Blogg

Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Dela:

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:

Ge barn bättre hälsa och studieresultat — genom hållbart resande

Resan till och från skolan är mer än en transportsträcka. Hur barn och ungdomar tar sig till skolan och vad de gör under resan har betydelse för deras studieresultat och psykiska välbefinnande. Det visar ny forskning.

Jessica Westman, doktor i psykologi vid Karlstad universitet forskar på hur resor påverkar barns psykiska välbefinnande. Hennes forskning visar att barns välmående och prestation kan kopplas till hur de reser till skolan. Det handlar bland annat om vilket färdmedel de reser med, vad de gör under resan och hur lång restid de har.

Jessicas studier inkluderar ungefär 600 barn i Skåne och Värmlands län i årskurs fyra, sex och åtta. Barnen fyllde i enkäter direkt vid ankomst till skolan och innan hemgång på eftermiddagen. De fick också utföra ett kognitivt test för att undersöka relationen mellan färdmedel och prestation.

Piggare, gladare och mer mentalt aktiverade

Vad visar då resultaten? Studien visar att barn som är aktiva under resan, till exempel genom att prata med kompisar, blir mentalt aktiverade redan innan de kommer fram till skolan. Det här påverkar deras skolprestation positivt. Barnen som åker buss, cyklar eller går uppger dessutom att de känner sig piggare och gladare jämfört med de barn som blir skjutsade i bil.

Ytterligare ett resultat är att de barn som använder sin mobiltelefon under resan ofta presterar bättre under skoldagen. Det kan delvis förklaras med att en del interaktiva spel är positiva för kreativiteten och tankeförmågan. De barn som skjutsas med bil är istället tröttare både under resan och under skoldagen. De är också minst nöjda med sin resa.

Bra med längre restid

Många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolan då de anser att cykel, gång eller skolbuss tar för lång tid. De ser det också som praktiskt med bil. En del väljer bil för att de anser att det är tryggt för barnen. Samtidigt har restid som är längre än 15 minuter positiv effekt på barns prestation, vilket kan vara värdefullt för föräldrar att veta.

Jessicas forskning visar att barn med längre restid har fler möjligheter att ägna sig åt de aktiviteter som är positiva för deras välmående. Barn som cyklar, går och åker skolskjuts har möjlighet att umgås med sina vänner och bli både fysiskt och mentalt aktiverade.

Barn som skjutsas i bil till skolan rapporterar färre aktiviteter och pratar i regel mindre längs vägen. Bil kan närmast ha en sövande effekt och ibland fylls bilresan av smågnabb och stress. För barnen kan det ha negativ effekt för både välmående och prestation.

När bilen är ett måste

Nu är det trots allt så att många barn saknar alternativ till bilen. Det rör sig till exempel om barn som inte uppfyller kriterierna för att få skolskjuts men bor vid en starkt trafikerad landsväg. Föräldrar ska inte känna skuld för att de måste skjutsa sina barn. Men ett tips är att försöka göra bilresan så rolig och mentalt aktiverande som möjligt. Prata, sjung eller gör någon rolig billek! Det kan låta banalt, men den här typen av aktivering kan ha en positiv inverkan på barnens prestation och mående under dagen.

Hur barn och ungdomar reser i vardagen påverkar inte bara deras välmående och hälsa utan också deras framtida resvanor. Hur vi reser som barn ligger faktiskt till grund för hur vi reser som vuxna. I takt med att människors hälsa och psykiska välmående blir allt sämre ökar även bilresandet. Kanske är det dags att på allvar se över vår nästa generations resvanor och hjälpa dem få in goda resvanor som gynnar både deras hälsa och miljö.

Vad kan vi göra framåt?

Jessica menar att dessa resultat gör att vi behöver förändra vårt sätt att vi se på barns resor. Det är inte bara ett sätt att förflytta sig från en plats till en annan. Det påverkar dem både fysiskt och psykiskt och ger effekt på deras studieresultat.

Om nästa generations resenärer skall utveckla hälsosamma resvanor, både för miljö och hälsa, bör barns upplevelser tas på allvar. Eftersom barn upplever cykel, gång och skolskjuts som positivt bör dessa färdmedel bli mer lättillgängliga. En väg att gå kan vara att barns skolresor blir en del av de transportpolitiska målen. Då kan också planering av gång och cykelvägar bli en del av bebyggelsestrukturen. Det är också viktigt att trafikmiljön runt skolorna anpassas så att barn som kliver av skolbussen eller kommer gående inte utsätts för onödig fara.

Skolskjutsverksamheten bör också ses över. Idag är det är ett problem att många föräldrar tycker det är mer praktiskt att ta bilen än att låta sina barn åka skolskjuts. Genom att arbeta med skolskjuts kan det bli ett mer attraktivt färdmedel i den stressiga vardagen.

Dela:
MENY