mars 2017

Jan, energi- och klimatrådgivare: Vi måste satsa på flera olika energikällor och lagringssystem

Hans-Olof Nilsson visar vägen mot framtiden med sitt hus som är helt självförsörjade av energi och använder flera metoder för att lagra energi. Vi kan nämligen inte satsa allt på ett kort. Det menar energi- och klimatrådgivare Jan Thorstensson.

GreenhackGBG:s instagramkonto kan du i veckan följa Hans-Olof Nilsson och hans beskrivning av hur han har skapat ett hus som är helt ”off grid”, alltså helt frånkopplat från elnätet. Hans-Olof beskriver möjligheterna att med tillgänglig teknik bli helt självförsörjande avseende energi. I hans hus finns allt från bergvärmepump till solceller och energilagring med såväl batterier som vätgasproduktion.

Även om tekniken finns tillgänglig är det inget som idag skulle fungera i allas våra hus. Det som är spännande är att Hans-Olof visar på att de tekniska lösningarna finns redan idag. Det som behövs för att vi skall kunna komma från vårt beroende av fossilt producerad energi är teknikutveckling.

Effekterna av vårt beroende av fossil energi visar tydligt på att vi i en framtid kommer att behöva olika system för att producera vår energi. Dessutom krävs för dagens fossilfria system som är beroende av exempelvis vind och vatten möjlighet att lagra energin. Hos Hans-Olof sker detta genom att använda batterier och att producera vätgas.

Tittar man på livscykelpåverkan för de system som finns idag både vad gäller produktion och lagring av energi, visar det på att det kommer att bli svårt att förlita sig på enskilda lösningar. All produktion av utrustning för energiproduktion och energilagring kräver råvaror. Att förlita sig på just ett av tillgängliga system kommer att medföra en stor belastning på de specifika råvaror som används för dess produktion. Ett exempel är Neodym, som beroende på sina starka magnetiska egenskaper blivit eftertraktade och behövs i hybridbilarnas elmotorer och i vindkraftverkens generatorer.

Med detta i åtanke och en insikt om det enorma energibehov som finns globalt är det lätt att förstå att vi inte kommer att ha möjligheta att förlita oss på ett enda system för produktion och lagring av energi. Det är därför glädjande att se ett system som använder sig av flera metoder att producera och lagra energi likt Hans-Olofs hus!

/Jan Thorstensson, energi- och klimatrådgivare

Dela:

Kranmärkt – en hållbarhetsmärkning från Göteborg

Idag på FN:s internationella världsvattendag lanseras hållbarhetsmärkningen Kranmärkt över hela Sverige. Kranmärkningen har tagits fram av Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och används på olika events som väljer att avstå från buteljerat vatten till förmån för kranvatten. Ett exempel är Göteborgs kulturkalas som varit kranmärkt sedan 2015.

Ett kranmärkt event är fritt från buteljerat vatten. En enkel åtgärd som gör stor skillnad.
– Transporten av 1 liter förpackat vatten ger minst 300 gånger mer koldioxidutsläpp jämfört med samma mängd kranvatten, säger Anne Lundgren, kommunikatör på Kretslopp och vatten. Dessutom är kranvatten alltid färskt vatten. När du köper en flaska vatten vet du inte hur längesen det tappades på flaskan, hur länge det transporterats och hur länge det stått på hyllan i butiken.

Förutom att du gör en insats för miljön om du väljer kranvatten är det billigare. Avsevärt mycket billigare. 1 liter buteljerat vatten kostar ungefär 10–20 kronor, en liter kranvatten kostar 4 öre.
– Och då ingår hemleverans, säger Anne Lundgren. I priset ingår också att Kretslopp och vatten tar hand om ditt avloppsvatten.

Sedan kranmärkningen föddes i Göteborg våren 2015 har ett 10-tal konferenser, festivaler och andra events blivit kranmärkta i Göteborg. Förutom Kulturkalaset kan nämnas Göteborgspriset Hållbar utveckling, Vetenskapsfestivalen och Tall ship race.
– Det är väldigt roligt att vår idé nu får spridning i hela landet. Genom kranmärkningen visar vi att vi tar ställning för en bättre miljö och inspirerar andra att också välja kranvatten, säger Anne Lundgren. Så enkelt och något alla kan göra.

Fakta världsvattendagen: Internationella Världsvattendagen firas den 22 mars varje år. Initiativet startades i Rio 1992 på FNs miljö- och utvecklingskonferens. Målet är att uppmärksamma värdet av rent vatten och verka för en hållbar förvaltning av världens vattentillgångar.

Dela:
MENY