oktober 2015

Solen är framtiden – och framtiden är nu

Jag har hört det så många gånger. Allt sedan jag en gång i början på 1980-talet började arbeta med solenergi, solvärme närmare bestämt, fick jag höra att jag jobbade med något som hörde framtiden till. Ofta hette det ”Åh du jobbar med solvärme, så intressant. Det hör ju framtiden till …”. Och där satt jag och fick höra detta, gång efter annan och än i dag kan jag undra när den där framtiden ska anlända.

För solen är ju inte bara framtiden, solen är faktiskt förutsättningen för allt liv på jorden. Det har mänskligheten alltid varit varse om. Nu kan vi emellertid förädla det enorma energiflöde som solen bjuder på och inte bara utnyttja det i form av biobränsle, vattenkraft eller vindkraft. Nu kan vi såväl tekniskt som ekonomiskt förädla solstrålarna både till el och värme. Tekniken utvecklas i raskt takt och i dag kan vi använda både solceller, för el, och solfångare, för värme, på en rad olika sätt. Det mest intressanta kanske är den teknik som möjliggör byggnadsintegrering och på så sätt kan ersätta andra byggnadsmaterial. Det ger också en betydligt längre tidshorisont på investeringen  när tekniken byggs in i byggnaden måste tekniken givetvis hålla lika länge som byggnaden.

Det mest förvånande är kanske dock konkurrenskraften. Egenproducerad solel är i dag väl så konkurrenskraftig som inköpt el för den enskilde villaägaren och andra användare. Förutom att den egenproducerade elen många gånger är billigare än den som köps in från kraftbolagen går det i dag även att sälja ”överproducerad” el, det vill säga den andel som inte går att använda omedelbart, med bra förtjänst.

Och solvärmen har också en långt mycket mer intressant ekonomi än vad som är allmänt känt. Dagens moderna och industriellt utvecklade solvärmesystem som till exempel kombineras och därmed effektiviserar  systemtekniskt med en värmepump får en återbetalningstid som ligger mellan 58 år. Inte illa för en teknik som sannolikt har en livslängd på 3035 år!

Så solstrålarna är inte bara något vi ska njuta av i stad och natur och som vi ska se som drivkraft för natur och miljö utan också något vi ska lära oss att omvandla till både el och värme till mycket låga kostnader. I min värld behöver vi inte vänta till framtiden med detta utan det går bra att köra igång omedelbart!

/Lars Andrén,

Lars Andrén på Drivkraft är en av Sveriges största experter på solenergi. Förra veckan,  19–23 oktober, gästade han vårt Instagramkonto och delade med sig av tankar och kunskap kring förnybar energi, med fokus just på solen. I den här bloggen sammanfattar han sina inlägg. Vill du läsa alla hans inlägg på Instagram har du hans första inlägg på länken här, klicka dig sedan vidare på pilen åt vänster.

Dela:

Energieffektive Eriksson cyklar bort utsläppen

Efter värmepannor, solceller och energilagring vänder nu Energieffektive Eriksson blicken mot sitt resande. En elcykel visar sig minska utsläppen med runt ett ton koldioxid per år – och då bor Energieffektive Eriksson på landet.

Veckan som gick har jag undersökt möjligheten att placera solceller på mitt platta papptak. Vet inte när pappen lades om, men nuvarande papptak börjar visa tecken på slitage oavsett lösning på montering, så jag bör nog börja med att lägga ny papp. Därefter finns det i dag lite olika metoder, alltifrån infästning till att använda sig av ballast. Infästning kräver mer arbete, men reducerar vikten som taket utsätts för. Ballast kräver i princip bara att något slitskydd placeras, men vikten påverkas förstås rejält och en hållfasthetsberäkning kanske måste till. Solceller kommer jag undersöka närmare nästa år, och kommer att använda tiden att sondera marknaden och ta in offerter. Jag har fortfarande bara löst halva husets uppvärmning, så nu får fokus ligga på värme.

Jag har skrivit mycket om olika tekniker att värma sitt hus och berört lite kring möjligheten att producera och lagra egen el . Huset står för en stor del av min energianvändning, så självklart påverkas både ekonomi och min klimatpåverkan om jag lyckas sänka denna, men det är ju mycket mer som spelar in.

I somras köpte jag en elcykel, ville testa och se hur mycket av bilresandet jag kunde ersätta. Bor lantligt och har lång resväg till jobbet, så att ta bilen 7 mil till Göteborg har aldrig varit aktuellt, men kan jag ersätta bilen med en elcykel till tågstationen som är 20 kilometer bort eller till centralorten som ligger knappt 10 km bort? En elcykel, och det vet alla som provat, är en väldigt behaglig upplevelse. Motvind och uppförsbackar är inte längre något som får en tappa lusten, och då jag tidigare inte varit någon cykelfantast var detta det perfekta transportmedlet.

Den stora ekonomiska vinsten gör man förstås om man kan göra sig av med bilen helt, slippa skatt och försäkring, besiktningar och dyrt underhåll och service, men drivmedelskostnaden har jag i vart fall lyckats sänka och slitage på däck och andra slitdelar har förstås minskat. En bilpool hade varit en intressant lösning, om det fanns någon. Sedan i somras har det ändå blivit 200 mil med cykel, och kostnaden för elen är i princip försumbar, 0,25 kr/mil. Om jag räknar bränslet till 10 kr/milen för bilen har jag fått en bra besparing där, och en koldioxidreducering med 168 g/km hamnar på 336 kg på några månader. På årsbasis kanske jag kan reducera min transportpåverkan med runt 1 ton.

Om jag byter ut min bensinbil, som ju ändå släpper ut 1 700 gr CO2/mil och investerar i en elbil och räknar med 1 500 mil per/år, hur skulle en sådan kalkyl se ut om vi ser till utsläpp?

El kan produceras på många olika sätt, kolkraft, vattenkraft och vindkraft är exempel och som har sina fördelar och nackdelar. Vid produktion får man en miljöpåverkan som brukar mätas i bland annat CO2. I Sverige räknar vi med utsläpp på mellan 15-25 g/kWh, det varierar lite mellan olika år. En elbil i Estland kan visa sig släppa ut mer CO2 än en snål diesel i samma land (1005 gr/kWh), men detta bygger på att all el är producerad med kolkraft. Problemet ligger i dag i att vissa länder fortfarande använder enbart kol för att producera el, här måste man få in mer förnybar produktion. Elbilen på bilden ovan drar drygt 1,5 kWh/mil. Räknar vi utsläpp på 20 g/kWh får vi 30 gr utsläpp CO2/mil. Egentligen är det bara priset och räckvidden som hamnar på minus-sidan, för elbilar är billiga i drift och har liten klimatpåverkan. Bensinbilen släpper ut 2,5 ton och elbilen med svensk elmix 45 kg.

I Göteborg släpper vi i dag ut motsvarande 8 ton CO2/person, och då är vår konsumtion medräknad enligt Göteborgs klimatstrategiska program. Målet är att nå 1,9 ton/person till 2050. Vi har väldigt lite av fossila bränslen i vår elproduktion, vilket håller ner siffrorna. Ändå är det så att för att kunna nå målet med 2°C temperaturhöjning måste vi ner till en utsläppsnivå på 1 ton/person. Omöjligt? Uppvärmning och transport står för en stor del och där har jag i dag kommit en bit. Beträffande mat och konsumtion, som utgör en lika stor del, får mina kollegor ta vid och ge tips vad vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan när GreenhackGBG pratar om de utmaningarna i november och december!

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70–75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Din vardag påverkar andras vardag – 1 000 mil bort

Diana Skoglund var engagerad i miljöfrågor redan tidigare och hade före en födelsedagsresa till Indonesien inte rest mer än sju kilometer på semestern. Födelsedagsresan blev ändå en ögonöppnare för hur vår livsstil påverkar andra människors vardag.

Jo, klimat är en livsstilsfråga i vår stressiga vardag när vi ”måste” ta bilen till jobbet och vi är ”värda” en Thailandsresa för att kunna vila upp oss. I dag är 70 procent av transportsektorns koldioxidutsläpp (CO2) från privatbilismen för det är SÅ många som kör bil i dag och merparten av de resorna är korta resor som kan ersättas.

Jag som miljöstrateg fick åka ända bort till Indonesien för att förstå vad vi ställer till med, rullgardinen gick bokstavligt upp för mig. Det jag tidigare endast läst om i tidningar och sett på TV fick jag nu se med egna ögon. Att stå mitt i ett skyfall som aldrig vill ta slut eller vistas på risfälten under extrem hetta.

Det hela började med att jag blev erbjuden att följa med till Indonesien för att fira min födelsedag. Min första tanke var, vad skulle jag där att göra? Jag, en präktig miljöstrateg som i tjugo års tid rest sju kilometer årligen på semester. Jag tackade motsträvigt ja, ville ju ändå vara lite modern. Packade ner solskyddsfaktor 30+, stödstrumporna och solhatten likt Lasse Åberg i Sällskapsresan och gav mig iväg på det som skulle bli mitt livs resa!

Efter att ha skvalpat runt i det turkosblå havet med randiga och prickiga fiskar och simmat med sköldpaddor var det så dags att lämna paradisön och de vita stränderna.

Diana S profilbild 20151027Det var dags att bege mig till djungeln. Där på mitt livs tredje flygresa kom jag vandrandes i sommarklänning när det började prassla i buskarna, det hade gått ett rykte om att det skulle komma en vit kvinna, omtumlande stod jag där och tänkte:
– Detta är inte sant!
Det var som i en film! De gav mig senare livets viktigaste budskap, djungelns lag –att ensam inte är stark utan det är tillsammans vi överlever! Jag har haft förmånen att komma tillbaka flera gånger till dessa fantastiska människor som lärt mig så mycket om livet. Vad är viktigt? Vad behöver vi? De lever sina liv i djungeln och vad den ger, några går ner till närmaste by, några ända bort till marknaden. Men de lever sina liv i en radie av några kilometer.

Dessa människor är drabbade av klimatförändringarna även om de väldigt sällan har varit med och påverkat. De själva säger att det regnar mycket mer när det regnar och de soliga dagarna är mycket hetare. Just här är det inte som TV-bilderna från Filippinerna och Haiti men regnet som faller är som att vända upp och ner på en vattentunna och det ger jordskred och nere i byn när det ska skördas ris är det så hett att jag endast klarar av att vara på fälten i några minuter.

Men det absolut största hotet är Denguemyggan som kan ge Denguefeber. Den har ökat lavinartat i Asien och Latinamerika av att det blivit 0,5 grader varmare på vår planet sedan 1950-talet. WHO uppskattar i dag att 50–100 miljoner människor årligen blir smittade och till skillnad från Malaria finns det ännu inget botemedel. Ett stort antal dör årligen.

Med denna erfarenhet kom jag tillbaka till Sverige med ett ännu starkare engagemang i mitt arbete – du och jag, vi i de rika länderna måste bli medvetna om hur vår vardag påverkar människor på andra sidan jordklotet. Alltifrån vår konsumtion av kläder och prylar till våra resvanor. Jag har nu fyllt min kvot av CO2-utsläpp för resten av mitt liv. En resa tur och retur till Indonesien ger ett CO2-utsläpp på cirka 10 000 kilo = 10 ton, en abstrakt siffra men kan liknas vid vikten av 10 normalstora bilar. Det syns inte, det känns inte, de luktar inte men finns där och förtätar vår atmosfär. Den vanligaste resan, en Thailandsresa motsvarar vikten av ca 8 bilar.

Du kan läsa mer på utslappsratt.se och beräkna dina egna CO2-utsläpp. Vi ska komma ner i knappt 2 ton per/person så vi har alla ett viktigt arbete framför oss.

* Räkna på de faktiska kostnaderna som du har för bilen och tänk efter hur många timmar den används om dagen! I genomsnitt är det ca 1 tim. Cykla, åk kollektivt, det blir billigare!
* Fundera på om det är värt allt slit på jobbet under året för att få råd till den årliga utlandsresan med flyg eller weekendresan som blivit allt populärare ju billigare de blir!
* Det kan bli lika mycket CO2-utsläpp av att åka och veckohandla på köpcentret per år som en flygresa till Thailand. Räkna på dina CO2-utsläpp i vardagen!
* Vid nästa bilbyte, välj en bil med förnyelsebart drivmedel.
* Har du ingen möjlighet att ställa bilen se till att maten du köper inte har rest så långt.
* Köp kvalitet när du köper kläder och prylar. Dela med dig!
* Bli en medveten konsument! Ställ frågor i butiken!

Det finns inget som är billigt! Det är alltid någon som får betala priset!

/Diana Skoglund, projektledare och samordnare på Hållbar utveckling Väst

Dela:

Café Planet för dig som vill ställa om din energi

Är du lockad av energiomställningen men vet inte riktigt hur du ska gå till väga? Gå då på Café Planet på Ekocentrum som pratar om just detta nästa onsdag 28 oktober. Då får du också träffa en nystartad förening för de som vill engagera sig lokalt för energiomställningen.

Det är Studiefrämjandet som arrangerar kvällen och så här skriver de i Facebookeventet, som är värt att hålla koll på om du är intresserad av kvällen:

”Under invigningen av årets Framtidsveckan i Göteborg fick Johan Ehrenberg oss alla att känna oss som möjliga solrevolutionärer, och pratade om att varje solcell vi sätter upp är en solcell som puttar ut kol och olja någonstans i det internationella energinätet.

Energifrågan kan kännas svår att ta sig an från gräsrotsnivå eftersom den är teknikintensiv och kräver stora investeringar, därför tar vi inspiration från Greensburg i Kansas som drabbades av en häftig tornado 2007, som ödelade stora delen av staden. Efter det tog man chansen att i återuppbyggnaden av staden, ställa om till 100% förnybart. Vi visar filmen The future of energy.

Och för de som vill engagera sig lokalt i energiomställningen, så har det bildats en ny förening som heter Energi & hållbarhetsforum väst. De kommer och säger hej, och berättar kort om sin tilltänkta verksamhet och hur man kan engagera sig!”

Dela:

Energieffektive Eriksson om att räkna timmar och lagra el

Taggar: , ,

Att lagra elen i ett batteri är något som lockar många, framför allt de som satt solceller på taket. Även de som satsar på timpris på sin el sneglar dock på möjligheten. Men är det lönsamt? Energieffektive Eriksson reder ut!

För några år sedan kom en lag som gjorde det möjligt att betala för el på timpris. Relativt få känner till det, och bara runt 10 000 kunder i Sverige använder det. Rörligt elpris är det däremot många som har. Men priset du betalar när fakturan dimper ner är ett genomsnittspris för månaden som sedan matchas mot din totala elanvändning. Med timpris betalar du löpande din timmes elanvändning mot det pris som gäller för just den timmen. Verkar det krångligt?

Detta kanske är en anledning till att ganska få har valt just timdebitering, och från elbolagen har det också varit relativt tyst. Ändå handlar det bara om att ge dig som kund en möjlighet att utnyttja att elpriset varierar över dygnet. Samtidigt är det här som svårigheten ligger, vem orkar/hinner bevaka timpriserna på spotmarknaden?

I dag har flera värmepumpstillverkare börjat bygga in detta i sina system. Elpriset varierar ju över dygnet, men priserna sätts ju flera timmar i förväg. Det kan vi alltså utnyttja.

En mer avancerad värmepump kopplar helt enkelt upp sig mot elbörsen, kollar av priserna de kommande timmarna och eldar på lite extra när priset är lågt, oftast nattetid, man utnyttjar husets förmåga att lagra in värme. Vissa tillverkare loggar och vet hur mycket varmvatten hushållet gör av med och under vilka tider, när priset är som lägst vid till exempel fyratiden på morgon höjer man temperaturen i beredaren om priset är väldigt fördelaktigt. Låter ju toppen, men det kräver att du har just timdebitering.

Energilagring
Energilagring är något det pratats mycket om, möjligheten att lagra el. Vad är då energilagring? Om vi tittar på konsumentsidan är det framförallt batterier man menar. Det handlar om möjligheten att ladda in el i batterier när priset är lågt och att mata ut från batteriet när priset är högt. Helt enkelt utnyttja skillnaderna i elpriset. Fast då krävs att du har timpris på elen, annars får du betala medelpriset för månaden ändå. Men är det lönsamt?

I dagsläget är det svårt att räkna hem en sådan investering, men priserna kommer fortsätta att falla och det finns ytterligare några saker som man bör tänka på.

Solceller och energilagring
Låt säga att du gör en större investering i en solcellsanläggning. Du tar ett färdigt solcellspaket från någon av de större aktörerna. Du erbjuds ett bra avtal under 1 år och slår till. 5 kW installerat på taket, och såvida du inte har avsättning för all el själv blir en del av denna överskottsel. Vad du får betalt för denna överskottsel beror förstås på vilket avtal du har lyckats få och hur länge olika skattereduktioner finns kvar, men din solcellsanläggning kommer ju vara med under lång tid.

Vad du däremot vet är att du kommer att betala spotmarknadspris, spotpåslag, energiskatt, elcertifikat, nätöverföringsavgift och moms när det är dags att köpa tillbaka elen senare på kvällen. Att elpriset går upp och ner påverkar ju en del, men mycket av priset vi betalar är fasta avgifter. Solceller i kombination med energilager gör att en större andel av din egenproducerade el stannar inom fastigheten. Närproducerad och förnybar.

Effektavgift och energilagring
I Partille kommun införde man för några år sedan effektavgift för hushåll. Det bygger på att du inte enbart debiteras för abonnemang och nätöverföringsavgifter, utan att den timmen du tar ut mest el under en månad blir dimensionerande för hela månaden.

Om detta är något som fler nätägare kommer att införa återstår att se, men av de som idag har det kan avgiften bli väldigt hög. 84 kr/kW vet jag bolag som tar och har du då igång högförbrukare som t.ex. en bastu lär det synas på räkningen. I det läget skulle ett energilager på 10-15 kWh göra skillnad, med smart styrning matar du istället ut från ditt batteri när effekttopparna inträffar.

Tesla förknippas ju idag mest med snabba, snygga och dessvärre svindyra elbilar. Jag tror deras satsning på energilager kommer hitta sin marknad, och i Sverige finns i dag ett antal företag som nu lanserar egna varianter. Priset är däremot avgörande. Jag kommer definitivt bevaka vad som händer inom dessa områden, och tanken på egna solceller i kombination med ett energilager är precis som solen, en strålande kombination.

Nu har jag dessvärre platt papptak, funkar det att montera ändå? Skall titta närmare på det under veckan som kommer.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:
MENY