september 2015

Så smakar segerns sötma

Ett hembesök av Jonas Dahlin, en kreativ kock med meriter från stjärnkrogar i både Göteborg och utomlands och som brinner för hållbar mat, tävlade vi ut under matutmaningen i juli. Vann gjorde Julia Vasilis. I lördags delades priset ut.

Japp, det var vi som vann kocken. Under Jonas Dahlins instagram-vecka på GreenhackGBG tävlade han ut sig själv – eller ja, snarare sin tid och sina färdigheter – till den som skickad in bästa tipset på hållbar sommarmat. Och jag, som ytterst sällan är med i utlottningar eller tävlingar av något slag, visste direkt att det här, det ville jag bara vinna!

Fatta hur glad jag blev när mitt tips ”laga av det du har i stället för det du är sugen på” faktiskt kammade hem vinsten. Och i lördags var det äntligen dags.

juliavasilis

För att leva som jag lärde så hade jag i god tid skickat Jonas en lista över de grönsaker som beräknades vara skördeklara sista helgen i september. Jonas återkom med ett menyförslag som nästan knockade oss. Allting lät ju så gott. Åtta smårätter plus dessert, olika tekniker, olika kryddning, olika kök. Smakkombinationer som jag aldrig själv hade kommit på och ingredienser som man bara sneglat lite misstänksamt på i affärshyllorna.

De senaste veckorna har jag, ganska nervöst faktiskt, inspekterat pallkragarna, klämt och känt på grönsakerna. Slagits mot kålfjärilar och tidiga höststormar för att, så långt det går, kunna bjuda på enbart härodlade råvaror. Jag är ju långt ifrån proffsodlare, bara en glad amatör med väldigt många pallkragar – men faktum är att vi faktiskt lyckades ganska bra.

Gästlistan var ett annat kapitel. Efter en hel del funderande landade jag i att det här var en upplevelse som skulle delas med närmaste familjen. Så laguppställningen bestod av mig, min man, vår 3-åriga son, farmor, farfar och mormor.

Maten lagade vi tillsammans, under kockens vakande öga. Jonas visade, tipsade, smakade av och styrde upp. Vi andra skalade, hackade, blandade och rev. Vi fick prova på att göra nötsmör och att röka yoghurt. Vi fick lära oss skillnaden på salt och salt och på socker och socker. Och om varför malda kryddor är ett big no-no. Men den alla viktigaste lärdomen var nog ändå att se hur Jonas tog till vara på allt! Morotsblast blev till juice och blomkålsblad wokades och åts upp.

Collage2

Jag vill inte alls göra er avundsjuka, men det här är smårättsmenyn som Jonas satte ihop åt oss:

* Svampsallad med palsternacksmulor, äpple, nötsmör och harsyra
* Rödbetor glaserade med svarta vinbär, rödbetsjuice och kamomillte, serverade med rökt yoghurt.
* Grillade lökar med torkad aprikoser, pistage, kanel, ingefära och färsk mynta.
* Grönkål med syrlig grädde, kummin, schalottenlök och päron.
* Råstekt brysselkål med dressing på soja, lime, ingefära och rostad kokos
* Morot- och haloumibiffar med spiskummin, serverade i kålblad, med en raw tomat och chilisalsa
* Kräm på vita bönor smaksatt med salvia, rostad vitlök och rökt paprika.
* Majsknäckebröd med citron och rosmarin.

Middagen rundades sedan av med en ljuvligt god à la minute-glass gjord på banan och kokosmjölk och bitar av kakaoböna.

Himmelskt.

Tack Jonas för en fantastiskt trevlig, lärorik och god eftermiddag. Och tack GreenhackGBG för vinsten!

/Julia med familj

Dela:

Rattlöshet är bra för ekonomi, miljö, hälsa och samhälle

Rattlösheten innebär fördelar för ekonomi, miljö och hälsa och ger till och med utökat tillfälle för fika. Alla har dock inte möjlighet till ett rattlöst liv men även de tjänar på andras rattlöshet.

Innan vi sålde bilen satte vi upp en kalkyl med alla kostnader som bilen medförde och jämförde det med olika alternativ. Bilägandet kräver att man betalar skatt och försäkring, om man använder bilen eller inte. Använder man bilen, tillkommer det kostnader för drivmedel, reparationer och underhåll. Sedan finns det en kostnad som är lätt att glömma bort och det är värdeminskningen. I de flesta fall blir bilen mindre och mindre värd ju äldre den blir och ju fler mil den har körts. Vi hade köpt en bil som inte var värd så mycket från början men då blev kostnaderna för underhåll och reparationer högre istället. I alternativen räknade vi med kostnader för bilpool, hyrbil till semesterresa och lastcykel. I efterhand blev det ingen lastcykel och vi använder bilpoolen mindre än beräknad. På ett år sparar vi minst 7000 kronor enligt vår kalkyl.

Fördelarna för miljö och samhälle är flera. Att köra mindra bil leder till mindre utsläpp av växthusgaser, partiklar och andra luftföroreningar. Det blir också mindre trafikbuller. Bilarna vi hyr genom bilpool eller biluthyrning är rätt nya och vi kan välja bilar med låg bränsleförbrukning eller förnybara bränslen. Genom att dela på en bil i en bilpool måste det inte tillverkas så många bilar och det sparar energi och resurser. Dessutom krävs det inte så många parkeringsplatser vilket frigör yta till bostäder och grönytor eller till en extra uteplats som i vårt fall. Det går att räkna fram mer eller mindre exakta siffror för allting men för mig räcker det att jag vet om fördelarna och att det känns rätt.

Samhället och vi själva tjänar också på att vi cyklar mer eftersom vi rör på oss och undviker en rad möjliga sjukdomar och besvär. För min del är min dagliga ration cykling helt avgörande eftersom jag verkligen gillar att äta, jag gillar att äta mycket och inte minst mycket choklad. En av mina kollegor sa någon gång efter att jag hade tryckt i mig en chokladkaka efter lunch ” Jag hoppas du aldrig slutar att cykla, för då kommer du gå upp som bara den”.

Jag vet att när man pratar om att inte äga bil eller inte köra så mycket bil väcker det känslor hos en del människor. Motargumenten handlar ofta om människor som inte klarar sig utan bil på grund av olika omständigheter, på grund av vad man måste hinna med eller var man bor. Och visst finns dessa människor, de som inte kan lösa sina transporter med cykel eller kollektivtrafik, de som behöver bilen. De som å andra sidan, som vi, kan välja bort bilen har tur och alla i samhället tjänar på det. Bara för att lösningarna inte passar alla, kan de passa många fler än idag. Även många av dem som idag är beroende av bilen kan i framtiden få bättre förutsättningar genom bättre utbyggd kollektivtrafik eller bipoolsnät, låneelcyklar eller möjlighet att jobba hemifrån. Vem vet. Jag unnar det i alla fall alla och gemensamt kan vi kämpa för att möjligheterna ökar.

/Er, även i fortsättningen, rattlöse och rastlöse Rydberg.

Dela:

Hållbart resande för bättre luft

Jag ser ut över husen från Nordstans tak. Brunnsparken, just nu uppgrävd, kronhuskvarteren och älven. Det är spännande att tänka på hur utsikten mot Göta Älvbron kommer att se ut om ett par år. Och på hur luften kommer att vara då.

På Nordstan finns en av sju stationer i Göteborgsområdet där vi mäter halter av föroreningar i luften. Vind från havet drar med sig föroreningar från kontinenten, medan trafiken och hamn- och industriverksamheter bidrar med lokala utsläpp till luften. Hela tiden. Därför är det viktigt att se till att mätinstrumenten fungerar som de ska.

Vi som arbetar med luftövervakning är där minst en gång varannan vecka, oftare om instrumenten strular på något sätt, men data från våra mätstationer läggs ut direkt på goteborg.se/luften och uppdateras varje timme. En gång om året presenteras luftkvalitetsberäkningar i en färgglad karta, där du kan se hur läget är där just du bor.

Luften vi andas består av en mängd gaser i olika höga koncentrationer. Alla ämnen som ändrar den naturliga sammansättningen av luften räknas som luftföroreningar. Luftföroreningar är antingen partiklar eller gaser, som till exempel svaveldioxid, kvävedioxid, kolmonoxid och kolväten.

Kommunfullmäktige har beslutat att Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Det kan låta som en självklarhet, men faktum är att många göteborgare i dag utsätts för relativt höga halter av luftföroreningar. Dessa kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, luftrörsbesvär och inflammationer. Barn och äldre människor är särskilt känsliga för luftföroreningar.

Efter besöket på Nordstans tak tar jag elcykeln tillbaka till miljöförvaltningen på Karl Johansgatan. Även här är luften hårt utsatt. På andra sidan huset ligger nämligen den vältrafikerade Oscarsleden. Det är längs de hårt trafikerade lederna och i de centrala delarna av staden som luftkvaliteten är som sämst. Eftersom trafikutsläppen sker i marknivå så står de för majoriteten, cirka 90 procent, av de luftföroreningar som vi får i oss.

Närmaste mätstationen från miljöförvaltningen ligger i Haga och den, liksom alla de andra stationerna, mäter halter av föroreningar dygnet runt. Vi mäter framför allt kvävedioxid och partiklar. Vissa mätstationer mäter i gatunivå, för att visa hur luften är där människor vistas. Andra stationer mäter högre upp för att ge en mer översiktlig bild över luftkvaliteten i staden. För platser där det inte finns några mätstationer görs så kallade spridningsberäkningar, vilket är datorberäkningar av kvävedioxidhalterna över hela staden. Resultaten från mätningarna och beräkningarna använder vi för att bedöma luftkvaliteten och hjälpa till i beslutsprocessen i trafik- och stadsplanering.

På det stora hela så blir luftkvaliteten bättre och bättre i Göteborg. Partikelhalterna har inte överskridit miljökvalitetsnormerna sedan år 2006 och dagens kvävedioxidhalter är de lägsta som uppmätts på 40 år. Detta beror bland annat på att stora punktutsläpp har åtgärdats eller flyttats, och på att trafiken delvis har flyttats till kringleder. Införandet av trängselskatt har minskat trafiken i innerstaden och medfört lägre utsläpp av luftföroreningar till stadsluften.

Ändå har vi ändå mycket kvar att göra innan vi är nöjda. Infrastruktursatsningar som Västlänken och Hamnbanan är två åtgärder som förhoppningsvis leder till en bättre luftmiljö. Stadens trafikstrategi har som mål att vägtrafiken ska minska med 25 procent på de kommunala gatorna till år 2035 och vi arbetar aktivt med att förbättra för cykel- och kollektivtrafikanter.

Som privatperson kan du hjälpa till med att minska luftföroreningarna genom att välja bort bilen när du har möjlighet. Om du måste köra bil så är det viktigt att du håller hastigheten – högre hastigheter bidrar till högre utsläpp. På vintern kan du välja dubbfria vinterdäck för att minska halterna av partiklar i luften.

På kvällen tar jag en promenad i Slottsskogen. Luften jag andas här är renare, det vet jag även om jag inte alltid känner det. Våra grönområden kallas med rätta stadens lungor. Det finns många skäl till att vi måste skydda alla våra grönområden, ersätta träd som fälls och låta grönskan sprida sig, gärna på husfasader och tak. Luften är ett av de skälen.

/Helene Olofson, miljöutredare miljöförvaltningen

Läs mer om luften på goteborg.se/luften. Du kan också ringa till miljöförvaltningens telefonsvarare, 031-368 38 88, för att få en aktuell luftrapport, eller varför inte kontakta Agent Luft personligen om du har några frågor, 031-368 38 89?

Dela:

Sluta snacka – börja greenhacka! 10 oktober 11-15 på Frilagret

Vi får ofta höra att klimatet och miljön inte står rätt till på vår planet och vi förstår att vi måste ställa om – men hur ska vi göra det? Den 10 oktober arrangerar GreenhackGBG ”Sluta snacka – börja greenhacka” och vi tar ett snack med Susanne Rittedal Söderblom, miljöförvaltningen, Karin Theorin Mägi, kretslopp och vatten och Elina Järkil, konsument- och medborgarservice, som ansvarar för aktiviteten.

Vad är ”Sluta snacka – börja greenhacka”?
– En actionfylld dag där vi blir så praktiska vi bara kan i vår strävan att leva mer hållbart. Det är dags att sluta snacka nu och istället ta steg framåt och prova på olika greenhacks, det vill säga smarta saker som tar oss förbi vardagshinder.

Men vadå, ett sånt här event blir väl också mest en massa snack?
– Nehej då, här kan du till exempel göra ett klädbyte, fixa din cykel eller få lära dig hur du kan göra din egen giftfria deodorant. Eller vad sägs om att provcykla den där elcykeln du alltid varit så nyfiken på? Du kan faktiskt till och med vinna en sprillans ny elcykel som du kan ta med dig hem! Okej, lite snack blir det, men Klara Zimmergrens kloka tankar kommer att få den mest hårdnackade vanemänniskan att tänka om och börja göra i stället för snacka.

Ok, så vi ska komma dit och göra en massa grejer den 10 oktober. Men sen då? Att vi gör något en dag räcker väl inte?
– Helt rätt, det är ett långsiktigt arbete det här. Men om vi är många som gör lite till att börja med så kommer vi att bli många som gör mycket längre fram – det är vi övertygade om. Vi måste bara veta vad, hur och varför vi ska göra förändringar i våra livsstilar. GreenhackGBG är en plattform där vi alla kan mötas och dela kunskap och erfarenheter för att komma många steg framåt. På Facebook, Instagram och Twitter finns massor av kunskap och inspiration för just detta och genom att signa upp sig som medlem på GreenhackGBG missar en aldrig någon information.

Va bra, då ses vi på Frilagret lördagen den 10 oktober. Ska jag ta med något särskilt?
– Dina bästa danssteg – för när Emrik Larsson kör sin Lunch Beat 12.30 blir det åka av! Och vill du göra ett klädbyte med Klädoteket eller laga din egna cykel med Cykelköket då spanar du in hur du gör på greenhackgbg.se/slutasnacka. Där finns också hela programmet och annan info om aktiviteten!

/Peter Löwendahl, projektledare GreenhackGBG

 

Bild Sluta_snacka_flik_2_velocity_2._dokument_stort

Dela:

Rattlöse Rydberg drar ett tungt lass

Av alla lagar en cyklist måste följa är tyngdlagen den tuffaste. I den härliga terräng av backar som Göteborg erbjuder, kan man ibland önska sig en elmotor. I väntan på en som kan ta Rattlöse Rydberg och familjens matkassar hem, är näthandel inte att förakta.  

När det kommer till att transportera tunga eller stora föremål är bilen med sina stora muskler och sin stora lastkapacitet svår att slå. Förutom att hyra en bil finns det dock några lösningar som fungerar rätt bra för att klara sig. Att bo i en stor stad som Göteborg hjälper definitivt eftersom det går att nå affärer och förskola med cykel och för att man kan handla på nätet utan större extra kostnad. Men en sak i taget.

Vi har en cykelkärra till inköp, som transportmedel till återvinningen eller för skrymmande saker som till exempel en annan cykel. Det fungerar rätt bra i de flesta situationer men när jag cyklar hem med 15 kilo mat uppför en brant backe önskar jag mig ibland lite stöd från en elmotor. Men då tänker jag att det är mitt vardagsgym. En fördel med att använda cykel som transportmedel är att man kan köra ända fram till till exempel matbutiken så att man slipper bära matkassar långa vägar till parkeringen.

Ett riktigt viktigt och bra verktyg som vi har lärt oss att uppskatta är näthandel. Att kunna beställa hem mat gör att vi bara väldigt sällan behöver storhandla på egen hand. Maten kommer fram till dörren, utbudet är bra och personalen är supertrevlig. Vi bestämmer vilken dag och vilken tid maten ska komma fram och dagen innan får man ett klockslag för när leveransen kommer vara framme. Vi har till och med börjat samordna våra beställningar med en granne så att det inte blir så många transporter.

För att transportera barnen till dagis eller till mormor har vi en barnkärra som fungerar bra, även i regn. Men här är det samma sak, barnen blir tyngre och tyngre och bor man som jag med lite backar kan en elcykel vara en bra investering. Vi får se om det blir en till jul. I början hade vi tankar på att köpa en lastcykel till allt det här men en sådan är rätt dyr och vi har inget garage till den. Kärrorna var det billigare alternativet och de fungerar bra hittills. Barnen älskar att sitta i kärran och sjunger gärna ”Det guppar liteeee, gupp gupp”. Vi får se vad det blir för sånger när de kommer upp i tonåren.

/Rattlöse Rydberg

Dela:
MENY