april 2017

Azaleadalen i Slottsskogen

På spaning efter stenknäcken

För många djur är Slottsskogen en grön oas mitt i en steril öken av sten, betong, glas och asfalt. I parken finns det gott om höga och grova gamla träd av många olika slag. Även vi människor söker oss gärna undan stadens stress när vi promenerar under de mäktiga trädkronorna. Slottsskogen har ett rikt fågelliv och för den uppmärksamme stadsvandraren finns det mycket att upptäcka.

Lyssnar man noga kan man till exempel få höra ett metalliskt ljud som låter ungefär som när man hastigt slår ihop en sax. Ljudet kommer uppifrån och söker man med blicken högst upp bland grenarna kan man upptäcka källan: stenknäcken.

Stenknäcken är en mycket vacker fågel som främst kännetecknas av sin kraftiga näbb. Med näbbens hjälp knäcker den kärnor från hårda stenfrukter som till exempel körsbär, därav artens namn. Stenknäcken är egentligen inte särskilt sällsynt om man bara vet var man ska lyssna efter den. Eftersom den för det mesta håller till högt upp i lövträdens kronor är den svår att få syn på och det är oftast genom lätet den avslöjar sig. Så nästa gång du tar en avkopplande promenad i Slottsskogen – lyssna efter stenknäcken!

/Leif Lithander, biolog Göteborgs Naturhistoriska Museum

Hur stenknäcken låter kan du höra här!

Så hittar du till Slottsskogen

Foto från Azaleadalen: LonezorEget arbete. Licens CC BY-SA 3.0
Foto stenknäck: FrankDrebin. Licens CC BY-SA 3.0

Dela:
Pedagogisk odling

Lek och lärande för biologisk mångfald

I Göteborg har ett tjugotal skolor pedagogiska odlingsträdgårdar på sina skolgårdar. Det ger barnen möjlighet att lära sig odla, ta hand om växter och se hur odlandet bidrar till en bättre miljö.

På den pedagogiska odlingsträdgården får barnen odla sin egen mat. Men det planteras också fruktträd, bärbuskar och en fjärilsrabatt. Då blir även odlingsträdgården även en plats för pollinerare och andra insekter som är beroende av blomrika miljöer för sin överlevnad. Odlingarna drivs givetvis ekologiskt utan bekämpningsmedel och konstgödsel, allt för att främja den biologiska mångfalden såväl under som över jordytan.

Skolgården blir plötsligt inte bara en plats för lek på raster och lediga stunder, utan en plats för hälsa och utveckling. Utemiljön integreras naturligt i barnens lärande. I arbetet med odlingsträdgårdarna strävar vi efter att sätta barnens delaktighet i fokus och öka miljömedvetenheten hos både barn och vuxna. Att odla i staden bidrar dessutom till att påverka flera av Göteborgs Stads miljömål i en positiv riktning, bland annat Ett rikt växt- och djurliv och Giftfri miljö.

Är du nyfiken på pedagogiska odlingsträdgårdar hittar du mer information och kontaktuppgifter här.

/Ingrid Bohlin, miljöförvaltningen

Dela:

”Jag utrotar arter varje dag”

Det är lätt att förutsätta att naturen finns kvar imorgon som den gör idag. Även om jag tar bort ett träd finns det fler i skogen, som kommer växa till sig. En uppfiskad och uppäten fisk ersätts av nya fiskar. Efter att jag har tagit bort en växt i trädgården hittar jag den plötsligt överallt – försöker jag få bort lite sly kommer det vid varje avsågad liten stubbe upp, typ, fem miljarder rotskott nästa vår. Och varje upphackad kirskålsrot blir en ny moderplanta. (Det är för övrigt då jag ger efter, försöker se den lilla växten på ett annat sätt, kör den i mixern, gör kirskålspesto och försöker verkligen tycka att det är gott). Jag har svårt att föreställa mig att jag är med och utrotar arter. Men det gör jag. Varje dag.

Frisk luft, allting vi äter, dricker och det mesta av det vi konsumerar – kläder, byggnader, mediciner, tidningar – kommer från naturen. De flesta kan också skriva under på att de mår bra av att ha naturen nära; vi tycker om solnedgångar över havet och fågelsången på våren. Så långt allt gott. Men för att vi ska få allt det där behöver vi ekosystem som fungerar bra nog för att ge oss det. Och ekosystem fungerar inte utan biologisk mångfald. Ganska illa då att den biologiska mångfalden är hotad. Och inte bara lite hotad sådär i kanten. Eftersom vi inte vet hur många arter som finns på jorden vet vi inte heller hur många som dör ut, men vi vet att det är ett riktigt stort problem som vi borde oroa oss över, ett problem i samma storleksordning som klimatförändringarna.

Frågar du en människa på stan om den vill utrota en art för all framtid från jordens yta så säger hen antagligen (och förhoppningsvis!) nej. Nu är det såklart inte så det går till. Det sker när vi konsumerar varor som inte är hållbart producerade, när vi bygger och exploaterar bort oersättlig natur, skapar utsläpp av miljöskadliga ämnen och nyttjar jordens resurser ohållbart. Den goda sidan av detta är att vi kan påverka det här och nu. Genom att ställa om så att vi använder jordens resurser i samma takt som de hinner återskapas. Så att varje fisk vi tar upp från havet hinner ersättas med en ny fisk till nästa gång vi fiskar.

För fyra år sedan påbörjades arbetet med en naturvårdsstrategi för Göteborgs Stad. Det programmet, som kommer heta något nätt i stil med ”Göteborgs Stads program för biologisk mångfald och ekosystemtjänster”, ska förse Göteborgs Stad med strategier för att säkra vår tillgång på allt det naturen ger oss framöver. Det ska också se till att vi har en levande natur i Göteborg för naturens egen skull. Göteborg är väldigt långt ifrån självförsörjande – därför behöver vi också fundera över vad vi köper in så att vi inte förstör den biologiska mångfalden på andra platser och i andra delar av världen. Min och kollegornas arbetsprocess med programmet har varit lång men utvecklande för både oss och programmet. Vi har hela tiden känt oss grymt påhejade från alla möjliga håll. Snart är programmet färdigt och vi ser fram emot att staden omsätter det till verklighet, med mål om en levande och attraktiv stad för oss och framtida generationer. Jag hoppas att du vill hjälpa oss bevara den biologiska mångfalden i Göteborg. Det behövs.

/Klara Jansson, miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Foto kalhygge Sumatra: Alain Compost/WWF
Foto torsk: Erling Svensen/WWF
Foto jorden: NASA/WWF
Foto havsörn: Leif Ragnarsson/WWF
Foto jordhumla: 1st Gallery/Shutterstock/WWF

Dela:

Ett krig som förändrar allt

Jag heter Aisar Beniamin och kom till Sverige från Syrien för tre år sedan. I Syrien arbetade jag med att skydda och bevara naturresurser och bilda naturreservat.

Jag och min familj var tvungna att lämna mitt hemland på grund av kriget. Nu har kriget pågått i sex år och det är fruktansvärt. Kriget förstör så mycket. Livet för människorna. Hus och kulturarv som skadas. Kriget påverkar och hotar också naturen negativt och då tänker jag särskilt på den biologiska mångfalden. Livsmiljön för det naturliga vilda livet för växter och djur förstörs. Ekosystem och genetiska ursprung för många av de lokala särarterna av växter och djuren förloras.

Jag känner mig sorgsen när jag lyssnar och läser om det som händer i Syrien. Landet är ett av de rikaste länder på biologisk mångfald i östra och södra medelhavsområde. Innan kriget bröt ut i Syrien, visar statistiken att naturliga skogar täckte 240 000 hektar och planterade skogar 265 000 hektar.

Naturreservatet Alnforlok.

Den naturliga floran i Syrien består av mer än 3 300 växtarter. Det finns mer än 3 000 djurarter, varav 390 är olika fågelarter. Tack vare denna artrikedom har Syrien fått stor uppmärksamhet på miljöområdet och naturresurser både på nationell och internationell nivå.

Deltog redan 1992

På internationell nivå deltog Syrien redan 1992 på RIO-konferensen och 1993 undertecknades konventionen om biologisk mångfald. Dessutom har flera internationella konventioner och protokoll undertecknats, till exempel Internationell konvention för bekämpning av öken, CITIES, Cartaga protokoll, AEWA protokoll för flyttande vattenfågel och Ramsar.

På nationell nivå har syriska staten arbetat med att minska riskerna och hoten mot till exempel intensiv avverkning av skog, eldsvådor, överfiskning, ökenspridning och brist på regn och torka.

När jag arbetade med naturskydd i Syrien fanns det också svårigheter att skydda naturen. Olika anledningar till problem var brist på ekonomiska och tekniska medel, brott mot miljölagstiftningen, fattigdom, svag miljömedvetenhet och dåligt samarbete mellan myndigheterna.

För att minska påverkan på ekosystemen togs flera planer och strategier fram på kort, medel och lång sikt. Det handlar bland andra om nationella planen för att skydda miljö och nationella strategin för biologisk mångfald. Även flera miljölagar antogs för skydd av naturområde. Detta gjorde det möjligt att bevara och skydda miljön och skydda den biologiska mångfalden även för forskningssyfte.

Naturreservat Abed Azez.

Vilken framtid ska vi lämna efter oss?

Det finns mer än 32 naturreservat i hela Syrien som till exempel området som heter Abies och Cedrus. Det förklarades 1999 till naturreservat för forskningen och det är den enda skogen för arten Cedrus lianas i Syrien. Skogens yta är 1 000 hektar och inkluderar flera hotade djur som den syriska tiger och brunbjörn. Andra naturreservat är Abo Kobis, Alfornlok, Abed Azez berg och Om Altoyor.

Efter alla dessa år av planering, genomförande och forskning kommer kriget och förstör allt!

Hur många år behöver dessa naturliga ekosystem på sig för att återhämta sig? Vilken framtid ska vi lämna till kommande generationer? Vilket brev ska vi lämna till dem?

/Aisar Beniamin, agronom och ingenjör. Praktikant på miljöförvaltningen, Göteborgs Stad

Bilden ovan är tagen i naturreservatet Abed Azez.

Dela:

Klimatförändringarna hotar vår biologiska mångfald

Vi människor är beroende av att det finns en mångfald olika arter för vår överlevnad. Ett exempel är matproduktionen där cirka en tredjedel av alla odlade grödor i världen behöver pollineras. Trots detta minskar den biologiska mångfalden, en av orsakerna till detta är ökade klimatförändringar. Olika arter har under mycket lång tid anpassat sig till sin livsmiljö och får svårt att klara sig vid de relativt snabba förändringar vi nu ser.

Korallrev är ett av de ekosystem som har stor känslighet för klimatförändringar, både av ökade temperaturer i vattnet men även genom att havet blir surare. Trots att korallrev utgör en mycket liten del av havets yta är cirka en fjärdedel av havets arter beroende av korallreven. Och förra månaden visade WWF en ny film som visar att korallreven bleknar i rekordfart.

Under de senaste åren har flera WWF-rapporter visat att den biologiska mångfalden är hotad, Living Planet Report från 2016 visar exempelvis att populationer av sötvattensarter har minskat med 81 procent sedan 1970.

Foto: Richard Fitzpatrick, Biopixel/WWF

Dela:
MENY