februari 2016

Nu börjar jobbet med att nå FN:s 17 hållbarhetsmål

I september förra året antog FN de 17 hållbarhetsmålen. Nu börjar arbetet med att genomföra dem. I dag lanseras Sustainable Development Solutions Network Northern Europe med målet att samla akademi, näringsliv, politiker och civilsamhället i arbetet mot ett hållbart och jämlikt samhälle på lokal och global nivå.

– Jag kan inte se någon aktör som är bättre placerad för att hantera detta än SDSN, säger professor Johan Rockström, som sitter i SDSN:s globala ledningsråd.
Han är en av talarna när Sustainable Development Solutions Network Northern Europe (SDSN NE) i dag lanseras i Göteborg. Chalmers och Göteborgs Universitet är värdar för nätverket. Pam Fredman, rektor Göteborgs Universitet, inledde på scen med att förklara att dagen ska handla om hur SDSN NE kan bidra till att de 17 hållbarhetsmålen nås.
– Om vi lyckas beror på oss alla, vi har olika roller att spela, sa hon och var en av många som under dagen betonade vikten av samarbete över gränserna.
– Vi har lång erfarenhet i Göteborg och vet att hållbarhetsfrågan är komplex. Vi måste jobba tillsammans med näringslivet, med politiken, med civilsamhället.

Katrina Gårdfeldt, docent vid Chalmers, fyllde i med att hållbarhetsmålen har gett en ny arena för att hantera de hållbarhetsfrågor vi länge arbetat med i Göteborg. Hon menar att vi med SDSN nu har möjligheten att tackla några av de barriärer vi behöver komma förbi för att nå de 17 målen. Och hon delade med sig av sina tre förhoppningar med SDSN NE:
– Vi kommer att se till att transportsektorn bidrar till att ska hållbara städer.
– Vi kommer att arbeta med tillverkningsindustrin för att den ska bidra till en mer hållbar konsumtion.
– Vi kommer att dela med oss av vår kunskap och se till att utbildning möjliggör hållbar utveckling i delar av världen där sådan saknas.

Förutom representanter för den akademiska världen deltog bland andra Ericsson, Unilever, Scania, Volvo Group, H&M och SKF. På eftermiddagen tog bland andra statsminister Stefan Lövfen och biståndsminister Isabella Lövin plats på scen. SCB:s generaldirektör Stefan Lundgren avslöjade att SCB tillsammans med många andra statistikorganisationer natten till i dag enades om 231 indikatorer för att följa upp hållbarhetsmålen. Nästa vecka hoppas han att FN godkänner indikatorerna och att arbetet med att följa upp hållbarhetsmålen kan inledas.
– Alla 231 indikatorer har studerats på djupet för att säkerställa att de täcker alla målen och de är det bästa den internationella statistiska gruppen kan åstadkomma i dag, sa han och påpekade att det är komplext att följa upp hållbarhet.
Guido Schmidt-Traub, direktör SDSN, visade hur de kontinuerligt kommer att använda statistiken från indikatorerna för att kunna visa hur världens länder ligger till i arbetet mot målen och påtalade vikten av att följa upp ordentligt.
– Om vi inte mäter vet vi inte om vi når målen, då vet vi inte om vi är på rätt spår, sa han.

Johan Rockström målade på scen upp riskerna vi i dag står inför, och menade att vi har 50 procents chans att klara den omställning som behövs för att hålla den globala uppvärmningen under två grader. En av riskerna han ser är att den digitala industrirevolution vi står inför i dag, som i sig kommer att ge hållbarare industrier med mindre utsläpp, kan ge högre klimatpåverkan genom att tekniken tillgängliggörs till fler och att fler efterfrågar den. Han efterlyste fler industrirevolutioner:
– Var är den femte revolutionen där vi knyter in den fjärde revolutionen inom hållbarhetens gränser? Var är den sjätte revolutionen som säkerställer att vi inte fortsätter bygga en värld som skapar ojämlikhet? undrade han – och besvarade delvis frågan själv:
– Jag kan inte se någon aktör som är bättre placerad för att hantera detta än SDSN. Riskerna är stora och SDSN NE kan inte göra hela skillnaden själv. Men SDSN NE och Sverige kan vara som David som slog Goliat. Att vi kan visa att vi lyckas här kan vara det som får skalan att tippa över. Vi är på väg att tippa skalan och få hela världen att utvecklas hållbart.
– Jag skulle saga att den stora utmaningen för att lyckas med hållbarhetsmålen är att se dem som en helhet, de är som de tre musketörerna – en för alla, alla för en.

För GreenhackGBG:s räkning så kommer vi att fortsätta följa hur arbetet med hållbarhetsmålen går, både lokalt, nationellt och globalt. Och ni kommer att få mer info om SDSN NE här i bloggen under året.

/Peter Löwendahl, projektledare GreenhackGBG

Dela:

Våga fråga – Resultat från kemikaliekontroll av julklappar

I början av december köpte jag och mina kollegor på miljöförvaltningen tolv stycken julklappar i butiker i centrala Göteborg. Det var saker som ryggsäckar, skämtartiklar, leksaker, heminredning och en jigg. Den gemensamma nämnaren var att de alla var gjorda av mjuk plast som kan innehålla ftalater som mjukgörare vilka kan störa människors fortplantningsförmåga. En jigg är förresten ett fiskbete, gjord av väldigt mjuk plast. Kanske inte den vanligaste julklappen, men intressant.

Vi frågade i alla butiker om våra julklappar innehöll några miljögifter. Därefter skickade vi in julklapparna till ett laboratorium för analys. Tre av tolv julklappar innehöll mjukgöraren DEHP i halterna 5 %, 13 % och 21 %.
Butiken som sålde jiggen svarade ”Ja, visst – den innehåller en reproduktionstoxisk kemikalie (DEHP)”. Då är det inte så mycket mer att göra än att tacka för svaret, eftersom det i denna typ av produkt inte är ett förbjudet ämne. Men vi funderar vidare på om det är vanligt att jiggar innehåller mjukgörare som kan påverka vår fertilitet, och om det kan påverka fiskar och andra organismer i våra vatten.

En leksak innehöll också DEHP. Då är det värre, i alla fall för butiken. DEHP är förbjudet i leksaker. Agnes Wold som är professor vid Göteborgs Universitet har myntat begreppet Krösa-Maja syndromet, uppkallat efter en hemsk tant i Lönneberga som gärna ville sätta skräck i hela Katthult genom att berätta om kommande tyfusepedemier och kometnedslag. Agnes säger att vissa myndigheter och vissa av våra medmänniskor gillar att skrämmas och den grupp vi gillar att skrämma extra mycket är småbarnsföräldrar.

Louise Ungerth är inne på temat ”Krösa-Maja” när hon skriver på sin blogg konsumentkoll Louisekonsumentkoll.se
– ”Att skrämma föräldrar genom att dra alla leksaker över en kam tjänar ingen. Ge i stället råd som föräldrar har nytta av, till exempel att köpa leksaker av god kvalitet av kända varumärken i leksaksaffärer med god koll”.

Och jag kan till fullo instämma i hennes goda råd och måste faktiskt upprepa det – Köp leksaker av god kvalitet av kända varumärken. Glöm inte heller att nyttja din rätt att få veta vad de varor du köper innehåller. Men så måste jag få skrämmas lite – Låt inte dina barn leka med jiggar!

/Karin Kruse, miljöinspektör Göteborgs Stad

Våga fråga är en kampanj som uppmanar dig som konsument att ställa frågor till butiken om vad din vara innehåller. Här hittar du fler inlägg om Våga fråga.

Foto: Hung Nguyen. OBS, jiggen på bilden inte är samma som i undersökningen.

Dela:
MENY