maj 2015

Sluta röka – och känn sommarens alla dofter!

Taggar: ,

I GreenhackGBG tipsar vi om olika sätt att förändra sina vanor för ett rikare liv, både för sig själv och för andra. I dag är det den internationella tobaksfria dagen då tobakens skadeverkningar uppmärksammas över hela världen. Vill du också få möjlighet att känna dofter och smaker som dina tobaksvanor hindrar dig från att göra idag? Ta då chansen och tjuvstarta en av juni månads utmaningar – att sluta röka.

Vill du veta vad rökning har med miljön att göra? Folkhälsomyndigheten har information om det.

Vill du ha stöd i ditt beslut att sluta röka så finns det mycket bra hjälp att få, exempelvis en app som är med dig hela vägen: Hjälp att sluta röka

Vårdguiden har också bra information om hur det påverkar din hälsa att sluta röka.

/Ingrid, miljöutredare

Dela:

Hammarkullekarnevalen och Megaloppis i Majorna

Snart är sköna maj månad med temat hållbar fritid till ända. Innan vi tar nya tag med juni månads utmaningstema Kemikalier, vill vi passa på att tipsa om två av vårens höjdpunkter i Göteborg – Hammarkullekarnevalen och Megaloppis i Majorna.

I år arrangeras den 40:e Hammarkullekarnevalen. Ett årligt arrangemang fullspäckat med kultur och familjeglädje i ett gediget program! Karnevalen börjar redan idag, fredagen den 29 maj 17.00 vid Stora scenen, Idrottshallen, där karnevalsgeneralen Tony Parath hälsar välkommen. En av höjdpunkterna är annars själva karnevalståget som startar 12.00 på lördag. Trots att varken sommar- eller vårvärmen har hittat till Sverige än så lär det bli heta rytmer i tåget och det är bara att svänga med för att hålla värmen! Missa inte heller Barnkarnevalståget med hundratals barn från hela staden i tåget. Det äger rum på söndagen – startar 12.00 och siktet är inställt på att 1000 barn ska delta.

När ni tittat på Barnkarnevalen på söndagen är det bara att bege sig till andra änden av stan’ – Majorna. Här går årets stora Megaloppis av stapeln denna dag – 31 maj. Megaloppisen håller på mellan 11-17 över hela Majorna och arrangeras i år för sjunde året i rad.

Ursprungsidén till megaloppisen kom från några kvinnor i stadsdelen som ville ordna en bakluckeloppis på Karl Johans Torg. Via Hyresgästföreningen Västra Sverige togs sedan ett större grepp och Megaloppisen var född – alltid sista söndagen i maj. Iden går ut på att alla Majbor ställer ut ett bord utanför sin egen port och säljer sina saker direkt till besökarna. Evenemanget bidrar både till ökad gemenskap och samhörighet i stadsdelen men också till ökad medvetenhet om vikten av att värna jordens resurser och minska en alltför stor överkonsumtion.  Så bor du i Majorna – plocka fram det du inte längre behöver och skicka det vidare via ett försäljningsbord utanför där du bor. Bor du inte i Majorna – fyll plånboken med cash och gör ett besök i stadsdelen. Det blir en dag fylld med glada människor och hög fyndpotential!

 

Foto (till vänster – Hammarkullekarnevalen): Stefan W Persson
Foto (till höger – Megaloppis i Majorna): Mikael Börjesson

Dela:

Med velomobil mot framtiden

Han har skrämt en cyklist, blir ofta fotograferad och har fått bättre kondition och starkare ben. Eric Zinn är en av Göteborgsregionens första velomobilcyklister.

Under reseutmaningen i april fick vi kontakt med Eric Zinn, som då var på god väg att bli en av Göteborgsregionens första velomobilägare. Och då undrar vi givetvis hur en sådan fungerar, vilka risker som finns, vad andra trafikanter tycker, var får han cykla och så vidare. Här berättar han själv:

Jag har kört velomobil i en dryg månad nu, men det har varit allt annat än drygt. På denna tiden har jag cyklat över 100 mil utan att ha någon vidare tidigare cykelerfarenhet att stoltsera med. Någon gång har jag cyklat sträckan Kungälv–Göteborg med min hybrid (aldrig bägge vägar på samma dag), men inte upplevt det som något nöje, framförallt på grund av smärtan jag får i vänster armbåge. Nu kan jag cykla fram och tillbaka flera gånger i veckan, rätt fantastiskt tycker jag.

Jag köpte min velomobil för att jag känner att jag ”förlorar” så mycket tid på att pendla till mitt jobb på Göteborg Energi som ligger vid Ullevi. En timme dörr till dörr med bussen och anslutande promenader, om allt går som det är tänkt. Ofta kom jag hem rätt sömnig efter tiden på bussen. Nu när har vi fått vårt andra barn har mina möjligheter att träna på kvällarna helt försvunnit för ett okänt antal år framöver. När jag letade efter något som skulle passa dessa bägge förutsättningar verkade velomobilen kunna vara lösningen!

De första resorna var förstås lite skakiga. Hur fort vågar jag cykla här? Syns jag i den här korsningen? Vågar jag cykla om den här personen här? Det har varit några mindre incidenter. Som gången jag trodde jag hade framförvarandes uppmärksamhet men hon skrek till när jag passerade henne på vad jag ansåg var ett säkert avstånd. Vi pratades vid efteråt och jag bad om ursäkt för att jag skrämdes. Jag är också ett tacksamt mål för ungdomar med nya körkort som vill visa sig styva i korken för polarna. (Jag var säkert inte bättre själv i den åldern och what goes around, comes around.) Men eftersom jag kör väldigt rutinmässigt på samma vägar vet jag nu var riskzonerna är. Som vid rondellen på bortre sidan Jordfallsbron där jag tutar i en blind korsning för att väcka sömniga cyklister på andra sidan. Jag har också flyttat ut till bilvägen när det är trångt på cykelbanan (vilket är helt lagligt för alla cyklister att göra). Som till exempel mellan Marieholmsgatan och Ånäsmotet.

Med snabbt stigande kondition och benmuskler är jag nu ofta uppe i 40–50 km/h på raksträckorna mellan Kungälv och Göteborg – vilket nöje det är! Min restid från parkering till parkering (24 km) är nu nere på 55 minuter och jag siktar på 45 minuter som mål. Till detta tillkommer lite praktiska moment plus dusch. Sammantaget ”förlorar” jag kanske en kvart per enkel väg i dagsläget jämfört med bussen. I gengäld vinner jag nästan två timmars konditionsträning och ett stort leende på läpparna följer med mig hela dagen.

En delförklaring till leendet är förstås all uppmärksamhet jag väcker. Jag anade att detta kunde skapa en del nyfikenhet, men jag känner mig som Mick Jagger i en Ferrari när jag åker omkring. Det är galet ibland! Bilar kör om mig för att sedan stanna, chauffören hoppar ut för att försöka fånga mig med kameran. Andra släpper ratten för att göra samma sak medans de kör! Folk pekar, fotar, vinkar, hejar – är detta samma känsla som för löparna i Göteborgsvarvet?

Uppmärksamheten hör intimt samman med att velomobilen är något nytt i trafiksystemet. Men det är sällan nyheter välkomnas av alla. Jag försöker möta det med stor öppenhet, ödmjukhet och försiktighet.

Bilder och erfarenheter från mina resor hittar du på velo-city.se.

/Eric Zinn, velomobilcyklist

Dela:

Att ta ett hållbarhetsgrepp på konsumtionen

Det är svårt att argumentera för att själva köpandet av varor som produceras av eller med hjälp av jordens resurser skulle kunna gynna en ekologiskt hållbar utveckling. Eller att påstå att konsumtionen i sig skulle lösa något övergripande socialt problem i rika länder som Sverige. Lika svårt har jag att se hur den ständigt ökande konsumtionen skulle bidra till en hållbar och stabil ekonomi snarare än tvärtom. Så vad beror det på att vi hela tiden köper mer? Finns det andra sätt att se på konsumtion och tillväxt än hur det ofta möter oss? Forskarna som tagit sig an paradoxen hållbar konsumtion är många.

Ekonomisk tillväxt har historiskt sett varit något som kan kopplas till välstånd, lycka och samhällens framfart. Men i rika västländer som Sverige har tillväxten spelat ut sin roll, den där kurvan som visar sambandet har liksom planat ut. Samtidigt som överflödssamhällena blir rikare, har en rad sociala problem ökat i stället för tvärtom. I boken Jämlikhetsanden skriver författarna, forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, att ”Kontrasten mellan materiell framgång och socialt misslyckande i många rika länder är en viktig vägvisare. Den låter förstå att om vi ska uppnå ytterligare förbättringar av verklig livskvalitet krävs en förskjutning av vår uppmärksamhet från materiell standard och ekonomisk tillväxt till metoder som gynnar psykiskt och socialt välbefinnande i hela samhället.” Paradoxen är tydlig även i kopplingen till miljön. Tim Jackson är hållbarhetsforskare och skriver i sin bok Välfärd utan tillväxt att ”Tillväxtens dilemma har rent ut sagt fångat oss mellan önskan om att upprätthålla ekonomisk stabilitet och behovet av att inte överskrida ekologins gränser. Alltså ju mer ekonomin växer – desto större blir miljöpåverkan.”

Vi kan relatera konsumtion till identitet, eller kanske snarare identitetsuttryck. Det är lätt för oss att uttrycka både känslor och personlighet genom att konsumera. Göteborgsforskaren Cecilia Solér från Handelshögskolan pratar om att många av oss tänker att vi är vad vi köper. I en artikel i Göteborgs-Posten säger Cecilia ”Att kläder är identitetsskapande är en konsumtionsteori som jag vill problematisera och ifrågasätta. Man är inte det man har på sig. Det är att blanda ihop existentiella frågor med materiella. Man tar på sig något för att man tycker det är fint. Plagget speglar möjligen din uppfattning om vad du tycker är snyggt. Du är fortfarande någon, även när du tar av dig din cardigan – eller hur?” Vi kan köpa oss uttryck som visar vår livsstil, hälsa, intressen eller tillhörighet. Och det är starka krafter som styr oss till att konsumera utifrån existentiella skäl, det finns en vara för varje mänskligt behov oavsett om det är existentiellt, socialt eller materiellt. Men att den överkonsumtionen skulle vara svaret på något annat behov än det materiella är bara ytterligare en paradox.

Vi lockas alltså till att uttrycka vilka vi är med hjälp av konsumtion, men vi kan också ställa oss frågan vilka vi är som konsumenter. Finns det något ansvar kopplat till min roll som ”konsument”? Och vad finns det för andra vägar än identitetskonsumtionen? Att kunna se bortom oss själva som individer är en återkommande tema när vi diskuterar hållbarhet ur både social, ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Josefin Wangel, forskare vid KTH, menar att vi måste sluta se oss själva som bara konsumenter och även börja se oss som medborgare. Genom att göra det kan vi se oss själva som en del av en samhällelig gemenskap och lättare prata om både individens frihet och ansvar. En konsument relateras till behov och tillfredställelse, utbud och varor, förverkligande och positionerande. En medborgare behöver kopplas till fler värden som ansvar, rättigheter och skyldigheter, gemensam och samhörighet. Medborgarskapet som identitet i sig innebär ju att vara en del av något, och om vi lyckas identifiera oss själva utifrån det perspektivet kanske inte behovet att köpa sig till samhörighet känns lika starkt. Men igen, det är starka krafter som påverkar oss. Konstant tilltalas vi i egenskap av individ och konsument, och värden och nyttor som är kopplat till den egna personen förstärks. När det handlar om status, konkurrens och att få ut så mycket av så lite som möjligt blir det lätt att vi glömmer bort sånt som att samarbeta och dela med oss. Att tilltalas som konsument i stället för medborgare förstärker alltså de faktorer som behöver förändras för en hållbar utveckling, menar Wangel.

Konsumentmakten då, hur funkar den? Oksana Mont forskar på Lunds Universitet och pekar på de många hinder som finns för den enskilde individen att byta till en hållbar livsstil. I dag är det mest bekväma och billigaste valet alldeles för ofta en katastrof för både miljön och människors arbetsvillkor. Oksanas slutsatser är att det visserligen behövs insatser från enskilda individer men framför allt politiska satsningar i teknik, infrastruktur och ekonomisk reglerig. De ohållbara valen behöver vara svåra – varför ska det ens finnas mat med gifter i om vi tänker efter? Hur kan det gå att köpa en billig pryl eller tröja som på andra sidan produktionskedjan genererar både förtryck och omänskliga arbetsförhållanden? Trots att vi påverkas av starka ohållbara strukturer som vi bekvämt kan falla in i, går det att tänka till och göra ett val även fast det vara lite krångligare och kosta lite mer.

Både perspektiven och paradoxerna är många när det handlar hållbarhet och konsumtion. För att minska avtrycket, både ekologiskt och socialt, är det är tydligt att det inte räcker att det ställs krav på en del i kedjan. Vi behöver ändra våra mönster och föreställningar om tillväxt hos oss som individer, hos marknaden, i politiken, i produktionen och hos oss som gemenskap. Tydligt är att vi i samma mening som konsumtion inte bara behöver prata om tillväxt, självförverkligande och marknad. Det går också att relatera till medborgerligt ansvar, ställningstagande och som vanligt; rättvisa.­­­

/Helena Nymark, social resursförvaltning

Lästips

Böcker:
”Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen” av Richard Wilkinson, Kate Pickett 2010
”Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle” av Tim Jackson 2011

Länkar:
De superrika avsnitt 2 (finns att se en vecka till) – Dokument utifrån i två delar på Sveriges Television
Googla Thomas Piketty – du kanske såg honom i Skavlan härom månaden?

Dela:

Lär dig något nytt på lunchen

Senaste nytt om forskning eller utbildning på ett område. Det kan du få varje måndag på Stadsbiblioteket. Då bjuder Göteborgs universitet på Akademisk kvart.

Sedan många år arrangerar Göteborgs universitet regelbundna lunchföreläsningar. Professorer, forskare och lärare presenterar då senaste nytt inom respektive kunskapsområde. Ibland berättar masterstudenter om sin utbildning.

I dag 25 maj är det dags för vårens sista. Leif G. Anderson, professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi, berättar då att den globala temperaturökningen under de sista årtiondena är störst i Arktis. Det har bland annat resulterat i en stor minskning av havsistäcket såväl som att permafrosten tinar. Båda dessa processer kopplar tillbaka till klimatet genom att det påverkar flödet av koldioxid till atmosfären. Resultat från expeditioner till Arktiska Oceanen mellan 1980 och 2014 som relaterar till klimatförändringar kommer att diskuteras.

Och de föreläsningar du har missat finns på Youtube!

Var? Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3

När? 12.30-12.45

Mer info på gu.se och på Akademisk kvart på Facebook.

Dela:
MENY