Blogg

Språkfikagrupp

Integrationscentrum – mötesplats för nya och gamla svenskar

Högt upp på agendan för en mer hållbar stadsutveckling står fler mötesplatser där människor kan träffas och skapa relationer med varandra.

– Om man vill förebygga utanförskap, då måste man bygga sociala relationer, konstaterar Joakim Palme, ordförande i Delegationen för migrationsstudier, Delmi.

Delmis genomgång av de åtgärder som gjorts för integration de senaste 16 åren (Integrationspolitik och arbetsmarknad, 2015) visar på det som många av oss som arbetar med integration i praktiken redan vet: Att inte ha något socialt nätverk är en av de främsta anledningarna till att utrikes födda klarar sig sämre på arbetsmarknaden. Möten som skapar relationer är viktigt för arbetsmarknaden, men också för människors välbefinnande och möjligheter till ett gott liv.

Tusentals knyter vänskapsband

Integrationscentrum i Göteborg sker varje vecka hundratals möten mellan nya och gamla svenskar. Hit kommer personer som fått uppehållstillstånd för att läsa samhällsorientering och lära sig om svenska samhället. Här kan de också få individuellt praktiskt stöd i olika frågor på informationskontoret på olika språk. I Vägvisareprogrammet kan de få en mentor och stöd att sätta upp långsiktigt hållbara mål för sin försörjning.

Dessutom har tusentals nya och gamla svenskar träffat varandra tack vare Flyktingguide/Språkvän. Med lite hjälp av kommunala tjänstepersoner möts människor som kanske inte skulle mötas annars och knyter vänskapsband. Hittills har nästan 6 000 hushåll matchats med varandra.

– I praktiken är det ännu fler personer då en del är familjer och andra träffas i våra gruppaktiviteter och studiecirklar, berättar samordnare Lahdo Bulun. Vi har bland annat språkfika-,  museum- och utflyktsgrupper. De kan prata med varandra om det mesta.

–  Som om de var mina systrar, beskriver Abdessadek Es-Sahli sina nya vänner Mette, Ann och Ulvie i språkfikagruppen som han träffar nästan varje vecka sedan i höstas. Ulvie Shakir håller med.

– Verkligen. Jag kan fråga mina nya kamrater om saker som jag aldrig hade fått svar på annars.

Ann Åkerberg anmälde sig till Flyktingguide/Språkvän för ungefär ett år sedan.

– Orsaken var mitt engagemang i flyktingfrågan och att jag ville motverka främlingsfientlighet och rasism. Efter ett halvår kallades jag till ett möte och så bildades gruppen, säger Ann.

Intresset har aldrig varit så stort

Lahdo Bulun har arbetat med att utveckla verksamheten sedan starten i Angered 2003. Under tiden har den inspirerat många andra till liknande insatser runtom i Sverige.

Han konstaterar med glädje att intresset aldrig varit så stort som nu för att engagera sig i det inkluderingsarbete som är så viktigt för den sociala integrationen.

Hösten 2015 var engagemanget och viljan att hjälpa till i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget som störst. 2 000 ”gamla” svenskar anmälde sig och blev för första gången sedan starten fler än ”nya” svenskar.

– Alla är välkomna att anmäla sig till oss, säger Lahdo Bulun. Integration börjar där människor möts. Det ska vara enkelt att mötas socialt och skapa kontakter som man kan växa i tillsammans. Inkludering sker genom personliga kontakter. Varje möte är unikt. Inget möte är för litet för att göra skillnad.

/ Cajsa Malmström och Johan Bergsten, Integrationscentrum
Foto: Johan Bergsten

Läs mer om Integrationscentrum här.
Här kan du anmäla dig till Integrationscentrums nyhetsbrev.
Mer information om Flyktingguide/Språkvän hittar här.

Dela:
Yesha och Ridhima lagar mat.

Hela världens smaker får plats i Göteborgs matinkubator

– Samosas, autentisk mexikansk kryddning, fantasirika tårtor, grillad fisk med en hemlig röd sås från Elfenbenskusten. Allt detta tillagas av personer som idag saknar en egen restaurangverksamhet. En av de tankar vi har är att dessa personer inte behöver driva en helt egen verksamhet. Kanske kan vi skapa en lösning som hjälper dem att dela på resurser och driva någonting ihop?

Exemplen är många när Jasmine Soufi, delprojektledare för kvinnors företagande och matinkubatorn på Hisingen i EU-projektet One Stop Future Shop, berättar om deltagare i inkubatorn. Matinkubatorn startade 2016 och erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning och stöttning till den som vill utveckla idéer inom mat, främst på Hisingen.

– För den som är intresserad av matproduktion i olika former är utmaningen oftast att få tillgång till ett tillagningskök som man får lov att laga och sälja mat från. Vi löser det genom att erbjuda ett tillagningskök kostnadsfritt som flera aktörer delar på. En av de stora fördelarna med detta är att resurserna används av fler och att de också kan gå samman och hjälpa varandra.

Planerna på en matinkubator har utvecklats under flera år och tanken är att fler ska ges möjlighet att kunna utveckla sina matidéer. Särskilt fokus läggs på kvinnor som är längre ifrån arbetsmarknaden, men också unga och utrikesfödda entreprenörer. Matinkubatorn i One Stop Future Shop ska bidra till en hållbar utveckling och till att fler ska komma i självförsörjning.

– Nu tittar vi mycket på hur detta kan vidareutvecklas och komma fler till nytta, för att skapa fler hållbara verksamheter så att fler kan försörja sig på sina matidéer. Det finns redan många som har kunder, en marknad, men kanske inte kan skala upp sin verksamhet och skapa sig en stabil inkomst. Någonting jag därför är nyfiken på är hur delningsekonomin kan utvecklas ännu mer. Jag vill att matinkubatorn ska leda till nya affärsmodeller för företagare som lagar mat och skapar matupplevelser, avslutar Jasmine Soufi.

/Jennie Olsson, kommunikatör One Stop Future Shop
Foto: Jennie Olsson

Intresserad av matinkubatorn på Hisingen?
Har du en matidé som du vill utveckla? Matinkubatorn vill gärna komma i kontakt med fler! Det finns plats för nya deltagare, gärna från ännu fler länder. Bland annat får deltagarna kostnadsfri företagsrådgivning, tillgång till ett tillagningskök och stöd för att utveckla sin idé och delta i inkubatorns nätverk inom mat. Om du vill veta mer kontakta gärna Jasmine Soufi: jasmine.soufi@vh.goteborg.se

One Stop Future Shop
EU-projektet One Stop Future Shop har kontor på Vårväderstorget och ger företagsrådgivning åt alla som vill, med fokus på Hisingen. EU-projektet drivs av Göteborgs Stad tillsammans med Business Region Göteborg, Röda Korset och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship.

Dela:
Utdelning av priset Årets Granatäpple 2017

Göteborgs Stad fick priset Årets Granatäpple

Taggar: ,

Vad betyder mat egentligen? Är det mer än bara smak och doft? Och varifrån kommer egentligen bananen och mjölken som våra barn får till mellanmål i förskolan? Betyder det någonting? Det tycker vi!

Helt nyligen tilldelades Göteborgs Stad ett fint pris. Kost & Näring har beslutat att tilldela Göteborgs Stad Årets Granatäpple 2017 med motiveringen:

”För att ha insett måltidskompetensens avgörande betydelse för matglädje, välbefinnande och folkhälsa. Genom nära samverkan och utbyte – från stadsdelsnivå hela vägen till kommun och inte minst region – är ni ett sant måltidsföredöme. Bland Sveriges storstadskommuner lyser Göteborgs Stads stjärna i särklass klarast på måltidshimlen.”

De här fina orden gör att man verkligen känner att det arbete som vi gör inom stadens offentliga måltider har effekt! Jag heter Anna Rombin Sundbäck och är områdeschef i stadsdelen Centrum och sitter med i samordningsgruppen Måltid Göteborg. Det är fantastiskt roligt att alla som arbetar med att dagligen servera bra och god mat på stadens förskolor och skolor, i vården och i äldreomsorgen nu uppmärksammas och belönas. I Göteborgs Stad är det cirka 1250 personer som på något sätt är involverade i stadens måltidsorganisationer. Det finns ungefär 600 kök i staden och vi producerar 19 miljoner måltider varje år. Lätt svindlande siffror!

Allt som rör måltider

I varje stadsdel i Göteborg finns det en måltidsorganisation som nu funnits i tio år. Gruppen heter Samordningsgrupp Måltid Göteborg och består av de tio stadsdelarna, utbildningsförvaltningen och social resursförvaltning. Vi arbetar med kompetensutbildning inom olika områden, och med gymnasieskolor och vuxenutbildningsförvaltningen för att folk ska söka till kockutbildningar. Och sedan vill vi såklart att eleven ska välja att arbeta med oss inom offentliga måltider. Vi pratar även om miljöfrågor, omvärldsbevakning och vikten av en bra upphandling.

Viktiga miljömåltider

I många år har vi arbetat efter det nationella målet att 2010 ska 25 procent av det som serveras vara en miljömåltid inom våra verksamheter. Och vad är då en miljömåltid? Måltiden ska vara säsongsanpassad och baserad på miljömärkta råvaror. Och den ska bestå av en stor andel vegetabilier, inte innehålla utrotningshotad fisk samt ta hänsyn till etiska aspekter.

Den 1 januari 2014 infördes en vegetarisk dag i veckan inom förskola och skola. Dessutom infördes ett beslut att allt kött som serverades inom offentliga måltider ska vara ekologiskt. Alla kötträtter finns inte som ekologiska, men så fort det kommer ett ekologiskt alternativ fasas det konventionella  livsmedlet ut.

Målet till 2018 var att andelen miljömåltider skulle vara 40 procent. Redan under 2016 hade vi inom stadens offentliga måltider 48 procent miljömåltider. Så vi har verkligen lyckats i Göteborg! Nu satsar vi mot nya mål inför framtiden.

/Anna Rombin Sundbäck, områdeschef i stadsdelen Centrum Göteborgs Stad.

Bild: Kost & Näring

Kost & Näring är branschorganisationen för Sveriges kost- och enhetschefer inom måltid som dagligen ansvar för miljontals måltider i offentliga verksamheter runt om i landet, från förskolor till äldreboende.

Tips: Läs också om Göteborgsmodellen för mindre matsvinn i Vårt Göteborg.

 

 

Dela:
MENY