april 2018

Ge barn bättre hälsa och studieresultat — genom hållbart resande

Resan till och från skolan är mer än en transportsträcka. Hur barn och ungdomar tar sig till skolan och vad de gör under resan har betydelse för deras studieresultat och psykiska välbefinnande. Det visar ny forskning.

Jessica Westman, doktor i psykologi vid Karlstad universitet forskar på hur resor påverkar barns psykiska välbefinnande. Hennes forskning visar att barns välmående och prestation kan kopplas till hur de reser till skolan. Det handlar bland annat om vilket färdmedel de reser med, vad de gör under resan och hur lång restid de har.

Jessicas studier inkluderar ungefär 600 barn i Skåne och Värmlands län i årskurs fyra, sex och åtta. Barnen fyllde i enkäter direkt vid ankomst till skolan och innan hemgång på eftermiddagen. De fick också utföra ett kognitivt test för att undersöka relationen mellan färdmedel och prestation.

Piggare, gladare och mer mentalt aktiverade

Vad visar då resultaten? Studien visar att barn som är aktiva under resan, till exempel genom att prata med kompisar, blir mentalt aktiverade redan innan de kommer fram till skolan. Det här påverkar deras skolprestation positivt. Barnen som åker buss, cyklar eller går uppger dessutom att de känner sig piggare och gladare jämfört med de barn som blir skjutsade i bil.

Ytterligare ett resultat är att de barn som använder sin mobiltelefon under resan ofta presterar bättre under skoldagen. Det kan delvis förklaras med att en del interaktiva spel är positiva för kreativiteten och tankeförmågan. De barn som skjutsas med bil är istället tröttare både under resan och under skoldagen. De är också minst nöjda med sin resa.

Bra med längre restid

Många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolan då de anser att cykel, gång eller skolbuss tar för lång tid. De ser det också som praktiskt med bil. En del väljer bil för att de anser att det är tryggt för barnen. Samtidigt har restid som är längre än 15 minuter positiv effekt på barns prestation, vilket kan vara värdefullt för föräldrar att veta.

Jessicas forskning visar att barn med längre restid har fler möjligheter att ägna sig åt de aktiviteter som är positiva för deras välmående. Barn som cyklar, går och åker skolskjuts har möjlighet att umgås med sina vänner och bli både fysiskt och mentalt aktiverade.

Barn som skjutsas i bil till skolan rapporterar färre aktiviteter och pratar i regel mindre längs vägen. Bil kan närmast ha en sövande effekt och ibland fylls bilresan av smågnabb och stress. För barnen kan det ha negativ effekt för både välmående och prestation.

När bilen är ett måste

Nu är det trots allt så att många barn saknar alternativ till bilen. Det rör sig till exempel om barn som inte uppfyller kriterierna för att få skolskjuts men bor vid en starkt trafikerad landsväg. Föräldrar ska inte känna skuld för att de måste skjutsa sina barn. Men ett tips är att försöka göra bilresan så rolig och mentalt aktiverande som möjligt. Prata, sjung eller gör någon rolig billek! Det kan låta banalt, men den här typen av aktivering kan ha en positiv inverkan på barnens prestation och mående under dagen.

Hur barn och ungdomar reser i vardagen påverkar inte bara deras välmående och hälsa utan också deras framtida resvanor. Hur vi reser som barn ligger faktiskt till grund för hur vi reser som vuxna. I takt med att människors hälsa och psykiska välmående blir allt sämre ökar även bilresandet. Kanske är det dags att på allvar se över vår nästa generations resvanor och hjälpa dem få in goda resvanor som gynnar både deras hälsa och miljö.

Vad kan vi göra framåt?

Jessica menar att dessa resultat gör att vi behöver förändra vårt sätt att vi se på barns resor. Det är inte bara ett sätt att förflytta sig från en plats till en annan. Det påverkar dem både fysiskt och psykiskt och ger effekt på deras studieresultat.

Om nästa generations resenärer skall utveckla hälsosamma resvanor, både för miljö och hälsa, bör barns upplevelser tas på allvar. Eftersom barn upplever cykel, gång och skolskjuts som positivt bör dessa färdmedel bli mer lättillgängliga. En väg att gå kan vara att barns skolresor blir en del av de transportpolitiska målen. Då kan också planering av gång och cykelvägar bli en del av bebyggelsestrukturen. Det är också viktigt att trafikmiljön runt skolorna anpassas så att barn som kliver av skolbussen eller kommer gående inte utsätts för onödig fara.

Skolskjutsverksamheten bör också ses över. Idag är det är ett problem att många föräldrar tycker det är mer praktiskt att ta bilen än att låta sina barn åka skolskjuts. Genom att arbeta med skolskjuts kan det bli ett mer attraktivt färdmedel i den stressiga vardagen.

Dela:

Välkommen på lunchföreläsning om permakultur – odling som håller i längden

Vill du veta vad permakultur är? Nu har du chansen! Fredagen den 18 maj är du välkommen på lunchföreläsning med Hanna Olovson. Hanna kommer berätta om de övergripande principerna för permakultur och kopplingen till en hållbar matproduktion. Det kommer även att bjudas på några konkreta tips för den som vill prova detta sätt i sina odlingar.

Hanna Olovson är trädgårdsmästare, miljövetare och driver företaget ”JordOdlaren”. Hon utbildade sig till permakulturdesigner på Kuba och idag finns permakultur med som ett grundläggande tänk i det mesta hon gör. Välkomna!

Anmälan

Sista anmälningsdag för lunchföreläsningen har passerat. Om du är intresserad av att delta kan du mejla oss på greenhackgbg@goteborg.se.

 

Dela:

Din grönaste guide till Vetenskapsfestivalen

Den 17-22 april är det dags för årets upplaga av Vetenskapsfestivalen Göteborg. Med många forskningstimmar bakom sig bjuder årets program på hundratals intressanta programpunkter. Vi på GreenhackGBG har sammanställt den grönaste guiden till dig som vill få tips, inspiration och kunskap om hur du kan leva mer hållbart.

Festivalen håller till på flera ställen runt om i Göteborg men på workshop- och utställningsområdet i Nordstan finns garanterat något för alla. Här kan du exempelvis under flera av festivalens dagar byta fröer och sticklingar, göra ditt eget cerat och torrschampo eller rädda en cykel från att bli avfall genom att själv reparera den.

Visste du förresten att du kan låna och dela mer än böcker och media på biblioteken? Eller att Göteborg har tre nya Fixotek i Hammarkullen, Majorna och Bergsjön? Där kan du laga en trasig tröja, låna med dig verktyg hem eller byta något du inte längre behöver. Under alla festivalens dagar kan du få veta mer om det på utställningen Låna och dela i Göteborg. På plats finns också Smarta kartan som samlar lokala initiativ runtom i Göteborg för att underlätta att hyra, dela, byta, låna, ge och få.

Under veckan kan du också boka in flera intressanta föreläsningar och aktiviteter. Här kommer några höjdpunkter ur programmet som du inte får missa. Trevligt vetenskapande!

Onsdag 18 april

Vi människor och miljökrisen

12.15-13.00, Världskulturmuseet

Korallforska på Sjöfartsmuseet akvariet!

Onsdag 18 april, 17.30-19.30, Sjöfartsmuseet akvariet

Torsdag 19 april                                                 

Samverkan, samarbete, symbios- i praktiken?

10-10.30, Nordstan scenen

Hållbar vardagsekonomi

13.10-13.50, Nordstan scenen

Fredag 20 april                                                  

Mätningen: från datapunkt till klimatförståelse

10.00-19.00, Nordstan

Skogsfesten – fråga någon som ser snäll ut

17.20-17.50, Nordstan scenen

Lördag 21 april

Citizen science med miljösensorer för luftkvalitet

10.00-15.00, Chalmers Lindholmen, Kuggen

•  Hur flyger vi framtiden?

11.00-11.40, Nordstan scenen

•  Skjutsgruppen – Sveriges största samåkningsrörelse

12.00-14.00, Nordstan

 • Challenge Lab – ställ om till hållbarhet

12.30-14.30, Pedagogen hus A, sal AK2 138

 •  Sustainable eating for the collective?

14.45-15.45, Pustervik matsalen                     

 •  Matsvinn – tillsammans räddar vi maten

17.00-17.40, Nordstan scenen

Söndag 22 april                                                 

•  Klädoteket – hyr din stil

10.00-14.00, Nordstan    

Foto: Elena Elisseeva/Most photos

                                

Dela:

Längtar du efter grönt? Börja odla groddar!

Att grodda är enkelt och groddarna innehåller många vitaminer som mineraler som kroppen behöver. Nu när dagsljuset sakta men säkert börjar återvända är det dags att sätta igång! De flesta frön och linser går att grodda. Mungbönor och alfalfa är exempelvis särskilt enkla att börja med.

Så här gör du:

Ta en mellanstor glasburk och lägg i ett tunt bottenlager med frön eller linser.

Trä över en gles och tunn tygduk (till exempel en gasbinda) och fäst med ett gummiband över öppningen. Fyll på med ljummet vatten och låt stå cirka ett dygn.

Skölj igenom ett par gånger med ljummet vatten morgon och kväll. Låt burken stå upp och ner på sned i en skål eller djupt fat så att det sista vattnet kan rinna av.

Låt burken stå mörkt de första dagarna. När groddarna börjar bli stora ställer du fram burken i ljuset ett par dagar för att bli gröna.

När du är nöjd med resultatet sköljer du igenom groddarna med kallt vatten ett par gånger och förvarar dem sedan i kylskåpet.

Ät och njut, gärna på smörgås eller i en sallad!

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:

Plastfärg är aldrig ett bra miljöval – här är alternativen

Nästan alla människor målar om hemma någon gång och enorma mängder färg säljs varje år. För det mesta är det plast vi smetar på väggarna, så kallad platsfärg. Plastfärg har nackdelar både för människa och miljö; basen är miljöskadlig fossil olja som till skillnad från till exempel linolja är en ändlig resurs.

Plastfärg innehåller många miljö- och hälsoskadliga tillsatser som mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare. Färgen är statisk, drar åt sig smuts och åldras fult. Många plastfärger är miljömärkta men plastfärgen kan aldrig bli ett riktigt bra miljöval och i tester har de märkta färgerna visat sig avge lika mycket skadliga ämnen som de omärkta.  Det finns många bra alternativ som istället baseras på ingredienser från växt- eller mineralriket och här presenterar vi några av dem.

Färger med linolja

Linoljefärger har en stark tradition i Sverige. På grund av linoljans små molekyler som effektivt tränger in i träet har färgen förträffliga, träskyddande egenskaper. Ren linoljefärg har en koncentration på 40 – 50 procent och används till snickerier både inom- och utomhus. Emulsionsfärg används för vägg och takmålning inomhus och innehåller 10 -20 procent linolja och ger matta, limfärgsliknande ytor som blir vattenfasta och tvättbara. Äggoljetempera passar för vägg-, möbel- och konstmålning och redan Michelangelo använde färgen när han målade sina fresker.  Färgen reflekterar ljus på ett fint sätt och ytan blir mycket slitstark tack vare den seghet som ägget och linoljan ger tillsammans.

Linoljefärger älskas av vissa och hatas av andra – som tycker att färgen är blaskig och arbetsintensiv då de appliceras med flera tunna strykningar. Vid invändig målning kan känsliga personer besväras av lukten när linoljan torkar. God ventilation, värme och ljus förkortar torkprocessen. Linoljefärg passar inte på starkt sugande ytor eller om man önskar en kritvit kulör eftersom färgen gulnar med tiden. En del fabrikat kan innehålla lacknafta och terpentin som är miljö- och hälsoskadligt. Välj bort dem.

Naturhartsfärg/naturfarbe

Naturhartsfärg/naturfarbe har sina rötter i den tyska miljörörelsen. Största tillverkaren är Auro som garanterar en färg helt fri från syntetiska ämnen. Istället ingår ingredienser som naturharts, växtalkoholestrar, akaciegummi, ricinolja och kasein. Hos Auro och Färgriket hittar du också ekovarianter av väggspackel, elementfärg och andra specialfärger.  Sverige har en egen naturfärgstillverkare, Färgbygge, vars färg numera säljs på Colorama under namnet Natura. Färgerna brukar vara lättmålade.

Mineraliska färger

Mineraliska färger har kalk, lera eller silikat som bindemedel. De är luktfria och ger vackra matta ytor med en putsliknande textur. Traditionellt förknippas kalkfärg mest med gamla stenhus som de vackra medeltidshusen i Visby. Men idag har färgen blivit populär och används även inomhus på ytor som gips och tapeter. Men då rör det sig inte om ren kalkfärg på osläckt kalk, som bara kan fästa på mineraliska underlag, utan något mer bindemedel har tillsatts. Ekofärgtillverkare, som Leino och Auro, brukar blanda i kasein eller cellulosa för ökad vidhäftning – medan vissa fabrikanter använder plast.

Kalk har flera bra egenskaper som att motverka mögel, absorbera lukter, kunna ta upp och släppa ifrån sig fukt och verka antiseptiskt- därför kalkade man förr ladugårdar.  Kalkfärgsytor blir vackert levande när mineralkornen bryter ljuset och utomhus varierar kulören med väderleken. När färgen tar upp fukt blir den mörkare.

Även lerfärg ger en vacker matt yta, leran hjälper till att reglera fukthalten i rummet och verkar dessutom renande på rumsluften.

Silikatfärg är betydligt mer slitstark än kalkfärg men ger inte samma skiftningar i färgen.  Det finns fasadsilikatmålningar som hållit i 150 år utan renovering. Styrkan kommer från bindemedlet silikat, vattenglas. Keim är den största tillverkaren. En mindre mängd plast kan ingå i vissa moderna silkatfärger.

Klimatförändringarna tuffa för framtidens träfasader 

Enligt Folksams tester är det få träfärger som håller måttet. Klimatförändringen och sämre virkeskvalitet har lett till ökade problem med svartmögel och påväxt. Kanske behövs ett nytänk där bra virke, rätt utförd målning (under så torra förhållanden som möjligt) och regelbunden fasadtvätt är lika viktiga som färgen.

Plastfärgen dominerar även när det gäller utomhusmålning. Nackdelen är den dåliga miljöprofilen och att färgen bildar en tät film som kan leda till fukt och rötskador när vatten som kommit in under färgen inte kan ta sig ut igen. Inte heller Alkydoljefärg med konstharten alkyd som bindemedel är något bra alternativ. Bättre val är linoljefärg eller slamfärg – kulturhistoria på burk – som Falu Rödfärg kallar sin färg med järnockra från Falu koppargruva. Men det finns även fler tillverkare och andra kulörer, som ockragul, svart och grönt. Slamfärgen är snäll mot miljön, förutom pigment innehåller den mjöl, vatten och en skvätt linolja.

/Cathrine Bülow, Ekobyggportalen

Läs mer om tester som gjorts på plastfärg:

•  Testfakta: ”Vanlig väggfärg förorenar ditt hem” 

•  Arbetarskydd: ”Höga halter av allergiframkallande konserveringsmedel finns i nästan all vattenbaserad målarfärg”

 

Dela:
MENY