maj 2017

Yesha och Ridhima lagar mat.

Hela världens smaker får plats i Göteborgs matinkubator

– Samosas, autentisk mexikansk kryddning, fantasirika tårtor, grillad fisk med en hemlig röd sås från Elfenbenskusten. Allt detta tillagas av personer som idag saknar en egen restaurangverksamhet. En av de tankar vi har är att dessa personer inte behöver driva en helt egen verksamhet. Kanske kan vi skapa en lösning som hjälper dem att dela på resurser och driva någonting ihop?

Exemplen är många när Jasmine Soufi, delprojektledare för kvinnors företagande och matinkubatorn på Hisingen i EU-projektet One Stop Future Shop, berättar om deltagare i inkubatorn. Matinkubatorn startade 2016 och erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning och stöttning till den som vill utveckla idéer inom mat, främst på Hisingen.

– För den som är intresserad av matproduktion i olika former är utmaningen oftast att få tillgång till ett tillagningskök som man får lov att laga och sälja mat från. Vi löser det genom att erbjuda ett tillagningskök kostnadsfritt som flera aktörer delar på. En av de stora fördelarna med detta är att resurserna används av fler och att de också kan gå samman och hjälpa varandra.

Planerna på en matinkubator har utvecklats under flera år och tanken är att fler ska ges möjlighet att kunna utveckla sina matidéer. Särskilt fokus läggs på kvinnor som är längre ifrån arbetsmarknaden, men också unga och utrikesfödda entreprenörer. Matinkubatorn i One Stop Future Shop ska bidra till en hållbar utveckling och till att fler ska komma i självförsörjning.

– Nu tittar vi mycket på hur detta kan vidareutvecklas och komma fler till nytta, för att skapa fler hållbara verksamheter så att fler kan försörja sig på sina matidéer. Det finns redan många som har kunder, en marknad, men kanske inte kan skala upp sin verksamhet och skapa sig en stabil inkomst. Någonting jag därför är nyfiken på är hur delningsekonomin kan utvecklas ännu mer. Jag vill att matinkubatorn ska leda till nya affärsmodeller för företagare som lagar mat och skapar matupplevelser, avslutar Jasmine Soufi.

/Jennie Olsson, kommunikatör One Stop Future Shop
Foto: Jennie Olsson

Intresserad av matinkubatorn på Hisingen?
Har du en matidé som du vill utveckla? Matinkubatorn vill gärna komma i kontakt med fler! Det finns plats för nya deltagare, gärna från ännu fler länder. Bland annat får deltagarna kostnadsfri företagsrådgivning, tillgång till ett tillagningskök och stöd för att utveckla sin idé och delta i inkubatorns nätverk inom mat. Om du vill veta mer kontakta gärna Jasmine Soufi: jasmine.soufi@vh.goteborg.se

One Stop Future Shop
EU-projektet One Stop Future Shop har kontor på Vårväderstorget och ger företagsrådgivning åt alla som vill, med fokus på Hisingen. EU-projektet drivs av Göteborgs Stad tillsammans med Business Region Göteborg, Röda Korset och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship.

Dela:
Utdelning av priset Årets Granatäpple 2017

Göteborgs Stad fick priset Årets Granatäpple

Taggar: ,

Vad betyder mat egentligen? Är det mer än bara smak och doft? Och varifrån kommer egentligen bananen och mjölken som våra barn får till mellanmål i förskolan? Betyder det någonting? Det tycker vi!

Helt nyligen tilldelades Göteborgs Stad ett fint pris. Kost & Näring har beslutat att tilldela Göteborgs Stad Årets Granatäpple 2017 med motiveringen:

”För att ha insett måltidskompetensens avgörande betydelse för matglädje, välbefinnande och folkhälsa. Genom nära samverkan och utbyte – från stadsdelsnivå hela vägen till kommun och inte minst region – är ni ett sant måltidsföredöme. Bland Sveriges storstadskommuner lyser Göteborgs Stads stjärna i särklass klarast på måltidshimlen.”

De här fina orden gör att man verkligen känner att det arbete som vi gör inom stadens offentliga måltider har effekt! Jag heter Anna Rombin Sundbäck och är områdeschef i stadsdelen Centrum och sitter med i samordningsgruppen Måltid Göteborg. Det är fantastiskt roligt att alla som arbetar med att dagligen servera bra och god mat på stadens förskolor och skolor, i vården och i äldreomsorgen nu uppmärksammas och belönas. I Göteborgs Stad är det cirka 1250 personer som på något sätt är involverade i stadens måltidsorganisationer. Det finns ungefär 600 kök i staden och vi producerar 19 miljoner måltider varje år. Lätt svindlande siffror!

Allt som rör måltider

I varje stadsdel i Göteborg finns det en måltidsorganisation som nu funnits i tio år. Gruppen heter Samordningsgrupp Måltid Göteborg och består av de tio stadsdelarna, utbildningsförvaltningen och social resursförvaltning. Vi arbetar med kompetensutbildning inom olika områden, och med gymnasieskolor och vuxenutbildningsförvaltningen för att folk ska söka till kockutbildningar. Och sedan vill vi såklart att eleven ska välja att arbeta med oss inom offentliga måltider. Vi pratar även om miljöfrågor, omvärldsbevakning och vikten av en bra upphandling.

Viktiga miljömåltider

I många år har vi arbetat efter det nationella målet att 2010 ska 25 procent av det som serveras vara en miljömåltid inom våra verksamheter. Och vad är då en miljömåltid? Måltiden ska vara säsongsanpassad och baserad på miljömärkta råvaror. Och den ska bestå av en stor andel vegetabilier, inte innehålla utrotningshotad fisk samt ta hänsyn till etiska aspekter.

Den 1 januari 2014 infördes en vegetarisk dag i veckan inom förskola och skola. Dessutom infördes ett beslut att allt kött som serverades inom offentliga måltider ska vara ekologiskt. Alla kötträtter finns inte som ekologiska, men så fort det kommer ett ekologiskt alternativ fasas det konventionella  livsmedlet ut.

Målet till 2018 var att andelen miljömåltider skulle vara 40 procent. Redan under 2016 hade vi inom stadens offentliga måltider 48 procent miljömåltider. Så vi har verkligen lyckats i Göteborg! Nu satsar vi mot nya mål inför framtiden.

/Anna Rombin Sundbäck, områdeschef i stadsdelen Centrum Göteborgs Stad.

Bild: Kost & Näring

Kost & Näring är branschorganisationen för Sveriges kost- och enhetschefer inom måltid som dagligen ansvar för miljontals måltider i offentliga verksamheter runt om i landet, från förskolor till äldreboende.

Tips: Läs också om Göteborgsmodellen för mindre matsvinn i Vårt Göteborg.

 

 

Dela:
NordForsk: Agneta Hörnell, projektledare ProMeal

Skolmat kan minska socioekonomiska skillnader

Visste du att skolmat kan bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor? Jämlikt Göteborg arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. Det kan handla om att jobba för ökad närvaro eller att alla skolor i staden har samma kvalitet på utrustning. Men även måltiden är faktiskt en viktig del i lärandet för att nå godkända betyg. Strategigruppen inom Måltid Göteborg arbetar med frågan genom allt från gratis frukost till matråd.

Måltiden är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Inte minst i skolan. Måltid i Göteborg – som utgår från Jämlikt Göteborg – arbetar med inventering, dokumentation och att sprida goda exempel. I fjol gjorde man en stor workshop, och man arbetar med en rad saker som gratis skolfrukost i Angered, frukostföreläsningar i Centrum, fler lunchalternativ i Lundby.

– Och både Lundby och Centrum bjuder in vårdnadshavare till träffar med barn, föräldrar och ofta syskon. Då pratar vi om mat, näring och matsalsmiljön, till exempel ljudvolymen, och föräldrarna får smaka på skolmaten, säger Anna Rombin Sundbäck, områdeschef Intern Service i SDF Centrum.

Internationell forskning visar att måltider påverkar skolelevernas resultat: bättre mat i skolan kan leda till bland annat förbättrad koncentration, ökad närvaro och ökat välbefinnande. I förlängningen kan det bidra till att utjämna socioekonomiska skillnader. Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet, är projektledare för ProMeal – en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data som samlats in, och redan nu ser forskarna klara tendenser:

– Vi ser till exempel samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen, säger Agneta Hörnell.

Det finns mycket man kan jobba med kring skolmåltider: koppla ihop dem med undervisning, schemalägga lunchrasten som ett lärarlett pass (det har man gjort i Finland med lugnare lunchmiljö som resultat), fruktstund, separera uterast och matrast för att minska stressen i matsalen.

– Skolmaten är en väldigt outnyttjad resurs – vi lägger ju stora pengar på det. Det är väldigt bra om man vill satsa på att använda den ordentligt, säger Agneta Hörnell.

Strategigruppen i Måltid Göteborg vill framöver bland annat arbeta mer med matsalsmiljön, undersöka möjligheter till schemalagda luncher, och involvera pedagoger i måltiden.

– Skolmat handlar om så mycket mer än matönskemål. Det finns massor man kan göra! säger Anna Rombin Sundbäck.

/Johanna Westlund

Läs mer om arbetet med Jämlikt Göteborg här.
Här hittar du Jämlikt Göteborg på Facebook.

Bild: NordForsk, via Flickr.com, CC-licens CC BY 2.0

På bilden: Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet.

Dela:
ASARBOLSEM Bolivia

Kvinnors rättigheter och rättvis handel

FN:s hållbarhetsmål nummer fem handlar om att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Tyvärr är detta inte verklighet idag. Rättvis handel har dock visat sig vara en effektiv metod för att stärka kvinnor genom bland annat organisering, möjlighet till egen inkomst och inflytande över sin arbetsplats.

Organisationen Fair Trade Återförsäljarna släppte 2016 en rapport om rättvis handel och situationen för kvinnor i Bolivia, Kambodja och Kenya. Rapporten beskriver tre organisationer som är medlemmar i World Fair Trade Organisation (WFTO) och situationen för deras kvinnliga anställda. Trots att länderna ligger i olika världsdelar och skiljer sig åt på många sätt fungerar rättvis handel bra som metod för att stärka kvinnor i alla tre länder.

En av de anställda på WFTO-organisationen ASARBOLSEM i Bolivia beskriver att hon nu kan tjäna sina egna pengar och därför är mer självständig och har möjlighet att planera sin framtid. Alla producenter i ASARBOLSEM har möjlighet att jobba hemifrån vilket underlättar kvinnornas livssituation då många bär ansvaret för barn och hushåll.

På WFTO-organisationen Villageworkers i Kambodja arbetar Norm. Hon berättar att hon får vara mycket mer delaktig på sitt nuvarande arbete jämfört med när hon tidigare arbetade på en konventionell textilfabrik. Hon slipper att känna sig övervakad som hon ofta där. De anställda på Villageworkers får dessutom bättre betalt för sitt arbete vilket bland annat skapar möjlighet att ge sina barn skolgång och göra besparingar inför framtiden.

Vad är viktigast för att stärka kvinnor i länder med utbredd fattigdom?

– Att säkra kvinnors rättigheter och tillgängligheten till hälsovård, utbildning och arbete, berättar Pernilla Stamm’ler Jaliff  som är en av författarna till rapporten. Rättvis handel säkerställer att kvinnorna får rätt till arbete, utbildning, lika lön för lika arbete, medbestämmande och rättvist betalt för sitt arbete. De WFTO-producenter som granskats i rapporten visar också att när kvinnan får kontroll över sin egen ekonomi så prioriteras även barnens skolgång vilket i sin tur bidrar till hållbar utveckling.

Läs hela rapporten här

/Julia Runeson, planeringsledare hållbar konsumtion på Göteborgs Stad konsument- och medborgarservice.

Foto: Pernilla Stamm’ler Jaliff, Organisationen Fair Trade Återförsäljarna

Dela:
Mörka moln över teplantage

Rättvis handel och klimatförändringar

Klimatförändringarnas effekter märks redan av på många platser på jorden och påverkar människors odlingsmöjligheter och livssituation. Förändrade väderförhållanden gör bland annat att grödor utsätts för nya typer av sjukdomar, marker eroderar och skördar slår fel. En del av de vanligaste grödorna vi äter, som kaffe och kakao, produceras ofta av småskaliga bönder som är helt beroende av en enda gröda för sin inkomst. Detta skapar en sårbarhet mot klimatförändringarna eftersom det förändrade vädret kan slå ut hela inkomstkällan. De människor som lever på marginalen är de som blir mest utsatta.

Hur hänger då rättvis handel ihop med detta? För att människor ska kunna anpassa sig till det förändrade klimatet behövs så väl ekonomiska som materiella resurser. Etiskt märkta produkter ger producenten bättre betalt än vid konventionella produktioner. Bättre ekonomi skapar ett större handlingsutrymme och fler möjligheter för anpassning. En del etiska märkningar har dessutom skapat särskilda program för att hjälpa producenter att ställa om till ett mer diversifierat jordbruk. Genom att odla många olika typer av grödor blir inkomsten inte lika eftersatt när skörden av en typ av gröda slår fel. Pär Holmgren, meteorolog och klimatexpert menar att det finns flera kopplingar mellan rättvis handel och klimat:

─ Den tydligaste kopplingen tycker jag är att så länge som det finns fattigdom och orättvisor kvar i delar av världen kommer man där inte ha tid och energi över för att bry sig om vanliga miljöfrågor. Fattigdomsfrågorna är en central del av omställningen. Blir vi bara en kritisk massa, med tillräckligt många människor som tycker att dessa frågor är tillräckligt viktiga, så blir det till slut en ketchupeffekt och en mycket snabbare omställning.

Miljöfrågor och mänskliga rättigheter är alltså sammanflätade i varandra. När människor får sina basala behov tillgodosedda skapas ett handlingsutrymme för dem att skydda sin närmiljö och säkra sin produktion. När vi värnar miljön, genom att till exempel undvika skadliga bekämpningsmedel, skyddar vi också människan som arbetar med råvaran.

/Julia Runeson, planeringsledare hållbar konsumtion på Göteborgs Stad Konsument- och medborgarservice.

Dela:
MENY