mars 2015

Siktade mot stjärnorna och nådde trädtopparna – tankar från en avfallsfri månad

Avfallsfria Ada har gått i mål. 31 dagar med den mest extrema utmaning under mars månad är över. Det har varit en rolig, men krävande utmaning, att leva avfallsfritt. Och det är lika bra att erkänna det med en gång – jag har inte lyckats till hundra procent. En vanlig månad har jag 15-20 kilo sopor, exklusive matavfall.  (Genomsnittet ligger på 26 kilo.) I mars fick jag cirka 5 kilo sopor, förutom organiskt avfall. Jag siktade på stjärnorna, men nådde trädtopparna. Här är mina slutsatser:

Avfall som är lätt att undvika:avfalllätt

När det gäller matinköp, som jag befarade skulle bli den svåraste och mest akuta utmaningen att göra avfallsfritt, var det inte så svårt som jag trodde. Frukt och grönt har i många fall en naturlig förpackning, nämligen skal. Därför tog jag inga små plastpåsar när jag handlade apelsiner, bananer, potatis, lök med mera, utan lade helt sonika dessa livsmedel direkt på vågen hos kassörskan.

Sedan avstod jag givetvis från att köpa plastpåse och packade allt i mina tygkassar istället. I Sverige använder vi en miljard plastpåsar per år. Den genomsnittliga användningstiden är 20 minuter. Det är mycket olja, energi och koldioxidutsläpp för liten nytta.

Bröd köpte jag på bageri eller i butikernas brödskåp och lade det direkt i min medhavda tygkasse.

Fisk, kaffe, te med mera gick ypperligt att köpa över disk och lägga i medhavda burkar. Olja var lite svårare att hitta, men det gick bra.

Tvål, deodorant, schampo- och balsamtvål köptes förpackningsfritt i medhavd tygpåse. Bomullspinnar, bomullstussar, hushållspapper och annat engångsmaterial ersatte jag med tvättlappar i frotté (små handdukar) och toalettpapper som blir biogas och gödsel.

Kläder som gått sönder i sömmarna lagade jag med mammas symaskin och strumpor som fått ett litet hål gick lätt att nästa ihop.

Regelbundna räkningar i kuvert var lätt att undvika genom att istället skaffa autogiro.

Avfall som är medelsvårt att undvika:avfallmedel

Torrvaror som gryn, ris, linser, pasta med mera köpte jag i lösvikt i burk och tygpåsar. Men, mig veterligt, är det få butiker som erbjuder detta. Det kan alltså vara krångligt att undvika förpackningarna när det gäller torrvaror.

När det gäller dryck och andra vätskor kan man givetvis strunta i vinet då det inte finns returglas längre, men fisksoppan blir inte lika god utan vitt vin i och till, så smaken och njutningen blev överordnat målet en fredag.

Och visst kunde jag använt glasögon hela månaden istället för mina engångslinser, men glasögonen är i vägen på dans- och gymträningen, så några endagslinser blev det.

En del varor och produkter är av dålig kvalitet och kan vara svåra att laga eller reparera. Kläder som blir urtvättade och förlorar form och färg är svåra att återställa. De kan dock bli damm- eller mattrasor. På så sätt förlänger man i alla fall livet på dem innan de slutligen blir avfall.

Elektronikavfall är det mest miljöpåfrestande avfallet. Här handlar det om att avstå för nyköp så länge den gamla TV:n, datorn, mobilen med mera fungerar. Men också att ta väl hand om sina prylar, byta batteri och hårddisk istället för att köpa helt nya produkter. Tyvärr uppmuntrar producenterna sällan detta, då de vill att vi köper den nya versionen istället.

Avfall som är omöjligt att undvika:avfallsvårt

Trasiga lampor, uttjänta batterier, medicinförpackningar, inplastade toalettpappersbalar, maskindiskmedel i plastförpackning och samhällsinformation i brevlådan. Det blev en del avfall under mars ändå.

Lampor, batterier och annan trasig och uttjänt elektronik är farligt avfall och måste tas om hand på rätt sätt. Om detta ska undvikas får man använda stearinljus och fotogenlampor. Men syftet var ju att testa om det går att leva avfallsfritt i en modern tid och då är det elektriskt ljus som gäller.

Mediciner är ofta väl förpackade. Detsamma gäller toalettpappret som var svårt att få hem utan plasten runtomkring. Jag lyckades hitta rengöringsmedel och diskmedel att fylla på egen flaska, men inte tvättmedel och tandkräm.

Mjölk, grädde och smör var svårt. Visserligen hade jag kunnat dricka mjölken jag köpte på bondgården och kärnat smör av grädden som bildas på ytan om man låter den feta komjölken stå ett tag, men det skulle varit mycket tidskrävande. Då hade det varit svårt att samtidigt arbeta heltid, i detta fall att skriva, fota, göra film och på andra sätt kommunicera GreenhackGBGs avfallstema.

Kontentan:

Kanske är det just detta det handlar om: tid, pengar och livsstil.

Den genomsnittlige svensken har mycket pengar och lite tid. Våra grundläggande fysiska behov av mat, kläder, hygien, värme och skydd har vi lagt ut på andra. Vi odlar eller fångar inte längre vår föda, vi bygger inte vårt eget hus eller hämtar vårt vatten. När andra ska leverera dessa varor och tjänster till oss, och allt blir mer specialiserat, centraliserat och globaliserat, ja då uppstår avfall.

Lägg därtill att vi inte tycker oss ha tid att odla vår mat, laga den, ja inte ens handla den – de senaste åren har hemleverans matkassar och färdigmat ökat stort – och att vi är bekväma till naturen, så blir slutsumman att förpackningar och annat avfall ökar. Vi är också del av en samhällsutveckling och ett system som vi som individer har svårt att vända. Men om individerna går samman finns möjlighet till förändring, såväl ekonomiskt som politiskt.

Men redan nu finns saker du lätt kan göra: använd tygpåsar istället för plastpåsar, avstå engångsmaterial, ordna autogiro eller e-faktura så slipper du räkningar på posten, handla lokalt i mindre butiker som bagerier, fiskhandlare, köttbutiker, kaffe- och tebutiker. Där går det ofta lätt att få varorna i medhavd burk. Använd presso- eller espressobryggare med kaffepulver i lösvikt, istället för filter eller separata kaffekapslar. Använd menskopp istället för tamponger, handduk istället för tops, tvättlappar av frotté istället för engångs. Laga, uppdatera och reparera kläder, prylar och elektronik istället för att köpa nytt.  Om du dessutom köper avfallssnåla tjänster och upplevelser istället för prylar minskar du din miljöpåfrestning rejält. Kanske kan du också byta pengar mot tid, genom att arbeta mindre?

Avfallet är förknippat med vår livsstil, vanor och mönster. Det innebär också att vi, inom vissa gränser, kan vara med och påverka framtidens avfallsmängder!

Hej hopp från en trädtopp!

/Avfallsfria Ada

Dela:

Utmaningen: Den avfallssnålaste matkassen!

Det var två butiker som vågade anta vår utmaning om den mest avfallssnåla matkassen. Kooperativ Handel Fram och Ica Nära Nya Varvet antog utmaningen genom att packa ingredienser för en trerätters middag till tre personer – med målet att vara så snåla som möjligt med förpackningar.

a13a

I bilderna ovan ser vi Ica Nära Nya Varvets trerättersmeny (klicka här för recept). Den bestod av bruschetta till förrätt, morot- och sötpotatissoppa till varmrätt och till efterrätt serverades en tropisk gino. Icas meny var väl genomtänkt, framförallt då de använt samma ingredienser till de olika rätterna – exempelvis återkom basilikan och brödet både i förrätt och varmrätt. Smart! Ett sådant tänk när man handlar och lagar mat minskar svinnet.

I bilderna nedan ser vi sedan Fram ekolivs trerättersmeny (klicka här för recept). Den bestod av jordärtskockssoppa till förrätt, raggmunkar och fyllda champinjoner till varmrätt och en fruktsallad med mandelmjölk smaksatt med vaniljstång till efterrätt. Här hade man också tänkt till och föreslagit att av den mixade mandeln som blev kvar efter att mjölken silats kan man torka och göra mandelmjöl av. Så att inget går till spillo i onödan.

a17

Hur mycket avfall blev det till slut då? Utan överdrift kan vi säga att vi bakom utmaningen blev väldigt imponerade utav båda butikernas avfallssnåla kassar och smarta tänk. I bilden nedan har vi lagt ihop allt förpackningsavfall från de båda respektive matkassarna:

a18

Ica Nära Nya Varvet (bilden till vänster)
50 g plast, 10 g papper, 1 st flergångskasse 110 g (totalt 170 g förpackningsavfall)

Fram (bilden till höger)
15 g plast, 44 g papper, 1 st återanvänd plastkasse 56 g, 148 g glas,  (totalt 263 g förpackningsavfall)

Utifrån den totala avfallsvikten har vi en vinnare! Ica Nära Nya Varvet vinner över Fram med 93 g! Det var alltså den tunga glasburken som fällde Fram.

Men: vi vill också poängtera att klimatfrågan egentligen inte är så svart och vit som reglerna i denna tävling. Det är naturligtvis också mycket annat som spelar in. Exempelvis har Fram packat samtliga ingredienser i återanvända pappers- och plastpåsar. Fram har också ett system för detta, då de samlar in och erbjuder små, mellan och stora återanvända påsar att packa varorna i, vilket är ett nytänkt och ett klimatmedvetet val i framkant.  Fram hade också 11 st fler ingredienser än vad Ica hade, vilket statistiskt sett gör det till en större utmaning att packa med mindre förpackningar. Ica hade även de tänkt på återanvändning, då de packade sina varor i en flergångskasse i textil.

Mycket bra jobbat av båda butikerna alltså!

Vill du läsa mer om livsmedelsförpackningar och dess klimatpåverkan och energianvändning? Läs livsmedelsverkets rapport här!

Dela:

I kväll släcker vi ljuset

Halv nio i kväll släcker vi lamporna. Det är dags för Earth Hour.

Enligt WWF är det 162 länder och 7 000 städer som deltar i årets Earth Hour. En manifestation som i sig givetvis inte räddar världen. Men som WWF skriver på sin Earth Hour-sajt är det en ”politisk symbolhandling som skickar en viktig signal till makthavarna om att ta klimatförändringarna på allvar”.

Och när 7 000 städer världen över gemensamt skickar det budskapet, då skulle jag påstå att det faktiskt betyder något. Så delta i kväll, visa att det är dags att våra och andra städers och länders politiker tar ännu modigare beslut och visar vägen mot en hållbar framtid.

Känner du att du behöver ännu mer inspiration? Ta en titt på filmen här, där 10-åriga Iris i Göteborg vänder sig till stadens nästan 50 000 anställda och säger: ”Jag är helt övertygad om att alla ni 50 000 som jobbar i Göteborg, kan och vill göra något för framtiden.”

Det gäller givetvis, i lika hög grad, er som inte jobbar inom staden.

/Peter, projektledare

Foto: WWF Australien

Dela:

Slutspurten och jakten på ett litet batteri

Så var jag inne på slutspurten. Fem dagar kvar på den extrema avfallsutmaningen. Det har inneburit mycket jobb med att handla hem mat, hygienartiklar och rengöringsmedel och andra basvaror utan förpackning, men också med att försöka hindra att saker överhuvudtaget blir avfall.

Som kläder till exempel. Hur lätt är det inte att slänga en socka med ett hål i tån? Om strumpparet kostat lika mycket som en kopp kaffe i inköp är de få som tar fram nål och tråd och syr igen hålet. Förutom Beda då. På 60-talet lanserades devisen slit- och släng. I dag är det köp- och släng som verkar gälla. Till och med när det gäller det mest miljöpåfrestande avfallet – elektronik.

Adas egen mobiltelefon har efter tre år börjat ladda ur efter bara några timmar. Det är lätt åtgärdat genom att byta batteriet. Eller, det var i alla fall vad jag trodde. Men icke. En lekman får inte öppna mobilen, då gäller inte garantin. Istället ska man lämna in den på en auktoriserad butik och betala 995 kronor. För ett batteri! Om man däremot lämnar in sin gamla, fungerande mobil och köper en ny får man 600 kronor i rabatt. Summa summarum får man en ny telefon för 2500 kronor minus 600, det vill säga 1 900 kronor, mindre är den dubbla kostnaden för att fräscha upp den gamla med ett nytt batteri. Man uppmuntras inte direkt till att vara avfallssnål… Och var hamnar då de mobiler vi inte längre vill ha? Jo, på andrahandsmarknader i Afrika.

Enligt Naturvårdsverkets undersökning om attityder till elavfall säger 58 procent att de byter mobil innan den gamla gått sönder. Motsvarande för datorer är 37 procent. Är det nya funktioner i mobilen som lockar? Eller har den blivit en accessoar som visar att man hänger med i modet?

Men det är inte bara mobiler och datorer som gör att mängden elektronik ökar med 4 kilo per år i svenska hem. Tv-apparater, espressobryggare, matberedare, juicepressar, slagborrar – ja våra hem är numera fyllda av elektronik som – när den kasseras – är farligt avfall. Det finns också elektronik som är mer dold, inbyggd i produkter och med batterier som är svåra eller omöjliga att avlägsna. Vad sägs som kuvert och sjunger och blinkar eller ballonger som lyser? Sorterar du det som farligt avfall när lampan slocknat?

Insamlingen av farligt avfall, där elektronik ingår, ökar för varje år. Förra året lämnade Kålle och Ada och alla andra goa göteborgare in 16 kilo farligt avfall var, 10 kilo av detta var just elavfall. Det är jättebra att det inte hamnar i den vanliga soppåsen, men kanske ökar också insamlingen för varje ny elpryl vi bär hem?

En annan sak som ökar är grovavfall. Det är sådant som möbler, cyklar, mindre renoveringsavfall och annat som är tungt och skrymmande. 80 kilo per göteborgare lämnades in förra året. När Adas mormor var ung var en soffa något man ärvde eller köpte på auktion, sedan hade man den resten av livet. I dag är heminredning och renovering något som styrs av modet snarare än behovet.

Själv satsar jag på renovering. Med hjälp av grannens slip blev det slitna köksbordet som nytt och på Cykelköket fick jag hjälp att vårfixa min cykel.

Nu fortsätter kampen för avfallsfrihet ända in i mål. Hoppas jag inte segnar ihop på upploppet. Men, alla ni greenhackare och göteborgare som följt mig – ni är hjärtligt välkomna att göra en Northug och köra om mig strax innan mållinjen!

Hej hopp!

/Avfallsfria Ada

Fakta elektronik

Elektronik innehåller ofta tungmetaller som bly, kvicksilver, krom och kadmium. Dessutom är plasten ofta behandlad med mjukgörare och flamskyddsmedel som kan vara hormonstörande. Sällsynta jordartsmetaller används ofta i skärmar. En del av dessa är snart slut, där av namnet, och brytningen av metallerna är skadar naturen.

Elavfall är det snabbast växande avfallet. Förra året lämnade göteborgarna in 10 kilo elavfall per person. Jämfört med andra länder samlar vi in mycket elavfall för återvinning. Det är bra att materialet tas till vara. Samtidigt är vår stora konsumtion av elprylar ohållbar. Det vore bättre om vi kunde använda sakerna längre.

Fakta grovavfall

Förra året nådde mängden lämnat grovavfall rekordhöga 80 kilo per göteborgare. Trenden med renovering och heminredning, samt ROT-avdraget, misstänks ligga bakom ökningen.

 

Dela:

WWF: Svenskarna allt mer engagerade i klimatfrågan

Har ditt klimatengagemang växt de senaste fem åren? Du är inte ensam. 34 procent av svenskarna har ett större klimatengagemang och 40 procent har mer kunskap om klimatet i dag än för fem år sedan, visar WWF:s Klimatbarometer 2015.

WWF presenterade i dag årets Klimatbarometer, och den visar tydligt att svenskarna bryr sig om klimatet – och att de är oroliga. 35 procent uppger en ökad oro och 57 procent en lika stor oro som tidigare. 37 procent uppger att de känt klimatångest.

WWF:s undersökning är utförd av Cint med över 1 000 intervjuade och många uppger att de är engagerade i klimatfrågan och drar sitt strå till stacken i sin vardag. 65 procent “återanvänder och återvinner material”, 56 procent ”minskar sitt matsvinn”, 55 procent “använder gång- och cykelvägar” och 46 procent “åker kollektivt”.

Alternativ för att välja bort bilen, som är ett av de områden i våra liv som orsakar mest klimatutsläpp, uppges vara:
Billigare kollektivtrafik: 43 procent
Tätare turer med kollektivtrafiken: 35 procent
Bättre cykelbanor: 20 procent

Det kommer vi inom GreenhackGBG givetvis titta närmare på under nästa månad, när temat är resor.

Men det är inte allt. 8 av 10 svenskar vill kunna producera sin egen energi, 54 procent kan tänka sig ett konsumtionsfritt år och 72 procent uppger kunna offra till exempel en Thailandsresa för att minska sin klimatpåverkan.

– Vi ser en trend i att allt fler människor vill bidra till en klimatsmart värld. Earth Hour ger en signal till beslutsfattarna att agera. Stödet från privatpersoner, skolor, kommuner, företag och organisationer är avgörande i det här arbetet, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

/Peter, projektledare

Foto: Adam Oswell/WWF-Canon

Dela:
MENY