november 2017

Grupp glada människor

Det sprider sig! 1 000 sätt att påverka

4,5 miljoner engångsmuggar per år. Ja, det är något av det vi fyller vårt göteborgska sopberg med. Är det nödvändigt för vårt välstånd? Finns det andra lösningar? Hur kan vi göra skillnad?

I Tyskland har man funnit på råd. Där finns frivilliga pantsystem i flera städer. I Hamburg deltar till exempel ett dussin kaféer i systemet ”Refill it” där man kan köpa sitt kaffe i en pantmugg för cirka 15 kr. Pengarna får man tillbaka när muggen lämnas in på något av kaféerna för att diskas och återanvändas. Både i Berlin och Hamburg finns nu politiska beslut om att skapa gemensamma pantsystem för kaffemuggar.

Vad gör Sveriges tre största kafékedjor för att få ner engångsanvändningen? Beda kontaktade huvudkontoren. I likhet med de svenska butikskedjorna har kafékedjorna fortfarande mest fokus på vad engångsprodukterna är gjorda av: miljömärkt papper och bioplast. Ingen har planer på att skippa engångsmuggar, men alla tre kedjorna säljer flergångsmuggar och två av dem ger rabatt på dryck i flergångs. Wayne´s Coffee tror dock att pantmuggar kommer inom några år.

Igår fick jag reda på att Göteborgs Stad har beviljat medel för att utveckla och testa system för att servera mat och dryck utan engångsmaterial på Kulturkalaset nästa år. Senare ska det spridas till andra kommunala och privata verksamheter.

Goda exempel är ett sätt att påverka

Visa att det är möjligt genom att peka på någon som faktiskt gjort det. Eller att själv skapa det goda exemplet. Så gjorde Sekelbo, det kommunala äldreboendet i Kortedala som genomförde 40 åtgärder. De minskade matsvinnet, bytte ut engångsartiklar mot flergångsprodukter och minskade avfallet med 4,5 ton per år, klimatpåverkan med 10 ton koldioxidekvivalenter per år och sina kostnader med 140 000 kr per år. Nu ska alla Göteborgs Stads 55 äldreboenden följa efter och göra samma sak. Tillsammans ska de minska klimatpåverkan med över 800 ton CO2e. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen vill också hänga på och kommuner i övriga Sverige är jätteintresserade av vad som händer i Göteborg.

Allt börjar någonstans och det finns tusen sätt att påverka och göra skillnad. Men ibland är det tungt att göra allt själv. Det blir roligare om man är fler. Och vissa beslut behöver vi verkligen vara många för att påverka.

På Facebook finns flera grupper som delar avfallsminskningstips till individen, till exempel Plastbanta och Minimeringsmästarna. Men vilka grupper arbetar aktivt med att påverka besluten högre upp för minskade avfallsmängder? Beda har kollat med miljöorganisationerna.

Naturskyddsföreningen har projekt för att öka återanvändningen av textil, miljömärker secondhand-affärer, påverkar politiker och företag och jobbar med kommunikationskampanjer gentemot medborgarna. De rekommenderar alla som vill bidra att ta kontakt med sin lokala krets.

Jordens Vänner arbetar med att lyfta problematiken med ett ekonomiskt system som är baserat på evig tillväxt vilket genererar avfall och mot de internationella handelsavtalen CETA och TTIP som kan komma att försvaga miljölagstiftning och människors inflytande. Arbetssättet är kampanjer riktade mot beslutsfattare, folkbildning och aktioner för att skapa opinion. Medlemmar kan till exempel gå med i föreningens arbetsgrupp mot handelsavtalen. De som vill engagera sig i avfallsfrågor i Göteborg uppmuntras att engagera sig i lokalgruppen Jordens Vänner Göteborg.

Fältbiologerna jobbar just nu inte specifikt med avfallsfrågor, men den som är mellan 6 och 25 år och vill engagera sig i frågan är välkommen som medlem. Greenpeace arbetar inte heller med avfallsfrågan, men har tidigare varit engagerade mot sopförbränning och import av sopor för förbränning.

Zero Waste Europe är en rörelse för att eliminiera avfall i samhället och stöder lokalgrupper i EU-länder samt påverkar EU och andra beslutsfattande organ. Det finns ingen nationell organisation i Sverige men vill man bilda en så är det säkert välkommet liksom grupper i olika städer. På nätet pågår mycket aktivitet under namnet Zero Waste, mest i form av enskilda personer som delar erfarenheter av att minska sitt avfall.

Beda är ingen anhängare av slitna citat, men det ligger något i det Martin Luther King sa om att det är de goda människornas tystnad som är problemet. Så du som vill förändring, vad är ditt sätt att påverka?

/Karin Nielsen, alias Beda, kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:

Förläng livet på din elektronik

I Sverige lämnar varje person in 16 kilo elektroniskt avfall per år. – Det är bra att vi återvinner avfallet, men det vore ännu bättre om vi kunde få våra elektroniska prylar att leva längre, säger Åsa Stenmarck, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Enligt Naturvårdsverket omger vi oss med 160 kilo elektronik varje dag. För varje år ökar också mängden i våra hem och på våra arbetsplatser med fyra kilo. Därtill kommer den elektronik som inte används längre – som din gamla mobiltelefon som du sparade ’utifall att’ i byrålådan.

Så vad är problemet? Är det inte bra att vi kan göra nyttiga smoothies med blendern? Att vi snabbt kan värma upp fryst mat i mikron och samtidigt se på nyheterna på den bärbara datorn? – Problemet är att elektronikproduktionen är så miljöbelastande, säger Åsa Stenmarck, en av forskarna bakom rapporten ”Produkters totala avfall”. För att tillverka en mobil som väger 169 gram krävs 86 kilo material. Dessutom är elektroniska produkter komplexa. De innehåller många olika sorters ämnen, vilket gör dem svåra att återvinna i sin helhet. Därför har vi listat tips på hur du kan förlänga livet på din dator och mobil:

HÅLL RENT OCH TORRT

Vätska, fukt och damm är skadligt för elektronik.

– Torka av datorn och mobilen regelbundet. Damm är en stor anledning till att elektronik blir dålig.
– Stäng locket på bärbara datorer när de inte används.Håll vätska och mat borta från IT-utrustningen.

HANTERA VARSAMT

– Skydda bärbar dator och surfplatta från skador och stötar med en väska eller ett fodral.
– Skydda mobiltelefonen med ett bra skal (med gummikant som går upp över skärmen) och skyddsfilm över skärmen.
– Låt inte bärbar dator, surfplatta eller mobil ligga i kyla eller i värme.
– Se till att datorns fläkt inte är täckt.

STÄNG AV OCH LADDA

Det finns en gammal myt om att IT-utrustning skulle slitas av påslagning och avstängning. Det stämmer inte. Tvärtom sliter det på datorn och förkortar livslängden om den står på i onödan. Dessutom förbrukas onödig energi.

– Stäng ner program och appar som inte används.
– Använd strömsparläge och viloläge på den bärbara datorn och reglera skärmens ljusstyrka.
– Stäng av utrustningen när du inte använder den.
– Ladda batteriet ofta. Det tål bara ett visst antal urladdningar.

RENSA OCH UPPGRADERA

– Rensa regelbundet bort filer, mappar och appar som du inte behöver. De drar onödig ström och gör att datorn eller telefonen arbetar långsammare.

Detta är en del av ett reportage från tidningen Kretslopp. Text: Ulrika Naezer, bild: Johanna Montell

Dela:
Beda köper äpplen i butik

Det är du som är efterfrågan

Gratis plastpåsar för frukt och grönt. Plastkassar som är billigare än flergångskassar. Varor förpackade i lager på lager som kunden inte kan välja bort. Ja, det finns lite kvar att göra för våra dagligvarukedjor om konsumenten ska få en möjlighet att minska sitt avfallsberg. En dryg tredjedel av hushållsavfallet består ju faktiskt av förpackningar.

Efter en runda i de tre stora dagligvarukedjornas butiker i Göteborg hör Beda av sig till de nationella huvudkontoren för Ica, Coop och Axfood. Kan de plocka bort plastkassar och plastpåsar? Eller åtminstone ta mer betalt för dem än flergångspåsar? Vad gör de för att minska överförpackningen? Kan de öka lösviktsförsäljningen och införa stålkossor? För den som inte vet är en stålkossa en automat där man kan fylla på mjölk i egen flaska. I Skövde har till exempel Coop Extra, Coop Forum och Ica Maxi infört stålkossa där kunderna kan köpa mjölk från en lokal bonde utan att skapa förpackningsavfall.

Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij tycker också att det kan vara värt att prova stålkossa i vissa av deras butiker. Coop och Axfood ser dock risker med att ökad lösviktsförsäljning kan leda till ökat matsvinn. Coop menar att efterfrågan på mjölk i stålkossa är låg hos kunderna, vilket gör att det är svårt att i dagsläget rulla ut det i en större skala. Axfood menar att utvecklingen går mot mer lösvikt. Ica hävdar att man tar kliv i den riktningen och lyfter förutom några stålkossor att man gått över till lasermärkning av ekologisk frukt och grönt vilket gör att den kan säljas i lösvikt. Det finns dock inget centralt beslut hos Ica om att avveckla plastpåsarna som lösviktsfrukten köps i. Men de fristående Ica-handlarna beslutar själva om sortiment och prissättning. Ica Kvantum i Gislaved har till exempel helt slutat med plastkassar. Sprid ordet säger Beda!

Både Coop- och Axfoodkoncernerna har börjat titta på alternativ till engångspåsarna för frukt och grönt. Bedas lokala Ica i Majorna sa sig på stående fot vilja kolla upp om de kan ta in ekologiska tygpåsar för lösviktsfrukt och grönt. Ica Kanonen ska också höja priset på plastkassarna till 15 kr! Ett lovvärt initiativ.

Coop har sänkt priset på flergångskassar. Axfood har höjt priset på plastbärkassar och infört pant på plastkassar till återvinning i vissa butiker. Annars pratar kedjorna mycket om att ändra material i kassar och påsar. Att skifta till mer papper och plast av förnybar råvara. Bättre, säger Beda, men för att minska avfallet och minimera miljöpåverkan så är det bäst med flergångspåsar – och kassar. Bort med engångs- och korttidsanvändning och in med kassar, påsar och prylar som kan användas länge. Träd till papperskassar måste avverkas, pappret produceras, sockerrör och majs till bioplast måste odlas. Den största miljöpåverkan i en produkts liv sker vid tillverkningen och utvinningen av råvaror. Därför är det bäst att minska förbrukningen och förebygga att avfall uppstår. I en värld där många inte har mat för dagen är det dessutom klokare att använda livsmedelsgrödor till just mat än till engångsplastpåsar.

På frågan om Ica, Coop och Axfood kan minska intaget av överförpackade varor är svaret att det jobbar de ständigt med, men att mycket redan är gjort. Håller du med? Om inte kontakta: louise.konig@coop.se, asa.domeij@axfood.se och maria.smith@ica.se.

Sammanfattningsvis tycker Beda att frågorna är heta hos handeln. Det finns en insikt om att de måste göra någonting. Frågan är bara vad. Här kommer du och jag in. Det är vi som är efterfrågan. Vill vi ha mindre förpackningar och engångspåsar? Vill vi ha mer lösvikt och stålkossor? Då måste vi fråga efter det. Handeln rör på sig nu, det är vi som måste se till att den rör sig i rätt riktning. Prata med din butik, hör av dig till huvudkontoret, gå med i en organisation som trycker på – makten är din!

/Karin Nielsen, alias Beda, Göteborgs Stad kretslopp och vatten

Foto: Johanna Montell

Dela:

Stoppa inte huvudet i påsen – använd din röst för att påverka

Hej! Beda här, Avfallsfria Adas kompis. På bilden ser ni Göteborgs avfallsberg, 220 000 ton hushållsavfall som produceras i Göteborg varje år. Lägger vi det på Ullevi blir berget 170 meter högt. Den genomsnittlige göteborgaren står för 400 kg av berget. Politikerna i Göteborgs kommunfullmäktige har beslutat att avfallet per göteborgare ska minska med minst 30 procent per göteborgare, jämfört med 2010. En avfallsbantning på 100 kg per person från idag! Klarar vi det?

 

Beda lever visserligen avfallssnålt och slänger långt under 400 kg sopor, men det räcker inte. För att minska avfallet så mycket som krävs för att klara klimatet och miljön behövs mer än en handfull superengagerade –det blir lätt att leva hållbart för den breda massan. Det är här du kan göra din viktigaste insats! Det bästa du kan göra är att påverka så det skapas förutsättningar för den breda massan att leva hållbart.

Och det är inte så svårt som man kan tro. Fem telefonsamtal är en folkstorm brukar det heta. När det kommer till kritan är det inte så många som brukar höra av sig till politiker, prata med butiksägare och ställa krav på företag. En liten insats kan du göra mer skillnad än du tror. Ta till exempel problemet med plast i haven. Om vi inte gör något kan det komma att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Vi svenskar använder 1,3 miljarder plastpåsar varje år. Undersökningar visar att 90 procent av alla plastpåsar bara används en enda gång! Enligt EUs plastpåsdirektiv ska användningen av plastpåsar i EU minska från cirka 198 påsar per person och år till 90 påsar år 2019 och 40 påsar år 2025.

Men den svenska tillämpningen av EUs plastpåsdirektiv blev bara ett krav på att de som tillhandahåller plastbärkassar är skyldiga att informera om kassarnas miljöpåverkan, medan andra länder gått längre. Flera svenska butikskedjor har ändå frivilligt börjat ta betalt för påsarna vilket halverat användningen i dessa butiker. Två av tre svenskar är positiva till ett förbud mot engångsartiklar av plast enligt en färsk opinionsundersökning beställd av WWF. Så, varför inte följa länder som Costa Rica, Kenya, Rwanda, Bangladesh, Frankrike och Sydafrika och införa styrmedel som begränsar plasten på riktigt?

Beda kontaktade miljöministern på miljödepartementet och ställde frågan: När kommer det svenska plastförbudet (kassar, påsar och övrigt engångsmaterial) eller lagen om obligatorisk avgift på alla påsar? Miljöministerns kansli ger svar om pengar fördelade till strandstädning, rening av mikroplaster i dagvatten och liknande. Men det är end of pipe-lösningar som inte angriper källan till problemet. Vad görs åt orsakerna? Regeringskansliet hänvisar till två utredningar: en om att föreslå åtgärder och styrmedel för att minska de negativa miljöeffekterna från plast (direktiv 2017:60). Utredare är Åsa Stenmarck på IVL, asa.stenmarck@ivl.se och utredningen ska vara klar 31 december 2017. Naturvårdsverket, registrator@naturvardsverket.se, och Havs- och vattenmyndigheten, havochvatten@havochvatten.se, har också fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska nedskräpningen av plastavfall. Bland annat ska man se över om det är lämpligt med nya pantsystem utöver de för flaskor och burkar som finns idag. Uppdraget ska redovisas senast 1 augusti 2019.

Hör av dig till utredarna, lämna dina förslag och säg din mening. Vem som helst kan också lämna remissvar på utredningarna när de är färdiga.

Använd din röst – den är viktig!
Karin Nielsen, alias Beda

Dela:

Gratisbutiken i Kortedala – en mötesplats för alla!

Bra för grannsämjan, ökad trygghet i området, en kravlös vardagskontakt och en möjlighet att ta vara på våra resurser genom återbruk. Det är några av vinsterna som initiativtagarna till Gratisbutiken i Kortedala lyfter fram.

Det är en mörk och regnig torsdagskväll i november, men inne i Gratisbutiken i Kortedala råder full aktivitet. Jag och min dotter Sofia anländer med två kassar med leksaker, böcker och kläder och en kasse med bröd från ett bageri i Lerum. Besökarna är många och i alla åldrar. En av de två volontärerna som ansvarar för att hålla butiken öppen denna kväll berättar att några av besökarna har köat utanför en halvtimme innan öppning.

Gratisbutiken i Kortedala invigdes den 31 augusti i år och har sedan dess haft öppet två kvällar i veckan (tisdagar och torsdagar kl 18-20). Efter nyår vill man testa att även ha öppet dagtid på söndagar för att locka fler äldre till butiken. Alla är välkomna in för att titta och kanske hitta något som saknas hemma. Det kan till exempel vara ett par skor, sängkläder, en pocketbok eller några serietidningar, tallrikar och leksaker. Allt är GRATIS! Enligt en av volontärerna tar de flesta besökarna med sig 5-15 saker hem. Alla är även välkomna att skänka hela och rena kläder och saker som de inte längre använder eller behöver. På väggen sitter en anslagstavla att annonsera på, om någon vill bli av med större möbler eller liknande som inte får plats i butiken.

I dagsläget finns ingen begränsning i antal saker som besökarna får lämna eller ta med sig. Under några kalla veckor i oktober gjorde man emellertid ett undantag – max ett varmt ytterplagg per person, så att de skulle räcka till alla.

Gratisbutiken i Kortedala är ett samarbete mellan Bostadsbolaget, föreningen Nysta och Grannsamverkansgruppen. Bostadsbolaget står för gratis lokal och kaffe och övriga med att ta emot kläder och prylar, hålla ordning i butiken och hålla den öppen. Den lokala torghandlaren bidrar med frukt och ett bageri i Lerum erbjuder gratis bröd, som annars hade slängts, efter dagens försäljning.

Butiken är inte stor, men rymmer ändå en hel del saker. För att kunna ta emot mer än vad som ryms i stunden har Bostadsbolaget även bidragit med ett närliggande förrådsutrymme. Där förvaras bland annat kläder och leksaker som passar bättre att ta fram en annan säsong.

Leksakerna, kläderna och cykelhjälmen som jag och Sofia har med oss hinner knappt läggas upp på byteshyllorna innan barn och föräldrar hittar dem. Själva går vi glada därifrån med en skön känsla i magen och en kasse med pocketböcker, sängkläder, Bamse-tidningar och två fina skjortor.

Vill du besöka butiken eller följa vad som händer?

Adress: Tusenårsgatan 17, Kortedala
Facebook: Gratisbutiken i Kortedala, Instagram: @freeshop_kortedala.
Här hittar du fler gratisbutiker: smartakartan.se

Vill du starta en gratisbutik eller ett bytesrum där du bor?

Läs mer i broschyrerna: Hur du startar och driver ett bytesrum och Förebyggande av avfall i flerbostadshus – praktiska tips och goda exempel.


Tre snabba tips från Gratisbutiken i Kortedala:

– Prata med ditt bostadsbolag för att se om det finns någon ledig gratislokal samt ett förrådsutrymme.
– Gå ihop med några andra intresserade.
– Sprid budskapet! Sätt upp lappar på torget, i trappuppgångar osv.

 

 Text: Nina Wolf, processledare Cirkulära Göteborg, Göteborgs Stad

Dela:
MENY