april 2016

Konsten att fråga på rätt sätt

Räcker det verkligen med en liten ändring i ett formulär för att mångdubbla antalet personer som väljer vegetarisk mat? Vi blev förvånade över hur enkelt det var att påverka matvanorna.

För några år sedan var det konferensdags för de anställda på ett vårdföretag. Deltagarna ombads tala om i fall de ville ha specialkost som till exempel vegetarisk mat. Drygt 11 procent av de anställda bad om vegetariskt.

Två år senare ordnade samma företag konferens igen, men den här gången ville 49 procent ha vegetarisk mat. Vad var skillnaden? Kanske att frågan om matpreferenser ställdes på ett annat sätt – den här gången fick deltagarna kryssa i om de ville ha kött eller vegetariskt.

Året därpå återgick företaget året till det gamla sättet att ordna med konferensmat. Det serverades ett standardalternativ med kött till alla som inte uttryckligen bad om vegetarisk specialkost. Andelen som ville ha vegmat störtdök till tre procent. Men bara några månader senare ordnade företaget en ny sammankomst för personalen där de åter ombads välja mellan kött och vegetariskt. Då var det 36 procent som föredrog vegetarisk mat.

De här kraftiga svängningarna fascinerade förstås Åsa Österlund, som var hållbarhetsansvarig på företaget. När hon bytt jobb testade hon samma sak där, personalen fick börja göra ett aktivt val mellan vegetarisk och annan mat, i stället för att ställas inför ett standardalternativ. Andelen som ville ha vegetariskt ökade från 3,5 till 13 procent.

Här finns med andra ord ett tydligt mönster: betydligt fler väljer vegetarisk mat när det framställs som ett av två alternativ än när det presenteras som en avvikelse från normalalternativet. Vad beror det på? Åsa tog med sig frågan till en kurs i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, där vi dissekerat den inom ramen för ett grupparbete.

Frågan om betydelsen av standardalternativ har diskuterats flitigt på senare år, inte minst inom ramen för nudgeteorin, som fick enormt genomslag när Cass Sunstein och Richard Thaler presenterade den 2008. En central idé hos nudgeförespråkarna är att människor gör helt olika val beroende på hur alternativen framställs och att de därmed kan knuffas i olika riktningar – det är det som är en nudge. Om något ges status av standardalternativ kommer i normalfallet de flesta att välja det. Några tar standardalternativet av ren lättja, andra för att inte sticka ut och ytterligare andra för att de uppfattar att det är sanktionerat av experter.

En närbesläktad teori, utvecklad av Daniel Kahneman och Amos Tversky, beskriver hur människor formar uppfattningar utifrån vilka referenspunkter som finns. När något presenteras som standard blir det en sådan referenspunkt som styr hur olika alternativ värderas. Olika studier har också visat att människor avskyr att förlora. Och att välja något annat än standardalternativet kan uppfattas som en chansning, en risk att hamna i ett sämre läge än om man godtagit standardlösningen.

Utifrån de här idéerna har Cass Sunstein uppmanat miljöengagerade att fokusera mycket mer på att påverka vad som är standardalternativ. Han tror helt enkelt att det är det mest kraftfulla sättet att ändra människors beteende, betydligt effektivare än information eller ekonomiska incitament.

Men han har förstås också fått mothugg. En del kritiker varnar för de möjligheter till manipulation som nudging öppnar för, andra ogillar att så mycket av diskussionen kommit att handla om individers beteende snarare än om samhällsstrukturer.

Ändå är det svårt att bortse från betydelsen av nudges och hur olika val presenteras. Trots att vi sällan tänker på det ställs vi hela tiden inför olika val som formulerats av andra. Det är nästan alltid någon som bestämt vad som ska vara huvudalternativet och hur olika möjligheter ska beskrivas. Dessutom utformar vi varje dag valsituationer för andra människor: ”vad ska vi ha till middag idag?”, ”ska vi ta bilen eller cykeln?”. Hur vi gör det har mycket större betydelse än vi kanske tror.

/Sandra Alm, Maria Sköld, Carin Ström och Åsa Österlund arbetar till vardags med miljö- och hållbarhetsfrågor respektive kommunikation. De har skrivit uppsatsen Välja vegetariskt – en studie av vad som påverkar människors matval på konferens.

Dela:

Njut av havet – utan att förstöra det

För många båtägare är det nu dags att göra i ordning båten inför säsongen.Tänk då på att ta hand om båten och havet på samma gång.

Göteborgs Stads miljömål om ett hav i balans samt levande kust och skärgård ser just nu ut att bli mycket svårt att nå. Men du som båtägare kan bidra till att vi kommer närmare målet!

Samla upp färgskrapet. När du slipar eller skrapar av gammal bottenfärg se då till att samla upp de gamla färgresterna. Skrapa absolut inte ner gammal båtbottenfärg på marken vid din uppläggningsplats. Färgresterna kan i värsta fall innehålla giftet TBT som användes i båtbottenfärg fram till slutet av 80-talet.
Med rätt utrustning kommer ingen avslipad eller avskrapad båtbottenfärg att hamna på marken. Se till att använda maskiner som går att koppla till en grovdammsugare. Nu finns det också färgskrapor som går att koppla ihop med en grovdammsugare.

Välj en båtbottenfärg som inte skadar djur och växter i havet. När det är dags att måla botten, välj bort giftläckande båtbottenfärg. Testa istället att en mekanisk metod för att hålla båtbotten fri från havstulpaner och alger. Lyft upp båten under sommaren och spola av påväxten med en högtryckstvätt eller prova en skrovskyddsduk som minskar påväxten när båten ligger i hamn.
Om de mekaniska metoderna inte passar dig kan du välja att måla båten med en lågläckande och låghaltig kopparfärg. Resultat från forskningsprojektet CHANGE visar att kopparfärg innehållande omkring sju viktprocent kopparoxid fungerar om du har båten söder om Göteborg. Välj bort högläckande fartygsfärger som inte är godkända för fritidsbåtar.

Släng sopor på rätt ställe. När du är ute på havet är det också viktigt att ta med sig allt avfall, både hushålls- och toalettavfall till en hamn som kan ta hand om det på rätt sätt.

Välj rätt motor och drivmedel. En gammal tvåtaktsmotor släpper ut nästan en tredjedel av bensinen direkt till luft och vatten utan att förbrännas, detta är mycket skadligt för levande organismer. Genom att använda den renare alkylatbensinen och miljöanpassad tvåtaktsolja, bidrar du till att minska de miljöstörande utsläppen. Det är också hälsosammare för dig som kör båten.

Mer tips:

Var kan du tömma båttoan? Var hittar du en spolplatta? Var hittar du alkylatbensin på pump? Allt det, och mycker mer, hittar du bland Göteborgs Stads miljöregler för fritidsbåtar.
Sex sätt att slippa bottenmåla tipsar Naturskyddsföreningen om. Där kan du även se filmen Ren båtbotten som bilden ovan kommer från.
Och till sist har du Transportstyrelsens tips om vad du som båtägare kan göra för ett hållbart båtliv.

Dela:

Sow-along med Emma: Så… ååådana superlånga solrosor!

Taggar: , , ,

Solrosor är iögonfallande fascinerande och inspirerar många, konstnärer som barn! De är inte bara vackra och se på utan är också väldigt nyttiga och har odlats som nyttoväxt i flera tusen år på den amerikanska kontinenten för att få olja, mat från fröerna, läkemedel och textilfärgning. De lockar även till sig en hel del pollinerande insekter till din trädgård!

Helianthus annus, som solrosen heter på latin, fick sitt namn av Linné. Helianthus kommer från grekiskan och betyder solblomma, då den är en vägvisare när den alltid vänder sig mot solen. Solrosor odlas här oftast som annueller, det vill säga ettåriga växter, men det finns även fleråriga solorosor som till exempel Helianthus X laetiflorus, som kallas präriesolros eller höstsolros. Denna solros är ett resultat av en korsning mellan jordärtskocka och solros. Jordärtskocka är alltså släkt med solros och det kan man se när den går i blom på sensommaren, då den påminner mycket om en solros.

facebook.com/greenhackgbg hittar du också en film där Emma går igenom hur du sår och odlar din solros, hon följer också upp hur du tar hand om din tomatillo och chili.

Solrosor har varit så viktiga och av stort intresse för många att en stor variation av olika former och färger har förädlats fram. Korta, långa, gula, röda, vita, små och stora blommor, breda och smala blad med mera. Solrosen är enkel att odla och kan tolerera ganska stor variation av olika förhållanden och klimat, tack vare att det finns så otroligt många olika sorter. Det går till och med att köpa en pollenfri mix av solrosor för allergiker! När du läser på ett fröpaket skall du alltid leta efter det namn som omges av enkla citattecken, till exempel ‘Teddy Bear’. Det är av det sortnamnet som säger hur fröna i just detta paket kommer se ut som blommande växt. ‘Teddy Bear’ är en solros som har en fylld blomma och den är bara 40-60 cm hög, medan jättesolrosen kan bli över 2,5 meter hög med en halv meter brett blomhuvud! Jättesolrosen vill helst stå i soligt och skyddat läge i väldränerad och djup jord.

På sensommar eller höstkanten kan du skörda blommor för att sätta i en vas eller torka för att pryda ditt hem hela vintern. Du kan skörda mogna fröer för att använda i matlagning eller bakning, eller till att grodda. Alternativt kan du låta stå till fåglarna eller samla in fröer för att så till våren.

Glöm inte att ta en ordentlig titt nära mitten av solrosen när den blommar och observera hur de otaliga egentliga små blommorna sitter i förhållande till varandra. De sitter på ett alldeles särskilt sätt i förhållande till varandra som är matematiskt, i spiraler som återfinns i Fibonaccis talföljd. Dessa matematiska förhållanden i naturen har genom evolutionen utvecklats och förfinat för att nyttja tillgängliga resurser maximalt.

Till sist bjuder jag på ett recept som inspiration i odlandet!

Smarriga Solrossnittar, 8 bitar

Ingredienser:
175g havregryn
3 msk solrosfrön
100 g solrosmagarin
125 g socker,

Blanda havregryn och solrosfrön
Rör solrosmargarin och socker
Blanda ner blandning av havre och solrosfröna
Häll ut smeten på en välsmord långpanna eller ungfastform och grädda på 180 grader i 25 minuter tills ytan blivit gyllenbrun.
Skär kakbitar av smeten när den är varm.
Låt kakbitarna svalna.

/Emma Naqvi, pedagogiska odlingar

Dela:

Så kan Nordstan bli cirkulärt

Ett internt Blocket, reparationsservice i alla butiker och en reparationsverkstad hos Clas Ohlson. Det är några av idéerna på hur Nordstan kan bli mer cirkulärt.

”Cirkulär ekonomi vadå, vad är det? Enklast kan det förklaras som en vision om ett samhälle fritt från avfall, där alla material och produkter cirkulerar i kretslopp.”

Det skrev Tobias Jansson i sitt första inlägg när han gästade vårt Instagramkonto 4–10 april. Under veckan höll han också en föreläsning i ämnet, som avslutades med en gruppdiskussion om hur Nordstan skulle kunna bli mer cirkulärt. Här är de konkreta förslag som grupperna diskuterade fram:

Reparationsservice. Alla butiker ska ha reparationsservice eller -tjänster för sina varor, där ett krav är att ha ett cirkulärt tänk. Här går det att lägga in socialt företagande och involvera fastighetsägarna.
Reparationsverkstad. Clas Ohlson kan öppna reparationsverkstad i sina lokaler, där de också får sälja verktyg och reservdelar.
Ett internt Blocket. Stora mängder materialflöden passerar varje dag Nordstan, exempelvis emballage eller skyltmaterial. Skapa ett internt Blocket! Synliggör det material som finns tillgängligt för andra inom Nordstan. Det som är skräp för en kan vara användbart för någon annan.
Information om sopsortering. Att inte sortering av avfall blir rätt handlar mycket om okunskap. Det vore en bra idé att göra något konkret, som kan förmedlas på plats, en person som står på plats och informerar om sortering av avfall, kanske en infotavla, en tävling i att sortera rätt. Kanske ett cirkulär ekonomi-event!
Skapa häng i en cirkulär miljö. Bredda utbudet genom att skapa miljöer med grönska, återbruk, återbrukbara miljöer, en tillfällig loppis, fler butiker som arbetar med second hand – både nuvarande butiker och nya. Gör det attraktivt att återbruka till exempel genom ett samarbete med Designtorget.

Vad tror ni, skulle någon av idéerna vara möjliga att genomföra? Berätta det gärna för Nordstan:
Facebook.com/nordstan
Twitter.com/nordstan_gbg

Åter till Tobias Janssons instagramvecka, så utvecklade han sin förklaring av cirkulär ekonomi i ett senare inlägg:

”Ibland när jag är ute och föreläser om cirkulär ekonomi så får jag frågan om det inte bara är ’kretsloppsekonomi, som man alltid talat om’. Och då säger jag att det är precis vad det är det – men det fina är att det finns en modell för vilka kretslopp det handlar om och vad man kan göra med dem. Det gör den cirkulära ekonomin till en stringent kretsloppsekonomi.

Till att börja med gäller att vi använder rena, biologiskt nedbrytbara material som kan gå tillbaka till biosfären utan att göra skada när vi använt dem, genom kompostering eller rötning (för att bli biogas och biogödsel), d v s det naturliga kretsloppet.

Det andra är att vi väljer att använda väl definierade tekniska material som kan gå tillbaka till ett industriellt kretslopp, ’teknosfären’. Den tekniska sidan är komplex med en massa mekanismer vi kan utnyttja, allt från traditionell återvinning via återtillverkning (produkter som repareras i industriell skala) till olika typer av återanvändning genom återdistribution (Blocket etc) och modeller för att hyra och dela istället för att köpa för att hålla produkter i omlopp så länge som möjligt.”

Vill du läsa mer om cirkulär ekonomi kan du bläddra dig bakåt i flödet på instagram.com/greenhackgbg, läsa Ulrika Naezers utmärkta artikel Lysande design – både hållbar och lönsam eller spana in den filmade intervjun där Tobias Jansson ger sina bästa tips på hur du kan bli mer cirkulär i din vardag.

/Peter Löwendahl och Elina Järkil, GreenhackGBG:s projektgrupp

Foto översta bilden: Nordstan

Dela:

Det som göms i snö kommer fram i tö. En blogg om skräp.

Har du tänkt på hur skräpigt det ser ut just nu i Göteborg? Mellan spirande vårblommor och grässtrån ligger massor av skräp, främst fimpar och förpackningar av plast och papper. Under april kommer cirka 60 000 av Göteborgs barn att städa upp det som vi har slängt ute, för att vi inte orkat bry oss att ta med vårt skräp till närmaste papperskorg. Jag undrar vad de tänker om oss vuxna?

Nedskräpningen är ett stort problem, inte minst genom den stora mängd plast som slutligen hamnar i havet. Där utgör den ett växande hot mot djurlivet i havet, och i förlängningen även mot människors hälsa.

Det finns många sätt att hjälpas till för ett renare Göteborg. Varför inte bjuda med dig några vänner på en skräpplockar aktivitet med fika efteråt? Haka också på kampanjen #ettskräpomdagen, där man tar ett foto på det skräp man plockar från marken och lägger ut på Instagram eller Twitter. Ju fler som visar i handling att det inte är okej att skräpa ner- desto snabbare får vi en förändring.

Vill du veta mer om nedskräpning i Sverige så kan du ta dig till Håll Sverige Rent.
Så här arbetar Göteborgs Stad mot nedskräpning.
För att sätta frågan i fokus samlas även stadens politiker och tjänstemän och samlar skräp en tidig vårmorgon. I år var det dags onsdagen 13 april.

/Ingrid Bohlin, miljöförvaltningen

Dela:
MENY