Blogg

Tillsammans för ett renare hav

När ska vi människor på riktigt förstå att vi är en del av naturen och därmed helt beroende av den? När blir denna insikt så stor att vi slutar att skräpa ned och slutar att förorena haven? Organisationen KIMO är en del av lösningen, skriver Karin Meyer, nationell koordinator för KIMO Sverige.

Marint skräp har på bara några decennier blivit ett gigantiskt problem både ute till havs och längs våra kuster. Förr i tiden var de gjorda av naturmaterial och förmultnade efter något år. Idag består skräpet (virke och stockar undantagna) upp till 90 procent av plast i olika former. Ett skräp som blir kvar liggande mycket länge om det inte städas bort. Bohuskusten, som är särskilt utsatt, får ta emot flera hundra ton skräp varje år.

För att nå ett renare hav behövs aktion på många nivåer i samhället. Allt från den internationella nivån till den lokala. I juni var Sverige och Fijiöarna värdar för FN:s havskonferens i New York. FN:s globala mål om hav och marina resurser stod i fokus. Konferensen resulterade i 1 300 frivilliga åtaganden från länder, företag, organisationer och andra aktörer som handlar om allt från att minska plast i havet till att stoppa illegalt fiske och stärka skyddet av havsmiljöer. I samband med konferensen medverkade KIMO Sveriges ordförande i en debattartikel i Kvällsposten den 15 juni 2017 för att lyfta nyttan av att låta naturens tjänster hjälpa till att rena vatten och minska risken för översvämningar. Läs gärna mer om konferensen på wwf.se.

KIMO är en medlemsorganisation som består av kommuner som arbetar tillsammans för ett renare hav. Ordförande för KIMO Sverige är ordförande i miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stad, Michael Törnqvist (MP). En av mina arbetsuppgifter som miljöutredare på miljöförvaltningen är att vara nationell koordinator för KIMO Sverige. Det är viktigt att samarbete sker över kommungränserna i miljöfrågorna.

Inom KIMO arbetar vi för att skydda, bevara och förbättra havsmiljön. Organisationen ger kommunerna en bra plattform att kunna påverka beslutsfattare både på regional, nationell och internationell nivå. KIMO består av medlemskommuner i länder runt Nordsjön och Östersjön. Sverige har i dag 11 medlemskommuner, men vi vill gärna bli fler – kolla om din kommun är medlem på kimointernational.org. Om inte, ta gärna kontakt med en person som arbetar med frågor om hållbart hav och vatten och föreslå ett medlemsskap.

Vi har sedan 1990-talet arbetat med frågor kring marint skräp, oljeföroreningar, nedskräpning av stränder, utsläpp och hållbar sjöfart. Ett konkret resultat av vårt arbete är den handlingsplan mot utsläpp av mikroskräp från kommunala anläggningar och verksamheter som blev klar under våren. Mycket forskning pågår kring mikroplasters påverkan på ekosystemet och Naturvårdsverket presenterade nyligen en rapport som identiferar källorna till de största utsläppen av mikroplast i Sverige. KIMO vill vara en del i lösningen, inte problemet!

På den lokala nivån är KIMO ett bra nätverk för kommuner som arbetar med havsmiljöfrågor. Dagsaktuella frågor är till exempel nedskräpning. Göteborgs Stad och många andra kommuner lägger miljontals kronor varje år på strandstädning. Men städningen räcker inte till. Det är ett ökande problem med skräp i haven, vilket ger stora skador på både djur- och växtlivet. När ska vi människor på riktigt förstå att vi är en del av naturen och därmed helt beroende av den? När blir denna insikt så stor att vi slutar att skräpa ned och slutar att förorena haven?

I oktober fortsätter arbetet när Sverige står värd för det internationella årsmötet för KIMO. Det äger rum i Lomma i Skåne i samarbete med en konferens om havsmiljöfrågor. Konferensen heter Life Below Water och hålls i Malmö den 11–13 oktober.

Läs mer på kimointernational.org och följ Kimo Internationals arbete på twitter.com/KIMOInt.

/Karin Meyer, miljöutredare på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad och nationell koordinator för KIMO

Foto: Cat Holloway/WWF

Dela:

En världsomsegling med skräp i fokus

”Vi är unga och trötta på kortsiktiga lösningar. Vi vill visa vägen mot en framtid där konsekvenstänk är en självklarhet.” Det skriver dagens bloggare – och ger sig ut på en världsomsegling i jakt på stränder att städa!

Varje år dumpas mer än 6,4 millioner ton plastavfall i våra hav. Mer än 1 million fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast troende att det är mat. Vår slarviga inställning till nedskräpning leder till mer än bara lidande för djuren och det är högtid att vi tar haven och de hot som de står inför på allvar. Haven är våra lungor, utan haven hade Jorden varit ett andra Mars.

Det finns många klyschiga citat när det kommer till att göra förändring. En sak många av dem har gemensamt är att det börjar hos en individ. Förändringen börjar med dig, med mig, och fortsätter med oss. Någon måste ta första steget, någon måste prata, dela, sprida budskapet.

Vi vill sprida kunskap, vi vill göra skillnad och vi vill segla runt jorden. Allt började med en idé, en tanke.

I augusti lämnar vi Öckerö hamn för att bege oss ut på en långsegling som kommer att ta oss runt jorden och lite till. Vi kommer möta en otalig mängd människor, med förhoppningar om att alla blir en del av projektet. Detta strävar vi att uppnå genom strandstädningar tillsammans med lokalbefolkningen, popup-utställningar, föreläsningar, konserter och konst. Vi strävar också efter att skapa olika partnerskap med organisationer, universitet och forskningscentrum för att gemensamt förbereda mätningar, för att identifiera och bidra till forskning av plast i haven och dess inverkan på marina ekosystem.

Att färdas med vinden och känna ett orubbligt tungt fartyg forsa fram genom vattnet är en sann naturupplevelse som alla bör få uppleva. Dag som natt, under stjärnhimlar och åskmoln, från soluppgång till solnedgång, är havet och himlen ständigt närvarande. Att vara med och segla ombord på R/S 43 Astrid Finne är ett äventyr. Samarbetsförmåga och kommunikation är ett måste även när tröttheten gör sig påmind. Många är även de stunder där sammanhållningen är den största tryggheten och de du seglar med blir ofta vänner för livet. I föreningen finns en tradition av att föra vidare kunskap till varandra och av att hjälpa varandra. Vi menar att alla har sin del i att tillvaron ombord är både lärorik och rolig. Utan kunskapsutbyten hade inte projektet varit möjligt och genom att ständigt föra vidare och ta emot kunskap finns möjligheten att växa.

Vi är unga och trötta på kortsiktiga lösningar. Vi vill visa vägen mot en framtid där konsekvenstänk är en självklarhet.

Det behöver inte vara svårt att göra skillnad. Här kommer några förslag:
* Släng inget skräp på gatan
Skräp som slängs på gatan kommer att ta sig ut i dagvattnet och/eller havet på något vis. Oavsett om du är nära kusten eller långt ifrån. Inte minst i ett blåsigt Göteborg.
* Ta med en tygkasse eller väska när du handlar.
Så slipper du använda plastpåsar, som egentligen är onödiga. Det går att slänga skräp i papperspåsar.
* Segla med oss!
Det finns såklart möjlighet att följa med ut på en (eller flera) etapp ombord R/S 43 Astrid Finne. Maila isåfall info@mbv.se

Mer information finns på facebook.com/circumexpedition och gofundme.com

/Cecilia Jönsson, föreningen Mot Bättre Vetande

Dela:

Plast – hot och möjlighet

Plast är en av vår tids viktigaste material, nästintill oersättlig inom medicin, byggbranschen, elektronik och dessutom användbar i allt från industriella applikationer till textilier. Plast kan också vara en del av framtida intelligenta lösningar för ny miljövänlig teknik och nya medicinska tillämpningar. Men plast är samtidigt en av vår tids största miljöproblem.

Användningen av plast, världen över, har ökat drastiskt under de senaste 60 åren, från 0,5 miljoner ton på 1950-talet till över 311 miljoner ton idag, och runt 8 miljoner ton av detta hamnar i havet varje år.

Både myndigheter, allmänheten samt vetenskapssamhället har varit medvetna om problemen med plastskräp i vattenmiljön i årtionden, men det är bara nu som detta har kommit upp på agendan som en global prioritering. I början på juni hölls den första Ocean Conference på FN i New York, där Sverige och Fiji delade på värdskapet under en konferens med havet i fokus. En hel vecka med diskussioner och lösningar kring SDG14, sustainable development goal 14. Nedskräpning, plast i havet, föroreningar och fiske var punkter som låg högt på agendan.

80 procent av plasten från land

Förekomsten av plast i vattenmiljön är väl dokumenterad och plastens spridningsvägar har börjat kartläggas – 80 procent av det som hittas i havet kommer från land, resten kommer från förlorade eller dumpade föremål till havs. Även om vi vet mest om så kallad makroplast, alltså vanligt skräp, avfall, fiskeredskap, sopor och så vidare, så lär vi oss också mer och mer om mikroplast.

Mikroplast definieras som plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i storlek. Dessa uppstår antingen genom nedbrytning av större plastföremål eller sprids till havet som mikropartiklar från industriella produkter, mikrobeads i ansiktstvätt och tandkräm, bildäcksslitage eller granulat från konstgräsplaner.

Forskning visar att så mycket som 100 000 partiklar kan finnas per kvadratmeter yta på vissa stränder och upp till 350 000 större objekt per kvadratkilometer vid havsytan. Detta makroplastskräp utgör omedelbara hot: plasten konsumeras i stora mängder av över 800 olika arter av marina djur, inklusive ryggradslösa djur, fisk, sköldpaddor, fåglar och däggdjur; båtar blir skadade, turismen blir lidande.

Men det har också blivit allt tydligare att även mikroplaster kan ätas och skada djur. Mikroplaster hittas i yt- och djupvatten, i åar och sjöar, i jord och sediment, i luft, i djur, i vår mat.

Olika åtgärder behövs

Det kommer att behövas många olika typer av åtgärder för att skydda haven och en global satsning för att säkra en hållbar utveckling. Plast består av en stor grupp olika material och kemikalier med olika användningsområden. Enligt Plastics Europe finns det fem huvudgrupper av produkter som dominerar marknaden: polyvinylklorid (PVC), polypropen (PP), polyeten med hög och låg densitet (PE), polystyren (PS), och polyetylentereftalat (PET).

Kemikalier som finns i olika produkter skiljer sig också en hel del, och inkluderar diverse grupper av ämnen som mjukgörningsmedel, UV-stabilisatorer, antimikrobiella ämnen, färgämnen, flamskyddsmedel och dioxiner. Dessutom binder miljöföroreningar till plasten i havet på grund av plastens hydrofoba natur.

Många av dessa tillsatser och miljöföroreningar är bevisat giftiga med effekter som cancerframkallande, hormonstörningar, immunotoxiska effekter och oxidativ stress. Plasten har dessutom olika användningsområden i olika produkter och som följd olika spridningsvägar: större artiklar (datorer och hemelektronik), engångsartiklar (plastbestick, påsar, marförpackningar), fiskeredskap, fiber från textilier, väg- och bildäcksslitage.

Plastens värde måste höjas

Arbetet med att angripa problemen med plast i miljön har påbörjats. Det finns till exempel olika förbud mot olika typer av produkter. Vissa städer eller länder förbjuder plastpåsar, engångsartiklar, frigolit (PS) i matförpackningar. Satsningar på avfallshantering är viktig, både vad det gäller hämtning, återvinning och soptipp, som i sig är en stor spridningsväg till miljön. Program som underlättar hantering av gamla fiskeredskap finns i vissa hamnar. Satsningar på information till allmänheten pågår. Stora strandstädningskampanjer organiseras.

Men än viktigare är självaste värdet av plastmaterialet. Detta är ett material som oftast produceras av fossilt bränsle, som är designat för att användas under en kort tid, men som kommer att finnas kvar som skräp i många, många år. Vi måste se till att plast har ett värde! Vi behöver ändra vårt förhållande till plast, både via vårt beteende, vårt samhälle, vårt ekonomiska förhållande till plast. Vi måste börja undvika onödig plast, se till att det inte hamnar i miljön, och utveckla ny design, nya teknologier och nya lösningar!

Inom Sverige kommer nya förbud mot mikrobeads i kosmetiska produkter, satsningar på strandstädning (mycket av det som kommer i land längs Sveriges västkust kommer från övriga Europa), utveckling av vattenhantering via dagvatten och avlopp, och forskning på många nivåer!

/Bethanie Carney Almroth, forskare, som bland annat jobbar med ett formas-finanserat projekt som heter ”Ett hav av plast – Är plastpartiklar toxiska för fiskar?” där hon studerar effekter av mikropartiklar på fiskar.

Mer info om mikroplaster kan du få i de här två filmerna med Bethanie:
Till slut hamnar plasten och kemikalierna på våra middagstallrikar Göteborgs Universitet i Almedalen, 2014
Mikroplast i haven Akademisk kvart på Stadsbiblioteket, i samarbete med Göteborgs Universitet, 2014

Bilden är tagen på FN:s havskonferens, på ett event där deltagarna diskuterade plastproblematiken på SIDS (small island developing states), varför dessa öar är särskilt utsatta samt olika lösningar. Från vänster i bild: Bethanie, kronprincessan Viktoria och Lena Gipperth från Center for Sea and Society.

Dela:
MENY