I måndags tog kaffet slut. Då satte Avfallsfria Ada på sig sin hatt och promenerade ner till Te- och kaffebutiken i Majorna. I väskan hade hon sin kaffeburk.
– Kan du mala kaffe rakt i burken?
– Inga problem, sa expediten och log charmerande.
Dessutom bjöd han på ett kvartskilo för att stödja den goda saken. Nymalda, ekologiska kaffebönor rakt ner i burken.

Sedan bar det av till Frams ekologiska butik på Norra Allégatan som Ada fått tips om. Här inne stod de bruna säckarna med torrvaror sida vid sida. Havregryn, råg, müsli, ris, bulgur – ja, allt man kan tänkas behöva i skafferiet. En vägning av den medhavda burken och så kunde jag fylla den med ekologiskt basmatiris för 44 kr kilot. Inte mer än kilopriset för ett paket Uncle Bens.

Burkar är dock skrymmande. Genom att snegla på hard core-ekokunderna i affären såg jag att många använde medhavda tygpåsar i stället. Smart! Och Livsmedelsverket har gett grönt ljus för hanteringen. Inga prickar i hygienprotokollet.

Kryddor fanns också i lösvikt så farhågan att behöva äta smaklös mat besannades inte. Kryddor är förresten ett av de mest förpackningsintensiva livsmedlen. Oregano i glasburk har 12 kilo förpackning per kilo krydda! Onödigt.

Men så var det den där gurkan. Ada har letat och letat, men i varenda affär är slanggurkan inklädd i plast, till och med hos den lokala grönsakshandlaren och eko-butiken. Varför kan inte gurkorna få vara nakna, som förr i tiden? En slanggurka som blivit lite mjuk är bara att lägga i kallt vatten ett tag och vips så blir den hård igen.

Fram för det naturliga! Ada vill ha nakna gurkor! Vet du var de håller hus? Tipsa i så fall Ada genom en kommentar på facebook eller instagram, #greenhackgbg #avfallsfriaada #nakengurka

/Ulrika, alias Avfallsfria Ada

Fakta: Förpackningarna blir fler och fler

I början av 1990-talet infördes producentansvar för förpackningar. Syftet var att de skulle minska i vikt och volym och att producenterna skulle ta ansvar för insamling och återvinning. Ändå ökade förpackningarna med 75 procent mellan 1994 och 2005. (Naturvårdsverket rapport 5648)
Däremot har insamlingen och återvinningen stadigt blivit bättre. Men tyvärr är det inte alla som sorterar ut sina förpackningar. En tredjedel av soppåsen består av fortfarande av förpackningar som förbränns i stället för att materialåtervinnas.

MiamedsoppåsenI takt med att konsumtionen ökar, ökar också mängden förpackningar. Men måste det vara så?

Dela gärna med dig av vad du tycker på Facebook, Instagram eller Twitter, glöm inte hashtagga #greenhackgbg så att vi också kan vara med i samtalet!

Dela:

Marsutmaningen: Konsumtion och avfall

På tio år har konsumtionen i Sverige ökat med 24 procent. Varje år fyller vi göteborgare hela Ullevi med sopor, 2013 blev det 216 000 ton. Det sliter på jordklotet. Den här månaden fokuserar vi därför på konsumtion och avfall. Häng med, och utmana dig själv att minska ditt sopberg!

Vi köper fler möbler, hushållsartiklar, kläder, datorer och telefoner än någonsin. På bara tio år har konsumtionen i Sverige ökat med 24 procent (konsumtionsrapporten 2014, CFK).

Prylar blir förr eller senare sopor och idag genererar en genomsnittlig göteborgare 400 kg avfall per år. Det är en nedgång jämfört med för fem år sedan, men fortfarande kan vi fylla hela Ullevi med stadens sopor.

Om vi inte långsiktigt ändrar vårt beteende kan avfallsmängderna öka till så mycket som över ett halvt ton per person år 2040 (Mängden hushållsavfall i Göteborg 2040, Profu 2014). Då fyller vi också gamla Ullevi med sopor, sopor som vid produktionen krävt mängder av råvara, olja, transport, kemikalier och utsläpp av koldioxid.

För att upprätthålla vår livsstil krävs 3,7 jordklot. Det talar sitt tydliga språk, det är inte hållbart på sikt.

I Sverige har vi en effektiv insamling och behandling av soporna men det räcker inte längre, mängden sopor måste också minska. Att sortera och återvinna är en självklarhet som sparar mycket resurser. Men vi måste gå längre än så – vi måste hindra att avfall överhuvudtaget uppstår, Zero waste helt enkelt.

Nedan har vi samlat månadens tips på hur du kan minska dina avfallsmängder och konsumera på ett smartare sätt. Vår tuffaste utmaning under mars månad är Avfallsfria Ada. På bloggen, facebook och instagram kan du under mars följa Ada som bestämt sig för att anta utmaningen och trotsa sopsamhället!

Följ Ada här!

/Stina, Annika och Johanna, ansvariga för konsumtion- och avfallsutmaningen, Göteborgs Stad

Mars utmaningar är indelade enligt Zero Waste-rörelsens indelning. I första hand avstå, sedan minska, följt av återanvänd och till sist återvinn.

fig4

Jag lovar att i mars AVSTÅ från:

* Reklam
Sätt upp en skylt med ”nej tack till reklam” och anmäl dig till NIX-registret.
Då ser du till att det sparas 50 kg papper per år och är vi många som tackar nej undviks också onödiga transporter. Läs mer på ingenreklamtack.com och swedma.se/reklamsparr
Genom att tacka nej till reklam slipper du dessutom bli frestad att köpa något du egentligen inte behöver, en win win för miljön.

* Engångsartiklar
Plastpåsar, blöjor, pappersservetter, mensskydd, pappersmuggar och take away-förpackningar. Vår vardag är full av engångsartiklar. Utmana dig själv att inte använda en enda under hela mars, eller bara någon. Alternativen är många:
Tygblöjor, menskoppar och ha med en egen tygkasse eller väska när du handlar. Om ni byter från engångsmuggar av papp till keramikmuggar för kaffe eller te i fikarummen sparar ni 3,3 kg CO2-utsläpp per anställd och år. Detta motsvarar att brygga över 1 200 koppar kaffe. Och genom att byta bort engångsmensskydd som bindor och tamponger mot en menskopp sparar du både på miljön och på dina pengar. Du kan dessutom bada med menskoppen!

* Sopor
Gör som Avfallsfria Ada – anta den tuffaste utmaningen av alla. Under en månad ska du försöka att inte producera en enda sopa. Är det möjligt? Du kan följa och stötta Ada på facebook och Instagram!

Jag lovar att i mars MINSKA min konsumtion av prylar genom att:

* Testa 10-metoden
Du kan minska skräpet genom att använda en enkel metod när du står inför ett köp- eller slängbeslut.

* Använda mina saker längre och vårda och reparera dem så att de håller längre
Använd vinterjackan ett år till och spara 4,7 kg CO2-utsläpp. Detta motsvarar materialåtervinning av 470 plastkassar. Och använder du din mobiltelefon i tre i stället för två år sparar du 10 kg CO2-utsläpp. Det motsvarar att lyssna på Spotify på mobilen 24 timmar om dygnet i över 23 år.

* Starta en verktygspool med grannarna
I stället för att alla har egna uppsättningar av verktyg, trädgårdsredskap eller hushållsmaskiner, saker som man inte använder dagligen, kan man dela med andra. Om du lånar en borrmaskin i stället för att köpa en egen sparar du 25 kg CO2-utsläpp. Det motsvarar att dagligen titta på en 65″ platt-TV (LED) i över 5 timmar i ett helt år (IVL pedagogiska fakta 2014). Det kan också handla om kläder, böcker eller något annat – det är bara din fantasi som sätter gränsen!

Jag lovar att i mars ÅTERANVÄNDA genom att:

* Handla second hand
När du behöver köpa något kolla först om det finns begagnat i second hand affär, på köp- och säljmarknad på nätet eller loppis. Köper du ett par jeans på second hand i stället för ett par nya och sparar du – förutom pengar – 4 600 liter vatten. Så mycket vatten motsvarar över 6 timmars dusch, alternativt 30 bad i badkar. Läs mer på: envarldutansopor.nu
Här hittar du ideell second hand i Göteborg: Reningsborg, Erikshjälpen, Emmaus Björkå, Myrorna, Stadsmissionen, Human bridge, Röda korset.

* Delta i en gratis bytesträff
Det finns flera olika att välja på:
Leksaker på Retoy i Frölunda kulturhus 14 mars.
Kläder på Naturskyddsföreningens klädbytardag 18 april. Vi vet att det inte är i mars, men det här är så bra så vi tipsar om det ändå.
Tipsa gärna oss och alla andra greenhackare om fler sådana här tillfällen!

* Sälja eller skänka mina teknikprylar när de inte längre fungerar
Du minskar dina CO2-utsläpp med 28 kg genom att sälja eller skänka din begagnade laptop så att någon annan  kan fortsätta använda den. Detta motsvarar materialåtervinning av 700 schampoflaskor.

Jag lovar att i mars ÅTERVINNA det som inte går att avstå, minska eller återanvända, genom att:

* Sortera ut mitt matavfall
Fyra kilometer. Så långt kan du köra på en brun påse matavfall. Av matavfallet gör vi biogas som ersätter bensin, därmed minskar utsläppen av koldioxid, svavel och andra skadliga gaser. Dessutom får vi biogödsel att lägga på åkern. Då minskar behovet av konstgödsel och vi får ett slutet kretslopp.

* Lämna in min teknik och övrigt farligt avfall på rätt ställe.
Du kan till exempel lämna ditt farliga avfall i farligt avfall-bilen.

* Sortera mina förpackningar
I Göteborgs Stads sorteringsguide kan du se hur du ska sortera och var du kan lämna förpackningarna.

Vad lovar du?

Dela:

GreenhackGBG:s avfallsutmaning goes extreme – Avfallsfria Ada ska leva en hel månad utan en enda sopa

Mjölkförpackningar, konservburkar, glasflaskor, kartonger och plast som svämmar över alla bräddar. Varje vecka går jag till återvinningsrummet med två stora kassar fulla med förpackningar. Men nu är det slut med det. I mars ska jag leva helt utan sopor.

För 100 år sedan hade varje svensk cirka 50 kilo sopor per år. Förra året hade vi som bor i Göteborg 400 kilo. Produktionen av alla dessa varor och förpackningar tär på jordens resurser. Olja, kemikalier, klimatutsläpp och ett alltför högt uttag av råvara gör ekvationen omöjlig. Att återvinna material är ett sätt att minska vår miljöpåverkan, men även detta ger utsläpp och kräver energi, transporter och ny råvara. Därför måste vi även minska vår konsumtion av materiella saker.

Visserligen har min soppåse för restavfall minskat under de senaste åren, men fortfarande känns det som om mitt hem svämmas över av sopor. Detta trots att vi är ett litet hushåll och inte är några shopaholics.

Men är det överhuvudtaget möjligt att åstadkomma en värld utan sopor? Går det att leva helt avfallsfritt, förutom oundvikligt matavfall, som till exempel bananskal, kaffesump och äggskal som blir till biogas och näring? Mitt alter-ego Avfallsfria Ada ska anta utmaningen.

Men maten då, tänker ni? Hur ska du få hem maten? Ja, även om det är inför påsk tänker jag inte fasta i en månad. Det är inte främst kroppsvikten som ska minska, utan sopvikten. Biggest-sop-loser alltså.

Jag vill få i mig alla näringsämnen som jag brukar få en vanlig månad och jag ska inte gå i ide. Livet ska löpa på som vanligt, men allt jag gör ska ske enligt devisen Avstå (Refuse), Minska (Reduce), Återanvänd (Reuse) och Återvinn (Recycle).

Fusk är inte tillåtet. Att lägga förpackningarna i affären, äta ute hela månaden eller köpa på sig ett lager av mat, kläder och andra konsumtionsvaror innan 1 mars är allstå ingen möjlig utväg.

Ada börjar inte från noll. Hon har redan saker hemma. Halvfulla flingpaketet, syltburkar och annat kommer att ätas upp, men när avfall uppstår väcks frågan: Kan jag använda detta på något sätt? När detta uppstår vill jag gärna ha tips och råd av er, alla greenhackare!

Den 1 mars föds Avfallsfria Ada. Kommer hon att klara den tuffa utmaningen om att leva helt avfallsfritt? Om inte, vad kommer att vara lätt, svårt eller helt omöjligt att undvika?

Följ henne på bloggen, facebook, twitter och instagram.

Vi ses!

Med vänlig hälsning Ulrika Naezer, kommunikatör på kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Dela:
MENY