januari 2017

Peters kulturtips: Ny musik till gammal film och sportlov med Tove Jansson

I morgon är det februari och månaden bjuder på mer än influensa. Dagarna blir ljusare, det är WordJam på Brunnen och Akram Khan Company besöker Stora Teatern. För att bara nämna några saker. Här är månadens kulturtips, håll till godo!

Dungen spelar till gammal animerad film, Pustervik 4 februari
Kvällen inleds med att gruppen framför musiken från senaste albumet ”Häxan” till en visning av ”The Adventures of Prince Achmed” – Lotte Reiniger’s animerade film från 1926. Konsertens andra del blir en traditionell Dungenkonsert med material hämtat ur gruppens digra repertoar.
Ett begränsat antal sittplatser kommer finnas till försäljning men även ståplats till del 1. Till del 2 är det endast ståplats som gäller.

Magisk föreställning av Akram Khan Company, Stora Teatern 9 februari
Chotto Desh är en magisk och storartad föreställning om en människas drömmar och identitet. Vad gör oss till de vi är? En hänförande och tankeväckande upplevelse för hela familjen full av dans, storytelling och interaktiva animationer.

WordJam om språket och dess betydelse, Brunnen 11 februari
Hur bjuder språk in till gemenskap? Hur skapar språk murar? Kan ordval dela upp omvärlden i ”oss” och ”dem” med ökad segregering som följd? Välkommen till WordJam Norden – En kreativ resa med nordiskt perspektiv centrerande kring en gemenskap där vi samexisterar på lika villkor oavsett förutsättningar. Under jamet arbetar vi med att utveckla den egna kunskapen om språkets makt och det egna skrivandet.
Inga förkunskaper krävs – alla är välkomna!

Fira sportlovet med Tove Jansson, Göteborgs konstmuseum 14-17 februari
Lördagen den 11 februari öppnar årets stora utställning Tove Jansson, lusten att skapa och leva. Tisdag till fredag under vecka 7 är unga i olika åldrar välkomna till kreativa aktiviteter med utgångspunkt i utställningen om Tove Jansson.

Skapa musik för hela kroppen, Göteborgs Stadsmuseum 19 februari
Med utgångspunkt i utställningen Kännbart använder vi våra kroppar för att skapa musik för hela kroppen och flera sinnen. För alla åldrar.

/Peter Sandsjö, kulturförvaltningen

Dela:

Så blir du en engagerad energimedborgare

– För mig är andelsägande i vindkraft genom VästanVind en investering för framtiden och ett bidrag till omställningen till ett hållbart samhälle.

Den här veckan gästar vindkraftkooperativet Västanvind oss på instagram.com/greenhackgbg. I ett inlägg berättar Carolina Dolff varför hon är medlem. Här tipsar vi om hur du kan bli en engagerad energimedborgare.

Den 30:e november 2016 presenterade EU-kommissionen sitt förslag Clean Energy for All Europeans som bland annat innehåller förslag om en mer flexibel energimarknad med mer rättvisa villkor för oss konsumenter. Energieffektiviseringsmålet föreslås höjas från 27 till 30 procent 2030.

Vad kan jag då göra som enskild för att dra mitt strå till stacken och bli en engagerad energimedborgare?

Jag kan ju börja så smått med att byta ut alla gamla lampor därhemma till energieffektiva LED-lampor. Själv brukar jag ta hjälp av Energimyndighetens app Lampguiden för att hitta lampan jag behöver.

Gäller bara att se till att de gamla uttjänta lågenergilamporna tas om hand på rätt sätt så att jag inte släpper ut kvicksilver i omgivningen. Lämna dem till återvinning.

Kan även se till att jag har rätt temperatur i kyl (+5°C) och kyl (-18°C) och se till att tvätta i så låg temperatur som möjligt, koka vattnet till mitt morgonte i vattenkokare.

Gäller ju dessutom att använda bilen så lite som möjligt också och i stället utnyttja stadens kommunala transporter lite mer. Eller kanske ta cykeln eller gå till jobbet?

Sen kan jag se till att välja elleverantör som kan leverera fossilfri el. Exempelvis producerad med vatten- eller vindkraft.

Att välja förnyelsebar energi får lite samma funktion som Ekodesigndirekivet utan det formella lagkravet. Vi minskar helt enkelt efterfrågan på icke förnyelsebart producerad energi och driver i stället på utbyggnaden av förnyelsebar.

Vill jag sedan gå ett steg längre kan jag ju inspireras av Västanvind och köpa andelar i ett vidkraftverk. Det finns fler vindkraftskooperativ att välja på, till exempel svef.nu, ox2.com, dalavind.se och gbgvind.se.

Ett annat alternativ är kanske att fundera på att själv bli en mikroproducent av el och installera solceller. Nu bor ju jag i och för sig i en hyresfastighet, men jag skulle ju kunna informera hyresvärden lite om möjligheterna att installera både solceller och energilager.

Mer information om solcellsstöd och stöd för energilagring finns på Energimyndigheten.

Fler tips på sätt att spara energi hittar du på greenhackgbg.se/tips – välja energi och se om du hittar något för dig.

Återstår sedan att se om EU-kommissionens förslag genomförs och vad det i så fall kommer att medföra för att underlätta för oss att bli än mer engagerade energimedborgare.

/Jan Thorstensson, energi- och klimatrådgivare Göteborgs Stad

Bilder från Västanvinds vecka på instagram.com/greenhackgbg.

Dela:

Investera i dig själv i vår!

Det är den tiden på året igen – när du har chansen att göra slag i saken och gå den där kursen du funderat så länge på! Att gå en kurs eller anmäla sig till en förening kan vara investering för ett rikare liv, kanske med nya vänner som du inte ens vet finns just nu.

Nu i januari dukar flera studieförbund upp ett smörgåsbord av intressanta kurser och föreläsningar, vad sägs om en introduktion i permakultur eller downshifting – att leva enkelt? Eller en föreläsning om boken ”Gratislunchen” med Therese Uddenfeldt genom Folkuniversitetet? Kan det vara dags att smaka på ett nytt språk eller lära sig spela ett musikinstrument? Varsågod att botanisera vidare via länkarna nedan:

Folkuniversitetet
Medborgarskolan
Studieförbundet Vuxenskolan
Studiefrämjandet
ABF
Sensus

Som du ser finns det flera studieförbund i Göteborgs som erbjuder kurser, men skulle du ändå inte hitta det du vill ha så finns möjligheten att starta en egen studiecirkel och få stöd med lokal och bidrag, läs mer här om det på studieframjandet.se.

Om du vill utveckla ditt intresse tillsammans med andra utan att gå en kurs, så finns det många föreningar i Göteborg att välja bland. Det kan handla om idrott, kultur, friluftsliv, språk eller nästan vad som helst. Här får du tips och råd om hur du hittar just din förening eller startar en förening, vilka bidrag din förening kan få, med mera. På goteborg.se finns mer info om vilka föreningar som finns i och kring Göteborg.

Dela:

På besök i framtidens shoppingcenter

ReTuna är Sveriges första, och än så länge enda, återbruksgalleria. Här finns enbart affärer och verksamheter som säljer återbrukade och redesignade saker. Istället för att användbara prylar slängs på tippen, så säljs det i ett fräscht shoppingcenter. Ett hållbarhetsintresserat gäng från Göteborg åkte dit på studiebesök för att ta reda på hur det fungerar och om vi skulle kunna göra något liknande i Göteborg.

ReTuna drivs av det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö. Gallerian ligger några kilometer från stadskärnan i direkt anslutning till en stor återvinningscentral. Vi blir mottagna av Anna Bergström som är centrumledare på ReTuna. Hon berättar att huvudsyftet med ReTuna är att utnyttja resurser på ett klimatsmart och hållbart sätt men med en kommersiell prägel. Det är framförallt den kommersiella karaktären på ReTuna som gör att upplevelsen skiljer sig från andra second handaffärer och kretsloppsparker. Direkt när vi kommer in möts vi av luftiga och moderna lokaler. I entrén finns ett vackert träd som omges av en specialdesignad och väldigt bekväm bänk. När vi tittar närmare så ser vi att bänken är gjord av gamla armstöd till fåtöljer och lövverket består av gamla filter. Anna tycker att trädet symboliserar ReTunas vision – att med hjälp av kreativitet skapa helt nya värden av gamla resurser.

Lätt att göra rätt

Det finns idag 14 olika butiker på ReTuna som har specialiserat sig på att sälja återbrukade produkter. Allting börjar i den stora lagerlokalen som ligger mellan själva gallerian och återvinningscentralen. Här lämnar folk gamla saker, och det är lätt att göra rätt! Det går att köra fram med bilen till dörren och få bärhjälp av personalen. Sakerna som lämnas in fördelas sedan mellan de olika entreprenörerna som har butik i gallerian. Uppdelningen sker utifrån butikernas verksamhetsplaner och olika inriktningar. Det finns exempelvis en affär som specialiserat sig på barnprylar, en annan som säljer husgeråd och en som säljer restaurerade möbler. Det är upp till entreprenören om den vill sälja varan i befintligt skick, renovera eller piffa till genom kreativt återbruk. Villkoren för försäljarna väldigt flexibla och det är också tillåtet att ta in varor från annat håll och använda andra marknadsplattformer för att öka sin försäljning. Det viktigaste kriteriet för att få bedriva verksamhet på ReTuna är att det är miljömässigt hållbart, men det finns också ett mål om affärsmässig utveckling och att verksamheten i stort ska bli vinstdrivande, precis som ett traditionellt köpcentrum. Råvaran är ju gratis, och enligt Anna finns det otroligt mycket potential för en entreprenör med en bra affärsidé.

Sedan starten har det anställts drygt 100 personer, bland annat från kommunens arbetsmarknadsprogram AMA. I butiken Kök och Hem startade Ann-Marie sin nya karriär som entreprenör och försäljare efter en idé hon fick under sin tid som anställd på lagret. Nya entreprenörer är mer än välkomna med sina idéer. Det senaste tillskottet på ReTuna är Rebox. En affärsverksamhet som går ut på att sälja/hyra ut flyttkartonger. När kunden är färdig med flytten återlämnas kartongerna och kan användas av nästa person och en del av vinsten går till välgörande ändamål.

Drömmen att återbruka galgar

Utöver butikerna finns det några andra verksamheter på ReTuna. Eskilstuna folkhögskola har utbildningslokaler i gallerian, där de bland annat arbetar med kreativ återbruksdesign och utforskar olika metoder för att återanvända gamla material. Ett drömprojekt är att hitta ett nytt användningsområde för gamla galgar, vilka kommer in i mängder till återvinningscentralen. Det finns också ett kafé, konferenslokaler och en designmarknad där konstnärer och hantverkare kan sälja sina alster. Det arrangeras även olika event, exempelvis loppis och aktioner.

ReTuna utmanar konceptet med second hand. Här satsar de på att göra det stort, specialiserat, fräscht och kommersiellt. Några av oss undrade över att siktet för ReTuna var inställt på att bedriva en mer kommersiellt renodlad verksamhet, eftersom kommersialism är något vi associerar med en ohållbar livsstil, inte bara för planetens gränser utan också för det mänskliga psyket. Att konstant jaga nya ägodelar och köpa status istället för funktion pådrivna av reklamkampanjer och ljusa, fräscha lokaler. Vår guide Anna uttryckte det som att ReTuna inte vill rädda världen, men däremot inspirera andra att göra det genom att visa att second handbutiker inte behöver vara ruffiga, osorterade eller lukta konstigt så får vi fler människor att våga testa att handla begagnat.

Vem satsar i Göteborg?

Än så länge har de identifierat två huvudtyper av besökare på ReTuna, de så kallade ”jägarna” som är ute efter att fynda antikviteter och hippa vaser, och personer med lägre inkomst som letar efter inredning, byggmaterial och kläder till ett överkomligt pris. Kanske skulle ReTuna kunna nå ännu fler konsumenter genom att marknadsföra sig som ett socialt företag. Att trycka på att konsumenten genom inköpet bidrar till att skapa ett utrymme för människor att hitta sin plats och utveckla en idé som kan göra nytta i samhället, samtidigt som det inte tär på naturresurser. Det är ett uppfriskande lokalt alternativ till den globala marknaden där konsumenten sällan har en koppling till produktens ursprung, förutom när vi ser bilder från fabriker med usla arbetsförhållanden. Det finns en växande skara medvetna konsumenter som vill bidra till en bättre värld, både globalt och lokalt, och det borde ju vara en självklarhet för dem att handla på en lokal återbruksgalleria!

Det ska bli otroligt spännande att följa ReTunas utveckling i framtiden. Vilka drivkrafter och förutsättningar finns i Göteborg för att utveckla liknande koncept och affärsmodeller? Kommer vi att se mer kollaborativa versioner som drivs som kooperativ? Eller kommer det att vara Göteborgs Stad som är den stora föregångaren? Borde vi kanske bygga om parkeringshuset i Nordstan till en återvinningscentral med verkstad och öppen designstudio?

/Veronica Berntson, SDF Västra Hisingen

Dela:
MENY