september 2017

Mobiltelefon med symboler för transport

Kombinerad mobilitet ska göra vardagen enklare

För många är kollektivtrafiken det bästa valet för nästan alla vardagens resor, men inte riktigt alla. Antingen är det barn som behöver skjuts till fotbollsturneringar och grovsopor som ska köras till tippen eller så är det helgernas storhandlingar som kan vara svåra att utföra med buss eller spårvagn.

Vardagsutmaningar som dessa leder till att folk köper dyra bilar som de egentligen inte behöver speciellt ofta. Och när du väl har en bil – ja då är det både ganska billigt och bekvämt att använda den istället för att ta cykeln till tågstationen. Det här vill vi motverka. Vi vill minska behovet av att äga bil genom att göra det enklare att komplettera kollektivtrafiken med andra typer av transporttjänster.

Vi kallar det kombinerad mobilitet. Internationellt kallas det ofta Mobility as a Service (MaaS). Grunden är dock densamma – att med kollektivtrafiken som ryggrad kombinera en flora av transporttjänster för att därigenom kunna skapa individanpassade erbjudanden som bättre möter användares faktiska transportbehov.

I Västra Götaland har utvecklingen av kombinerad mobilitet pågått länge. Under 2014 testade 70 hushåll i Göteborg en tjänst som hette UbiGo. Genom tjänsten köpte hushållen månadspaket av kollektivtrafik, samåkning, biluthyrning, taxi och cykelpool som de sedan fick tillgång till via en och samma app. Resultatet var positivt. Testanvändarna gillade tjänsten eftersom den gjorde vardagen enklare, och i genomsnitt körde de mindre bil – bra både för användarna och för samhället alltså.

Sedan dess har Västra Götalandsregionen och Västtrafik fortsatt att arbeta för att den här typen av tjänster ska kunna lanseras. Just nu samarbetar Västtrafik med bland annat Samtrafiken i ett projekt som heter Swedish Mobility Program. Ett av målen i projektet är att från och med 2018 göra det möjligt för andra företag att sälja Västtrafikbiljetter digitalt. Förhoppningen att det ska leda till att företag utvecklar och lanserar kombinerade mobilitetstjänster i Västra Götaland. Några exempel på företag som jobbar med sådana tjänster, förutom UbiGo, är MaaS Global, Tuup och Mobilleo. Men Västtrafiks plan är inte att styra exakt vilka kombinerade mobilitetstjänster som lanseras, utan snarare att möjliggöra att en palett av tjänster etableras som sammantaget bidrar till ett mer hållbart resande i Västra Götaland.

Det är inte bara i Västra Götaland som kombinerad mobilitet är på agendan. Det är ett hett ämne både nationellt och internationellt. I Sverige har en expertgrupp kopplad till Näringsdepartementet utvecklat en färdplan för kombinerad mobilitet i Sverige och på EU-nivå har en rad myndigheter och företag organiserat sig i en MaaS-allians med syfte att främja utvecklingen. Den senare föreslår att kombinerade mobilitetstjänster har potential att snart vara bekvämare, hållbarare och billigare jämfört med privatägda bilar och förutspår därför att de kommer att ersätta bilar i sådan takt att marknaden för kombinerad mobilitet är över tusen miljarder euro år 2030. Låt oss hoppas att åtminstone en bråkdel av den visionen är sann och att vi snart ser de första effekterna här på Västkusten.

/ Göran Smith, Regionutvecklare på Västra Götalandsregionens avdelning för kollektivtrafik och infrastruktur

Dela:
Cyklar i allé

Transportsystemet är i stort behov av förändring – om vi ska göra det hållbart

Omställningen från oljeberoende till fossilfria energikällor behöver gå fort. Urbaniseringen innebär att allt fler rörelser av människor och gods sker i städer, samtidigt som bostäder, arbetsplatser och andra urbana funktioner konkurrerar om samma ytor. Luftutsläpp och buller från trafik leder till allvarliga hälsoeffekter och fortfarande förolyckas människor i trafiken.

Samtidigt finns det väldigt positiva tekniska utvecklingsströmmar. Elektrifieringen leder till betydligt effektivare energianvändning och till att luftutsläpp inte längre sker i gaturummen. Elfordon är väldigt mycket tystare än andra fordon i hastigheter under 40 kilometer i timmen. Digitaliseringen innebär att vi kan nyttja fordon bättre och effektivisera styrningen av trafik. Automatiseringen gör fordonen säkrare vilket minskar antalet olyckor samtidigt som nya möjligheter öppnas för drift och effektivt underhåll.

Det finns helt enkelt stora möjligheter att lösa en del av problemen med hjälp av ny teknik. Samtidigt är det ruskigt svårt att få genomslag för ny teknik. Av Sveriges cirka 4,7 miljoner bilar var bara cirka 7 500 helt eldrivna år 2016, för att ta ett exempel. (Enligt siffror för 2016 från elbilsstatistik.se)

Varför tar det sådan otrolig tid innan förändringar genomsyrar transportsystemet? Jag har funderat rätt länge på det och fick lite hjälp på tanketraven av att läsa en artikel av holländske forskaren Frank Geels. Han beskriver samhället som bestående av olika ”socio-tekniska system”. Om vi ska byta ut en fundamental teknik, till exempel dieselmotorn, så är det inte bara själva motorn som behöver bytas utan samtidigt väldigt många andra faktorer. Laddinfrastruktur behöver komma på plats. Ingenjörsutbildningar behöver ändra inriktning. Chaufförer behöver våga välja nytt. Produktionslinor och affärsmodeller förändras. Mekaniker utbildas till elektriker. Ideal och images förflyttas. För att en systemförändring ska kunna ske behöver väldigt många olika individer och arbetssätt ändras. Det är svårt. Det tar tid. För det är lättare att finna farhågor än att säga ”ja” när stora komplexa system påverkas.

Ett sätt att ändå komma vidare, har vi märkt på Trafikkontoret, är att våga testa! Vi har under många år tillåtit oss att lära och testa mitt i verkligheten, tillsammans med medborgarna. För det är när vi testar som vi förstår var i det socio-tekniska systemet som de största hindren finns. Kanske är det inom lagstiftningen snarare än inom tekniken? Och när vi ser att testerna fungerar väl, så vågar vi förändra.

/Malin Andersson avdelningschef Utveckling och internationellt, Trafikkontoret Göteborg

Dela:

Dags att skörda!

Nu är det dags att ge sig ut i svampskog och fruktlundar för att skörda höstens läckerheter. Är du osäker på vilka svampar som är ätliga? Låt en svampexpert undersöka innehållet i din svampkorg! Experterna hittar du vid växthusentrén i Botaniska trädgården måndagar klockan 18-20 med start 14 augusti. Undersökningen kostar 20 kronor/korg. Genom att lära dig nya sorter kan du förhoppningsvis också utöka antalet goda matsvampar i din korg framöver.

Har du äppel- eller päronträd i din trädgård, men vet inte vilka sorter? Då är du välkommen till Stolpboden i Botaniska trädgården med fyra frukter av varje sort så får du till en kostnad av 20 kronor veta vad de heter och hur de ska tas om hand. I Stolpboden finns också en utställning med flera hundra olika sorters äpplen och päron. Utställningen har öppet från 23 september till 1 oktober klockan 12-16.

Missa inte heller Botaniska trädgårdens event Höstens skafferi den 24 september klockan 11-15. Där får du förutom ovanstående aktiviteter bland annat lära dig konservering och andra metoder för att ta hand om höstens skörd på bästa sätt. Mer information hittar du i Botaniska trädgårdens program här.

Och du vet väl om att det finns flera fruktlundar i Göteborg där du gratis kan plocka frukt för eget bruk?
Här hittar du dem.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Dela:
MENY