juni 2017

Loppmarknad med kläder

Handla kläder på loppis och second hand i sommar

Med sommaren kommer alla härliga loppisar som kan bidra till miljövinster. Inte minst ur kemikaliesynpunkt om du handlar begagnade kläder! Textilproduktion är otroligt kemikaliekrävande i alla steg och jag vill slå ett hårt slag för kläder från second hand.

Sandra Roos har skrivit sin avhandling om kläders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Om den och mycket annat om hållbar textilproduktion finns att läsa här på Mistra Future Fashions hemsida.

I en artikel i Fria Tidningar slår Sandra Roos fast att handla second hand, och att göra det framför att köpa nytt, alltid är det bästa. Hon säger också någonting annat som är värt att tänka på:

”Jag tycker att vi behöver se värdet i de kläder vi har, att de inte bara är trasor. Alla kläder är sydda för hand av någon och bakom finns det massor av människor som har stått och vävt, färgat och tryckt. Det är en väldigt komplicerad produkt, och även om det är jättebilligt finns det ett värde i plagget.”

Chemsec, Internationella kemikaliesekretariatet, med huvudkontor i Göteborg jobbar stenhårt med att påverka politiker och industrin för minskad användning av farliga kemikalier. De har tagit fram en textilguide för att hjälpa företag. I guiden som du hittar här finns tusentals miljö- och hälsofarliga kemikalier som helst ska bytas ut. En grupp är de så kallade fluorerade och perfluorerade kemikalierna, PFAS, samma kemikalier som har använts i brandbekämpningsskum och som i dag finns i många av våra dricksvattentäkter. Dessa kemikalier har egenskaper som har uppskattats av textilindustrin, som att de är vatten- och smutsavvisande, men har också visat sig ha många andra otrevliga egenskaper som att de är mycket svårnedbrytbara och bioackumulerande. Nu har många tillverkare av friluftskläder börjat ta ansvar och fasar ut dessa kemikalier ur sin produktion.

Så handla second hand och fynda kläder på loppisar i sommar istället för att köpa nya! Det är ju dessutom mycket roligare att än att gå i de stora klädkedjornas butiker. Jag kan nästan känna ett litet lätt illamående av att gå i klädbutiker numera. Det är så otroligt mycket textilier i drivor som vräks ut på marknaden.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:
Flaskor med olja

Konstiga konserveringsmedel i kosmetika

I samband med min GreenhackGBG-utmaning Kemikaliefria Karin valde jag bort alla mina dyra ansiktskrämer och ersatte dem med mandelolja. På det sättet fick jag enkelt bort ett hundratal kemikalier. Ibland har jag känt ett visst reklampåverkat sug efter att återgå till mina gamla vanor. För visst kan det låta lockande att släcka hudens törst på djupet och stärka den naturliga barriären och allt vad som kan stå.

I Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur fanns härom veckan en uppmärksammad artikel som verkligen styrker en när en börjar tvivla på sin mandelolja. Kosmetiska produkter innehåller ofta konserveringsmedel, som tillsammans med parfymämnen har visat sig vara den största orsaken till kontaktallergi. Ämnen som används som konserveringsmedel ska vara giftiga för mikroorganismer. Det innebär att ämnena också kan orsaka effekter på vår hälsa och i vår miljön.

Ämnenas inneboende egenskaper avseende hälsa är utvärderade av EU:s Vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, SCCS. Men för flera ämnen var det trettio år sedan utvärderingen gjordes. Det finns också lagstiftning som säger att cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen inte får ingå i kosmetiska produkter. Det känns ju som en mycket enkel och förnuftig tumregel att hålla sig till, eller?

Men nej, nu har ett konserveringsmedel som år 2015 klassificerades som cancerogent tillåtits stå kvar i listan över utvärderade och godkända medel under ”viss” påverkan från kosmetikatillverkare verkar det som. Hårresande, hur gick det till? Läs artikeln i Sveriges Natur och känn ilskan växa.

När vi ändå är inne på ämnet konserveringsmedel så är det också så att miljöegenskaper inte vägs in i samband med att konserveringsmedel tillåts. Detta har fått Kemikalieinspektionen att titta närmare i bilagan över tillåtna medel. Då visar det sig som sagt att vissa medel inte har omprövats sedan de togs upp år 1986. Det innebär att det finns konserveringsmedel som innehåller kvicksilver på listan. Det känns ju inte så fräscht.

Jag känner mig återigen otroligt nöjd över min mandelolja med en enda ingrediens; mandelolja. Så tipset är rensa i badrumsskåpet, och använd så få ingredienser som möjligt. Och varför inte röra ihop din egen deo? Det fungerar utmärkt bra.

Recept på hemmagjord deodorant:

1 msk kokosolja
1 msk bikarbonat
1 msk majsstärkelse eller potatismjöl
Eventuellt någon droppe eterisk olja, till exempel lavendel (var försiktig med mängden om du har känslig hud.)
Häll upp i en liten burk med lock och låt stelna.

/ Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:

Äter du ekologisk mat i midsommar?

Nu är det snart dags för midsommar och tid att samla vänner och familj till bords. Visst är det härligt att äta all denna goda sommarmat, men tänker du på att välja ekologiskt?

Ekologiskt innebär att det inte används några skadliga kemikalier i produktionen av mat vilket är bättre för oss människor, djur och natur. På en ekologisk gård ökar den biologiska mångfalden genom att djur och natur trivs bättre i en giftfri miljö. Det bidrar till att öka de naturliga processerna som pollinering och förbättring av näringsupptag för växter. Djuren mår även bättre av att få vara ute på gården istället för att vara inomhus.

Även vi människor mår bättre av ekologisk mat då vi inte får i oss gift i maten som kan påverka vår kropp negativt. Bekämpningsmedel riskerar också att spridas i vattendrag vilket kan påverka vårt dricksvatten. Om det skulle ske en förgiftning av vårt dricksvatten skulle det vara en dyr process att åtgärda. På Gotland kostade det 35 miljoner kronor att rena deras dricksvatten efter att ha drabbats av gifter i vattnet.

Kanske tycker du att det är svårt att byta ut all mat till ekologiskt på en gång? Här kommer mina tips på tre viktiga varor att börja med i midsommar:

#1 Potatis

I Sverige är potatisen en av de grödor som besprutas allra mest. Den vanliga potatissorten King Edward är en av de mest besprutade sorterna. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Potatis och bekämpningsmedel från 2008 besprutas den konventionella potatisen 7,5 gånger under en växtsäsong. Anledningen är att förebygga att potatisen drabbas av svampangrepp, ogräs eller skadeinsekter. Kemikaliebesprutningar är skadliga för bin och andra pollinerande insekter. Detta påverkar i sin tur oss människor eftersom att vi är beroende av dessa insekter för att växter och grödor ska växa och för att vi ska få mat på bordet. Vid odling av ekologisk potatis används inget skadligt kemiskt bekämpningsmedel.

#2 Jordgubbar

Jordgubbar är också en av de grödor som besprutas allra mest med kemiskt bekämpningsmedel. Bären har lätt för att angripas av insekter, kvalster och gråmögel vilket är anledning till den kraftiga besprutningen. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Jordgubbar och bekämpningsmedel från 2008 besprutas den konventionella jordgubben 7,8 gånger under en växtsäsong vilket är ungefär lika många gånger som potatisen. Ekologiska jordgubbar kan tyvärr vara svåra att hitta, men KRAV har på sin hemsida som du hittar här sammanställt var vi kan plocka KRAV-märkta jordgubbar.

#3 Sill

Till midsommar är vi många som äter sill. Någonting som du kan tänka på när du köper sill är att köpa MSC-märkt (Marine Stewardship Council). MSC- märkt är en miljöstandard för att garantera att fisket är välskött och uthålligt. Det handlar om att minimera miljöpåverkan, effektiv förvaltning av fisket samt livskraftiga fiskbestånd. Granskningen av yrkesfisket sker av en tredje part som är oberoende i frågan. De yrkesfiskare som fått sitt bevis som MSC-märkt får även bättre betalt eftersom de fiskar på ett hållbart sätt vilket konsumenterna betalar ett högre pris för.

MSC har publicerat en Youtube-video Fisk idag, fisk imorgon där de berättar om hur fisket ser ut i världen idag och varför vi bör hantera fisket på ett mer hållbart sätt för att kunna bevara fisket för kommande generationer. Vill du veta mer om MSC kan du gå in på deras hemsida.

Ha nu en trevlig midsommar med sång, dans, vänner och såklart ekologisk midsommarmat!

/ Jenny Johnson, praktikant Miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:
Logotyp för Global Sharing Week

Dags att börja dela!

Just nu pågår Global Sharing Week. Det är en global kampanj som uppmuntrar oss att sätta fokus på den framväxande delningsekonomin. Över hela världen arrangeras olika evenemang för att spåna fram nya idéer om hur vi kan dela mera i framtiden och uppmärksamma fördelarna med delningsekonomin.

Delande har länge varit ett vanligt inslag i livet i staden. I Göteborg har vi tidigare delat på fryshus, badhus, tvättstugor och vedbodar. I takt med att vårt välstånd ökade under 1900-talet ersattes delandet så sakteliga med ägande. Många hushåll fick ett eget badkar och en egen tvättmaskin. På senare år har pendeln börja svänga tillbaka. Vi börjar se nackdelarna med att ha en massa saker och intresserar oss mer och mer för tillgång snarare än ägande. Det är viktigare att kunna rengöra utemöblerna ibland än att själv äga en högtryckstvätt. Den digitala utvecklingen har dessutom gjort det möjligt att skapa smarta plattformar som gör det enkelt och tryggt att dela på helt nya sätt.

smartakartan.se finns alla delningsaktiviteter som pågår i Göteborg samlade på ett och samma ställe. Där hittar du allt från evenemang till digitala plattformar och fysiska platser för delande. Så gör som resten av världen denna veckan – börja dela!

/Julia Runeson, planeringsledare hållbar konsumtion på Göteborgs Stad.

Dela:
Språkfikagrupp

Integrationscentrum – mötesplats för nya och gamla svenskar

Högt upp på agendan för en mer hållbar stadsutveckling står fler mötesplatser där människor kan träffas och skapa relationer med varandra.

– Om man vill förebygga utanförskap, då måste man bygga sociala relationer, konstaterar Joakim Palme, ordförande i Delegationen för migrationsstudier, Delmi.

Delmis genomgång av de åtgärder som gjorts för integration de senaste 16 åren (Integrationspolitik och arbetsmarknad, 2015) visar på det som många av oss som arbetar med integration i praktiken redan vet: Att inte ha något socialt nätverk är en av de främsta anledningarna till att utrikes födda klarar sig sämre på arbetsmarknaden. Möten som skapar relationer är viktigt för arbetsmarknaden, men också för människors välbefinnande och möjligheter till ett gott liv.

Tusentals knyter vänskapsband

Integrationscentrum i Göteborg sker varje vecka hundratals möten mellan nya och gamla svenskar. Hit kommer personer som fått uppehållstillstånd för att läsa samhällsorientering och lära sig om svenska samhället. Här kan de också få individuellt praktiskt stöd i olika frågor på informationskontoret på olika språk. I Vägvisareprogrammet kan de få en mentor och stöd att sätta upp långsiktigt hållbara mål för sin försörjning.

Dessutom har tusentals nya och gamla svenskar träffat varandra tack vare Flyktingguide/Språkvän. Med lite hjälp av kommunala tjänstepersoner möts människor som kanske inte skulle mötas annars och knyter vänskapsband. Hittills har nästan 6 000 hushåll matchats med varandra.

– I praktiken är det ännu fler personer då en del är familjer och andra träffas i våra gruppaktiviteter och studiecirklar, berättar samordnare Lahdo Bulun. Vi har bland annat språkfika-,  museum- och utflyktsgrupper. De kan prata med varandra om det mesta.

–  Som om de var mina systrar, beskriver Abdessadek Es-Sahli sina nya vänner Mette, Ann och Ulvie i språkfikagruppen som han träffar nästan varje vecka sedan i höstas. Ulvie Shakir håller med.

– Verkligen. Jag kan fråga mina nya kamrater om saker som jag aldrig hade fått svar på annars.

Ann Åkerberg anmälde sig till Flyktingguide/Språkvän för ungefär ett år sedan.

– Orsaken var mitt engagemang i flyktingfrågan och att jag ville motverka främlingsfientlighet och rasism. Efter ett halvår kallades jag till ett möte och så bildades gruppen, säger Ann.

Intresset har aldrig varit så stort

Lahdo Bulun har arbetat med att utveckla verksamheten sedan starten i Angered 2003. Under tiden har den inspirerat många andra till liknande insatser runtom i Sverige.

Han konstaterar med glädje att intresset aldrig varit så stort som nu för att engagera sig i det inkluderingsarbete som är så viktigt för den sociala integrationen.

Hösten 2015 var engagemanget och viljan att hjälpa till i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget som störst. 2 000 ”gamla” svenskar anmälde sig och blev för första gången sedan starten fler än ”nya” svenskar.

– Alla är välkomna att anmäla sig till oss, säger Lahdo Bulun. Integration börjar där människor möts. Det ska vara enkelt att mötas socialt och skapa kontakter som man kan växa i tillsammans. Inkludering sker genom personliga kontakter. Varje möte är unikt. Inget möte är för litet för att göra skillnad.

/ Cajsa Malmström och Johan Bergsten, Integrationscentrum
Foto: Johan Bergsten

Läs mer om Integrationscentrum här.
Här kan du anmäla dig till Integrationscentrums nyhetsbrev.
Mer information om Flyktingguide/Språkvän hittar här.

Dela:
MENY